Pasta på tork i Neapel, långt innan den blev matfavorit i Sverige.

Sanningen om pastans historia

Är den italienska pastan egentligen kinesisk? Och var det verkligen Marco Polo som tog pastan till Europa? Här är de mjöliga milstolparna i pastans historia.  

Har vi verkligen Marco Polo att tacka för lasagne och all annan smarrig pasta?

Nej, Marco Polo tog inte pastan till Europa 

Den vanligaste myten om pasta är att Marco Polo 1294 tog den till Europa från Kina. Och han skriver ju verkligen i boken Marco Polos resor om att kineserna lagade olika pastarätter på något som liknade kornmjöl. Men nix han var inte först.

Pasta fanns i Italien före Marco Polo. Den marockanske upptäcktsresanden Muhammad al-Idrisi har berättat om hur han 1154 stötte på pasta på Sicilien i form av mjöl format till långa smala pastatrådar.

Det finns också dokument som visar att man på 1200-talet handlade med pasta både där och på Sardinien.

Världens äldsta pastaportion är 4 000 år gammal 

Kombinationen mjöl och vatten eller ägg, hopknådad till olika former, färsk eller torkad och sedan kokad och serverad med olika såser eller fyllningar finns världen över.

Det äldsta beviset för att människan ätit pasta i tusentals år, och som gör att kineserna verkligen kan göra anspråk på att vara de riktiga pastapionjärerna, är ett fynd vid en utgrävning i nordvästra Kina i början av 2000-talet.

Tre meter under markytan hittades en skål med en spaghettiliknande pasta gjord på hirs. Den är enligt forskarna hela 4 000 år gammal.

En klassisk pasta. Eller?

Pastans många exotiska släktingar

Det vi oftast kallar pasta är den italienska sorten, ordet kommer från italienskans pasta som betyder deg. Även om kineserna var först har pastan massor av släktingar världen över.

Till exempel nudlar och dumplings från olika asiatiska länder som Kina, Japan, Thailand och Vietnam, inte bara gjorde på vete utan även på bovete, ris eller bönor. Eller äggpasta spätzle från Tyskland och grekiska orzo, som ser ut som så riskorn, samt fylld ravioliliknande pasta från östländer.

Samt även pelmeni från Ryssland, koldonai från Litauen och pierogi från Polen. De ska inte blandas ihop med piroger som heter något helt annat.  

Därför är durumvete bäst

Durum är det absolut bästa vetet att göra pasta på. Detta eftersom det har hög glutenhalt med långa glutentrådar vilket gör pastan extra formbar och smidig.

I dag är den mesta, men även den bästa, pastan vi köper gjord på durumvete.

En förklaring till att Italien blivit pastalandet med stort P är just det varma klimatet där durumvete trivs som allra bäst. Italienarna äter mest pasta i hela världen, nästan 25 kilo per person och år.

Vårt kalla klimat passar inte för att odla durumvete. Men efter över 15 års försök odlas idag durumvete kommersiellt på Gotland.

Härliga solmogna grönsaker och frukter i italienska Florens.

Pasta + grönsaker = superpolare

En annan förklaring till att Italien är nummer ett på pastakartan är alla grönsaker och örter som frodas i det varma klimatet. De är perfekta smakkompisar till den neutrala pastan.

Men tro inte att pasta med tomatsås har funnits i evigheter. Det skulle dröja länge innan kombon pasta och tomater blev en standardrätt.

Och även om vi idag förknippar solmogna och smakrika tomater med länderna kring Medelhavet så har Italien inte alltid varit ett tomatland. Blev du nu sugen på pasta med grönt, prova denna goda pasta med örtgrönsaker.

Tomaten – från skummis till succé

Tomaterna kom till Italien från Sydamerika på 1500-talet. En modig kock lär då ha presenterat en korg tomater för storhertigen av Toscana. Pomodoro betyder guldäpple på italienska.

Länge var italienare och andra européer tveksamma till att äta den gyllene frukten eftersom själva plantan liknar andra giftiga plantor.

Napoletanarna nappade tidigt på tomat

I Neapel tvekade man däremot inte att brassa på solmogna tomater redan på 1600-talet. Staden tillhörde det spanska imperiet under 200 år och napolitanarna inspirerades av härskarnas matlagning.

De hade i sin tur influerats av kolonierna i Sydamerika. Först på 1800-talet fick tomaten sitt genombrott i övriga Italien.

