I början av 1930-talet skakades jordbruket av en kris i hela världen. Den svenska mejerinäringen hade svårt att hantera krisen, som bland annat gjort att priset på smör fallit kraftigt. Marknadsreglering var kontroversiellt, men 1932 infördes ändå mjölkregleringen.
Den 18 maj 1932 samlades landets mejeriföreningar till möte i Stockholm. Efter en kortare överläggning enades man om att bilda en gemensam riksorganisation under namnet Svenska Mejeriernas Riksförening u.p.a. (SMR).
Ett viktigt syfte med riksorganisationen var att få till stånd ett prisregleringssystem inom mejerisektorn. Den svenska mejerihanteringen stod inte rustad att möta den kris som i början 1930-talet skakade jordbruket i hela världen. Främst hade priset på smör fallit drastiskt. Riktlinjer hade tagits fram inom mejerisektionen i Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap (SAL).
Förslaget om införande av en marknadsreglering var kontroversiellt men röstades igenom i riksdagen. Den 1 november 1932 infördes mjölkregleringen. Det anförtroddes åt SMR att sköta regleringen. Steget var stort eftersom den enskilde mjölkproducenten fick ett direkt inflytande och ansvar genom sitt medlemskap i de till SMR anslutna mejeriföreningarna och mejeriförbunden.
Mejerinäringen har genomgått många faser i takt med samhällets utveckling. Under andra världskriget blev konsumtionsmjölken aldrig ransonerad. Efter kriget ägnades betydande kraft åt att utveckla områden som mjölkråvara, kvalitet och marknad. SMR:s största medlem Mjölkcentralen, sedermera Arla, ledde utvecklingen av tankuppsamlingen av mjölk från gården.
Självbetjäningsidén inom detaljhandeln främjades av engångsemballaget för konsumtionsmjölk. Inom matfettssektorn blev svensk mejeriindustri banbrytande på 1970-talet genom Bregott (SMR) och Lätt & Lagom (Arla).
Den 1 september 1959 infördes nya riktlinjer för prisutjämningen på mejeriområdet och 1960 tillsattes en övergripande utredning – SMR:s Planeringsutredning – med uppgift att lägga fram förslag om en organisatorisk målsättning. Planen för indelning av landet i fem regioner accepterades. Däremot kunde man inte enas i frågan om en central samordning av marknadsföringen. Lösningen skulle bli ett landsomfattande företag och särskilt för den händelse Sverige anslöts till Europeiska Gemenskapen (EG).
1967 beslutade riksdagen att SMR:s offentliga uppdrag att handha mjölkregleringen skulle upphöra. Uppdraget överfördes till Föreningen för Mjölk och Mejeriprodukter (FFM) med representation från staten, SMR, handeln, livsmedelsindustrin och konsumenterna. Förändringen innebar att livsmedelssektorns och konsumenternas inflytande ökade.
Den 1 juli 1991 togs ett första väsentligt steg mot en avveckling av det prisregleringssystem som verkat sedan SMR:s etablering. Avregleringen av den inhemska marknaden skulle vara genomförd senast 1995. Verksamheten inom SMR lades ned. När Sverige anslöts till EG 1995 infördes EG:s gemensamma jordbrukspolitik administrerad av Statens Jordbruksverk.
Formellt bildades Svensk Mjölk 1998. Ägare är landets mejeriföreningar, husdjursföreningar och avelsföreningar. Uppdraget är att värna om och utveckla den svenska mjölksektorn. Utmaningarna är många. En alltmer avreglerad internationell marknad där tullar och stöd sänks och konkurrensen hårdnar. Framtidens mjölkföretagare möter liknande villkor som kollegan för snart 80 år sedan, men samhället har förändrats, och inte minst förutsättningarna för företagandet.
Skriven av Gunnar André, agr. lic.