FÄRRE MEJERIER MEN FLER MEDLEMMAR Under de 30 år som förflöt mellan bildandet av Mjölkcentralen 1915 fram till krigsslutet 1945 ökade antalet medlemmar i föreningen från 1.523 till 26.780 medan
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/mjolkcentralen-1915-1945/
DEN STORA BRANDEN PÅ MJÖLKCENTRALEN ”När Eldkvarn brann” är ett talesätt som handlar om den stora branden 1878 i eldkvarnen, som fanns där Stockholms stadshus idag står. Ett nästan lika känt talesätt
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/mjolkcentralen-brinner/
FUSIONER, NEDLÄGGNINGAR OCH NAMNBYTE Under åren efter kriget fortsatte Mjölkcentralen att växa genom fusioner, men samtidigt lades många mindre mejerier ned. Och 60 år efter bildandet bytte företaget
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/mjolkcentralen-1945-1975/
ARLA - ETT NAMN MED ANOR År 1975 stod Mjölkcentralens nya organisation klar efter fusion mellan flera mejeriföreningar. För att stärka samhörigheten och markera att en ny epok inleddes behövdes ett
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/arla---ett-namn-med-anor/
Fusionen: Det började med Enigheden Ett slumpartat möte på en buss i Helsingfors kom att utgöra startskottet för Arlas inbrytning på den danska mejerimarknaden, något som så småningom kom att leda
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/fusionen-det-borjade-med-enigheden/
Lägg inte ner vårt mejeri! Mejeriet som låg mitt i byn var förr en viktig symbol, och när nedläggningarna började väcktes ofta protester från de anställda och lokalbefolkningen, och ibland även från
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/lagg-inte-ner-vart-mejeri/
126 år av mejerihistoria Mitt i det moderna Uppsala, vid korsningen S:t Persgatan/Storgatan, står en vacker gammal tegelbyggnad med den karaktäristiska skylten ”Upsala Mejeri”, som minner om en
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/126-ar-av-mejerihistoria/
Från mjölkarrende till stormejeri Äldre stockholmare minns säkert NEN:s mejeri, och inte minst deras butiker i innerstan. NEN:s var ett privatägt mejeriaktiebolag, som så småningom övertogs av
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/fran-mjolkarrende-till-stormejeri/
Striden om Sevalla mejeri Efter 1915 års grundande av Mjölkcentralen (MC) kom mängder av mejerier, mindre och större, att under årens lopp gå upp i den nya kooperativa rörelsen. Det kunde lätt uppstå
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/striden-om-sevalla-mejeri/
Arla - företag eller föreningsdemokrati? Ett kooperativt företag som Arla utmärks av att ägarna, som samtidigt är medlemmar, har tre roller. De styr och äger företaget, samtidigt som de är nyttjare
Bonden - medlem och arbetsgivare Hur trogna har bönderna varit mot sina mejeriföreningar, och i vilken grad har de sett sig som arbetsgivare? I början av 1930-talet var böndernas ekonomi ytterst
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/foretaget/bonden---medlem-och-arbetsgivare/
Propaganda och reklam Mjölk har sedan länge betraktats som ett mycket hälsosamt livsmedel, och i början av 1900-talet framhävdes mjölken som ett sätt att råda bot på undernäringen hos det svenska
https://www.arla.se/om-arla/bondeagda/arlas-historia/mjolken-i-samhallet/propaganda-och-reklam/
