Arlas klimat- & miljöskola

Varför ändras klimatet?

Det blir varmare och varmare på jorden. Det beror på att vi släpper ut mer så kallade växthusgaser i luften än vad naturen fångar in. De kallas växthusgaser för att de bildar som ett tak i atmosfären och stänger in värmen som i ett växthus. Koldioxid är den vanligaste och viktigaste, den släpps ut när vi använder fossila bränslen, som olja, kol och naturgas. Det finns också gaser som metan och lustgas till exempel, som kommer från marken, soptippar och från rapande djur. 

Växthusgaserna har alltid funnits men nu släpper vi ut mer än naturen kan ta hand om. Vi har kommit överens internationellt om att hjälpas åt att stoppa klimatförändringarna. På FN:s klimatkonferens i Paris 2015 bestämdes att vi ska se till så det inte blir mer än 2 grader varmare på jorden än innan de stora förändringarna började, och helst inte mer än 1.5 grader varmare. 

För att det ska bli enkelt att jämföra hur mycket växthusgaser som släpps ut brukar vi översätta alla växthusgaser till något som kallas koldioxidekvivalenter, som mäter hur mycket de olika växthusgaserna kan påverka klimatet. 

Netto noll betyder balans

Klimatförändringarna beror på en obalans mellan hur mycket växthusgaser som släpps ut och hur mycket naturen kan ta hand om.  Att något är “klimatneutralt” betyder att lika mycket växthusgaser fångas in eller hindras från att släppas ut, som har skapats. Då är det i balans, avtrycket är netto noll. 

Det går inte bara att säga att något är klimatneutralt, eller har netto noll klimatavtryck. Det finns standarder för vad netto noll innebär och för hur företag ska mäta sina direkta och indirekta utsläpp. 

För att nå netto noll på ett seriöst och bra sätt måste man först av allt minska sina utsläpp så mycket man kan. Sedan kan man balansera de växthusgasutsläpp man inte ännu lyckats få bort med motsvarande mängd koldioxid, genom att binda in eller motverka utsläpp som annars hade skett någon annanstans.

Vad vi människor kan göra för klimatet

För att stoppa klimatförändringarna måste vi först och främst minska utsläppen, vårt fotavtryck. Fossila bränslen som kol, olja och naturgas, behöver bytas ut mot förnybara alternativ som sol, vatten, och vindkraft. Istället för att tillverka plast och kemikalier från olja, kan vi använda förnybara råvaror. Till exempel kan vi göra plast från sockerrör eller majs, diesel från tall, eller kläder från granfiber. Vi kan också göra biogas av matrester och gödsel och använda istället för fossil naturgas, och diesel från oljor och fetter, som kan ersätta fossil diesel. Som konsument kan man göra medvetna val genom att dela, byta, återvinna och laga, istället för att köpa nya saker. Och inte minst genom att äta upp den mat man köper!

Sedan måste vi också hjälpa naturen att fånga in och binda mer koldioxid. Man kan kalla det positiva vi gör för klimatet och miljön för handavtryck, i motsats till vårt fotavtryck. Koldioxid består av kolatomer och syreatomer. Kolatomer kan lagras på olika sätt, på så sätt får vi mindre koldioxid i atmosfären.  Ett är via fotosyntesen, där växter omvandlar koldioxid till syre. Om vi planterar fler träd och tar hand om våra åkrar och betesmarker, så binds alltså mer koldioxid från luften. Det finns också tekniker för att fånga koldioxid från fabriker eller till och med luften, det kallas för koldioxidinfångning och lagring.

Vad menas med klimatkompensation?

För att kompensera för de utsläpp som inte kan undvikas och minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, kan man klimatkompensera. Det betyder att man investerar i projekt som är bra för klimatet helt enkelt. Det kan till exempel handla om att bygga fler vindkraftverk, att skydda skog från att huggas ner, eller plantera träd. Klimatkompensation har sin grund i Kyotoprotokollet, den internationella överenskommelse om utsläppsminskningar som kom före Parisavtalet. FN:s experter är eniga om att det inte räcker att minska utsläppen, utan att vi även måste binda och lagra mer koldioxid för att nå målen i Parisavtalet. Genom att både jobba här hemma, och investera där det får störst effekt, kan vi snabbare nå målet, helt enkelt. 

Det finns tydliga regler för vad som räknas som klimatkompensation och nyttan utvärderas noga, precis som med alla viktiga investeringar. För att man ska kunna säga att klimatkompensationen har gjort nytta är det viktigt att projekten inte hade hänt ändå, utan de extra pengarna som betalats. Det är också viktigt att projekten man investerar i följs upp och kontrolleras av välkända organisationer, så att man kan vara säker på att man får den klimatnytta man har betalat för.

Jorden behöver biologisk mångfald

Ju fler olika djur och växter som finns, desto bättre klarar naturen av störningar. Men antalet arter har minskat dramatiskt de senaste hundra åren. Det beror på att värdefull natur över hela världen har omvandlats till jordbruksmark med färre grödor, att många hav och sjöar är förorenade och att vi fiskar för mycket. Omväxlande natur där olika arter trivs försvinner, när regnskog huggs ner och till exempel svenska betesmarker växer igen. 

För att så många arter som möjligt ska trivas behöver naturen vara lite stökigare än vi kanske är vana vid. Döda träd där insekter kan bo och ängsmark istället för gräsmatta är till exempel jättebra för den biologiska mångfalden.

Som konsument kan du bidra till att öka den biologiska mångfalden genom att välja svenskproducerad mat. De bönder som har djur odlar ofta en stor del av fodret, som gräs, på den egna gården, låter djuren beta, och ser till att naturbetesmarker inte växer igen. Det är även en bra idé att välja ekologiskt. I ekologiskt jordbruk används till exempel inga kemiska bekämpningsmedel, vilket gör att det i genomsnitt finns 50% fler arter av växter och pollinerare som humlor och bin.

Att handla ekologiskt spelar roll för naturen

Hur mycket livsmedelsproduktionen påverkar klimatet varierar från gård till gård och åker till åker, men ekologisk mat är producerad med extra hårda regler gällande miljön och djuren, utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel och med fokus på att använda naturens eget kretslopp. Djuren på en ekologisk gård får vara ute mer, och äta mest närodlat ekologiskt foder.

För att få kallas ekologisk måste en vara uppfylla många krav och i Europa har alla ekologiska produkter märkningen EU-lövet. I Sverige har många produkter även KRAV-märkningen som har funnits sedan 1985. KRAV är den strängaste ekologiska märkningen i Europa, och går längre än EU:s regler, till exempel för att djuren ska få vara ute ännu mer.

Övergödning är obalans i sjö och hav

Övergödning betyder att för mycket näring kommer ut i vattnet, framför allt i form av fosfor och kväve. Fosfor och kväve är grundämnen som finns naturligt i jorden, men vi människor har gjort så att mer kommer ut i vattnen än vad naturen kan ta hand om. Det blir en obalans. Vissa alger trivs för bra och orsakar algblomning och syrebrist när algerna bryts ner, samtidigt som andra inte trivs alls. 

Ungefär hälften av utsläppen av kväve och fosfor kommer från naturen, men resten beror på oss människor – vårt jordbruk, våra avlopp, vår trafik och sjöfart. Fosfor finns till exempel i konstgödsel.

För att minska utsläppen behöver vi vara sparsamma med konstgödsel och se till att ha så bra rening av vatten och avgaser som möjligt. Vi kan också anlägga fler våtmarker, som fungerar som naturens egna reningsverk.