Det vi sår idag avgör vad vi kan skörda imorgon. Läs mer om hur vi jobbar med hållbarhet.
Bonde eller “Manure data researcher”? Grep eller” Feed data collection fork”? Idag vet vi att all produktion av livsmedel har påverkan på klimatet, och en del av utsläppen sker på gårdarna. Datainsamling är antagligen inte det man främst tänker att en mjölkbonde sysslar med om dagarna, men faktum är att en Arlabonde år 2022 gör långt mycket mer än att mjölka och ta hand om korna.
För att det ska vara möjligt att minska utsläppen på gårdarna är det viktigt att veta exakt var utsläppen sker. Därför introducerade Arla 2020 ett nytt klimatberäkningsprogram. Tillsammans med en rådgivare, och med klimatdata som samlas in av Arlabönderna årligen, kan vi identifiera gårdarnas olika förbättringsmöjligheter. Varje gård är unik i sina förutsättningar och utmaningar, men med mer detaljerad kartläggning av var på gården olika utsläpp sker kan bonden se vilka åtgärder som gör störst nytta.
All information som samlas in på gården sparas i en stor databas som gör det möjligt att mäta förändringar över tid, jämföra gårdar med varandra, dela erfarenheter och dra lärdom av olika åtgärder. Informationen används även för forskning och kunskapsutbyte inom mejeriindustrin. Smart, eller hur?
Målet är att minska mjölkens klimatavtryck med 30 procent till 2030, och det finns flera avgörande områden där Arlas ambitiösa bönders datainsamlande kan göra allra störst skillnad. Läs mer här nedan.
Vill du se om du gav korna rätt mat, eller om du lyckades lösa bondens såsudoku? Här hittar du rätt svar!