Biologisk mångfald – vad är det?

Biologisk mångfald – vad är det?

Biologisk mångfald handlar om naturens rikedom. Att vi har ett landskap med många olika naturtyper där olika arter av växter, djur, insekter och svampar lever i balans med varandra.

Den biologiska mångfalden är nödvändig för allt liv på jorden. För att producera mat behöver vi vatten, bördiga jordar och insekter som pollinerar växter och träd. Att främja den biologiska mångfalden är ett av Arlas viktigaste miljömål liksom ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Tänk dig en sommarhage med betande kor, blommande växter, surrande bin, fjärilar och kvittrande fåglar. Det är ett exempel på biologisk mångfald. Här är många olika arter av växter, insekter och djur beroende av varandra för att trivas och bli fler, både ovan och under jord. Ett annat exempel är regnskogen i Sydamerika. Även där är variationen av olika arter av djur, växter och insekter stor.

Sveriges regnskog

Ängs- och naturbetesmarker kan beskrivas som Sveriges regnskog. Naturbetesmarker är naturliga gräsmarker som inte sås eller skördas. Här finns ungefär lika många arter per kvadratmeter som i regnskogen i Amazonas. Dessutom är mer än var fjärde av de rödlistade arterna i Sverige beroende av betesmarker för sin överlevnad. Vi vill inte att de ska gå förlorade.

Ungefär en tredjedel av naturbetesmarkerna i Sverige betas av mjölkdjur. Tack vare att djuren betar och trampar runt får många arter hjälp att överleva. Djuren sprider till exempel frön och trampar upp bar jord där fröna kan gro. Växter som är anpassade till naturbetesmarker blir lätt utkonkurre-rade i andra miljöer. Sedan finns det insekter som är beroende av en specifik växt ,och så hänger det nära samspelet mellan växter, insekter och fåglar ihop. Gårdens andra naturtyper, som skogsbryn, blommande dikesrenar, diken och dammar bidrar också till den biologiska mångfalden.

bete-ko-1440x810

Betande kossor, åkrar och hagar hjälper till att hålla det svenska landskapet öppet. Det är viktigt för naturens eget kretslopp och för att bin, fjärilar och andra insekter ska trivas. Det största hotet mot de arter som lever i naturbetesmarkerna är igenväxning.

Pollinering – tacka bina för maten

Ungefär två tredjedelar av den mat vi äter är beroende av pollinerande insekter. Idag är bin och humlor hotade, och då hotas även vår matproduktion. För att bidra till den biologiska mångfalden har många Arlabönder därför valt att så blommor i åkerkanterna för att ge de livsviktiga bina bättre förutsättningar. Arla är också stolt sponsor av Naturskyddsföreningens kampanj Rädda Bina. Här kan du läsa mer om bina, om vad vi på Arla gör för att rädda dem och vad du själv kan göra för att vara med och bidra.

Binder kol i marken

På mjölkgårdarna odlas vall, den gräs- och klöverblandning som korna äter på vintern. Vid vallodling binds kol i de djupa rötterna, vilket minskar halten av koldioxid i luften och bidrar till att minska klimatpåverkan. Kolet i marken ger goda förutsättningar för den biologiska mångfalden under markytan, där insekter och svampar trivs. Vallväxterna förbättrar även jorden för nästa gröda som odlas.

Att kunna mäta exakt hur mycket kol som lagras i marken och hur kolinlagringen kan öka är fortfarande ett relativt outforskat område. För att lära oss mer driver vi ett forskningsprojekt på ett antal Arlagårdar. Syftet är att kunna inkludera kolinbindning i vårt klimatberäkningsprogram och på så sätt tillgodoräkna de positiva aspekterna av kolinlagring i gårdarnas klimatavtryck. Detta är också en viktig del av Arlas mål att uppnå netto noll klimatavtryck 2045 i Sverige. Läs mer om forskningsprojektet på kolinlagring.se och om netto noll klimatavtryck här.

Minskar behovet av bekämpningsmedel

I växtriket finns en naturlig biologisk balans mellan skadeinsekter (som bladlöss och jordloppor) och insekter som äter upp dem, till exempel nyckelpigor, spindlar och steklar. De ”goda” insekterna håller skadeinsekterna i schack, vilket gör att behovet av kemisk insektsbekämpning minskar med en rik biologisk mångfald.

Minskar behovet av bekämpningsmedel i växtriket finns en naturlig biologisk balans mellan skadeinsekter (som bladlöss och jordloppor) och insekter som äter upp dem, till exempel nyckelpigor, spindlar och steklar. De ”goda” insekterna håller skadeinsekterna i schack, vilket gör att behovet av kemisk insektsbekämpning minskar med en rik biologisk mångfald.

Biologisk mångfald och klimatet

På senare år har kopplingen mellan biologisk mångfald och klimatet uppmärksammats. En artrik och varierad natur ses som ett naturligt skydd mot klimatförändringarnas effekter på skog och mark. Den globala uppvärmningen begränsas av skogar och våtmarker som lagrar stora mängder växthusgaser. Våtmarkerna hjälper också till att skydda mot översvämningar och torka.

Mer läsning