Thomas Jefferson – en tomatälskare av rang?

Presidenten som satte tomaten på kartan

Den sydamerikanska tomaten tog en omväg över Europa innan den landade i Nordamerika. Amerikas tredje president Thomas Jefferson tog på 1800-talet med sig tomatfrön tillbaka till Nordamerika från en resa till Paris.

Han skriver om hur han på sin gård i soliga Virginia både odlar och äter tomater. Innan hade amerikaner, liksom européer, trott att den färgstarka nykomlingen inte gick att äta.

Jefferson även hjälten bakom mac'n'cheese 

Efter en vistelse i Italien tog president Jefferson både med sig en pastamakare hem och införde parmesanosten i Nordamerika.

Den matintresserade presidenten lär även ligga bakom kungen av comfort-food-rätter, mac and cheese – pastaskruvar gratinerade i en härlig ostsås, oftast cheddar. Blir du sugen, testa ett av våra smarriga recept på mac and cheese.

Lady och Lufsens kärleksmat fyller 100 år 

När många italienare emigrerade till Nordamerika i slutet på 1800- och början på 1900-talet blev längtan efter den gamla världens mat stark. Tomater, men även pasta, fick ett starkt fäste i de utvandrade italienarnas kök.

Den klassiska kärleksrätten inte så italiensk som den verkar

Men den klassiska Lady- och Lufsenrätten spaghetti med tomatsås och köttbullar är inte så italiensk som den verkar. I Italien är köttbullarna som regel små.

Den romantiska rätten med näst intill pingisbollsstora köttbullar i tomatsås skapades av invandrade italienare i New York, där tillgången på kött var större än i Italien.

Det första receptet på spaghetti and meatballs publicerades 1920 av den nationella amerikanska pastaorganisationen. Testa våra recept med pasta och köttbullar.

Cajsa Warg gav makaronipepp

Makaronerna kom till Sverige på 1600-talet via det franska hovet. Det äldsta svenska pastareceptet är från Cajsa Wargs kokbok Hjelpreda i hushållningen för ung fruentimber från 1755. Makaronerna skulle enligt henne kokas i smaksatt vatten, köttsoppa, för att sedan stuvas med riven ost och muskot.

Vad sägs om makaroner i aprikossoppa? Yummie, eller?!

Men pastaätandet i Sverige tog inte riktigt fart förrän efter andra världskriget, då allt italienskt började anses tjusigt: maten, musiken och resorna dit.

Då var det framför allt makaronerna som regerade, i olika former, till exempel som rosetter, dagens farfalle.

På 1940-talet byggdes makaronifabriker i flera svenska städer. De gav tillsammans ut boken 91 olika sätt att tillaga svenska makaroner. Ett förslag var att även servera dem i söta rätter, till exempel i aprikossoppa.

Vi föredrar makaronerna med tomatsoppa. Här är vårt favoritrecept tomatsoppa med korv.

Så blev pasta Svenssons vardagsmat 

Italientrenden i köket pågår fortfarande. Pasta, olivolja och vitlök är vardagsmat för Svensson men utökas ständigt med nya italienska produkter.

Snabblagad pasta har blivit potatisens främsta utmanare. Det finns skäl till att vardagsklassikern fiskbullar på burk nu marknadsförs som att de "passar också till pasta". Här är vårt mest populära pastarecept, pasta carbonara.

Stuvade makaranor fortfarande på topplistan 

På 1970-talet åt vi knappt ett kilo pasta per person och år. Det har kokat mycket vatten i pastakastrullen sedan dess.

Men det har ändå tagit tid för oss svenskar att komma upp i de pastamängder vi idag slevar i oss, uppåt nio kilo per år.

Visste du att stuvade makaroner är ett av de absoluta favoritrecepten på arla.se? Testa vårt superrecept på stuvade makaroner.

Det ligger ofta bland tio i topp-recepten i tät kamp med bland annat pasta carbonara och spaghetti och köttfärssås, ett recept som dök upp i ”Vår kokbok” 1951 för första gången.

Enligt Matrapporten som varje år listar svenskarnas favoriträtter blev spaghetti och köttfärssås 2019 etta på tio i topp-listan medan pastarätter i allmänhet hamnade på plats fyra. Och på arla.se är köttfärssås bland matreceptens topp 10.

Mer om pasta