Ekoeffekten

Så fungerar ett bisamhälle

Bin är insekter som lever av nektar och pollen. Förutom att bin producerar honung så pollinerar de växter så att det blir frukt och bär.

I ett bisamhälle bor en drottning, cirka 1 000 drönare (hanbin) och 60-80 000 arbetsbin (honbin) som både jobbar inne och utanför bikupan med allt från städning och vaktning till att samla nektar och pollen från blommor.

Bin ”pratar” med andra bin genom att ”dansa” i kupan. Dansen visar var och hur långt bort det finns nektar, vatten eller pollen.

För att göra ett gram honung måste ett bi flyga till 50 000 blommor för att skaffa nektar. Det tar ungefär 5 dagar.

Det finns omkring 20 000 kända biarter i världen. Nästan 300 av dessa finns i Sverige.

Honungsbin är den enda insekt som producerar livsmedel som äts av människan.

Ett bisamhälle i Sverige ger i genomsnitt 30 kilo honung per år. Bin kan inte göra honung från början. De måste lära sig det av äldre bin.

I kalla klimat som Sverige slutar honungsbin att flyga när temperaturen är cirka 10 grader. Istället stannar de tillsammans inne i kupan där de bildar en stor klunga runt drottningen. Bina flyttar ihop sina vingar och skapar en temperatur på cirka 27 grader i början av vintern och 34 grader när drottningen börjar lägga ägg. Bina roterar också omväxlande in och ut ur klustret, så ingen blir för kall.

Vad arbetsbinas uppgifter är bestäms av deras ålder. Exempel på uppgifter kan vara 1) larvpassare, hushållarbetare och drottningens betjänter 2) byggnadskonstruktörer, 3) soldater och lagerarbetare och 4) samlare.

Drönarnas (hanbin) enda arbetsuppgift är att befrukta drottningen. Drottningen kan lägga 2 000 ägg om dagen under sommaren. Alla bin i bikupan har alltså samma mamma, men kan ha olika pappor.

Ett bi kan flyga 2-3 kilometer från sin bikupa för att hämta mat och hitta hem igen. Om ett arbetsbi får väldigt mycket mat som liten larv blir den en drottning som stor.