FN:s experter är eniga om att det inte räcker att minska utsläppen, utan att vi även måste binda och lagra mer koldioxid för att nå målen i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader. Klimatkompensation har sitt ursprung i Kyotoprotokollet, som hittills styrt det internationella klimatarbetet. Det möjliggjorde för höginkomstländer med åtaganden att begränsa sina utsläpp under Kyotoprotokollet att nå en del av sina utsläppsminskningar på ett mer kostnadseffektivt sätt genom att finansiera klimatomställning och klimatanpassning i låginkomstländer utan åtaganden. Detaljerade regelverk för hur beräkning av projektens klimatnytta skulle gå till etablerades och de utvecklade länderna kunde bidra ekonomiskt till projekten genom att köpa så kallade utsläppsminskningsenheter. Systemet har över tid utvecklats så att också det privata näringslivet och privatpersoner kan köpa utsläppsminskningsenheter för att klimatkompensera för sina utsläpp.
För oss är klimatkompensationen ett bra komplement som gör att vi kan nå netto noll redan nu, samtidigt som vi jobbar på att minska våra egna utsläpp.
Så funkar klimatkompensation
Klimatkompensation innebär att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser kompenseras genom en särskild aktivitet som minskar utsläpp av växthusgaser någon annanstans. Klimatkompensation bygger på logiken att det inte spelar någon roll för halten av växthusgaser i atmosfären var eller hur utsläppen minskar eftersom det är ett globalt problem, det viktiga är att de minskar. Att klimatkompensera innebär att köpa så kallade utsläppsminskningsenheter, klimatkompensationskrediter eller klimatkrediter, som representerar antingen en minskning av växthusgasutsläpp eller ett upptag och inbindning av koldioxid, där en utsläppsminskningsenhet motsvarar 1 ton koldioxidekvivalenter. På så sätt kan man balansera sina växthusgasutsläpp med motsvarande mängd utsläppsminskningsenheter.
De system som Arla använder för klimatkompensation följer internationella standarder som tydligt beskriver vad som får räknas som klimatkompensation och hur klimatnyttan genereras och kvantifieras. Systemen säkerställer också att samma klimatnytta inte säljs flera gånger utan att man som företag får tillgodoräkna sig det man betalar för. Vi gör inte detta själva utan använder oss av specialiserade företag och organisationer som förmedlar investeringar i projekt, och som också följer upp och utvärderar klimatnyttan kontinuerligt. Vi på Arla samarbetar med hållbarhetsexperter på konsultföretaget RISE för våra klimatberäkningar som sedan verifieras av auktoriserade revisorer på revisionsfirman EY. Klimatkompensationsexperter på företaget ZeroMission förmedlar våra investeringar i klimatkompensationsprojekt. Projekten är i sin tur certifierade och följs upp av välkända standarder och organisationer som Gold Standard och Plan Vivo.
Olika typer av klimatkompensation
Klimatkompensation ska bidra till att antingen förebygga eller minska utsläpp av växthusgaser, eller binda koldioxid från luften. Vi förebygger och minskar växthusgasutsläpp genom att investera i skydd av skog som annars löper stor risk för att huggas ner och i småskaliga biogasanläggningar som rötar kogödsel och ersätter användningen av kol och ved. Vi bidrar också till att binda in koldioxid genom att finansiera småskaligt skogsjordbruk. Genom att stötta projekt som på olika sätt genererar klimatnytta kompenserar vi inte bara våra växthusgasutsläpp utan bidrar också till en mer hållbar utveckling genom de olika mervärden som projekten också genererar, som landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. Läs mer om projekten nedan.
Så klimatkompenserar vi för att nå netto noll
Vi har valt projekt inom förnybar energi och jord- och skogsbruk som ligger nära vår egen verksamhet och våra ägare mjölkbönderna. I Uganda binder vi koldioxid genom att stötta bönder som driver småskalig skogsplantering och skogsskötsel, i Indonesien förebygger vi utsläpp genom att skydda värdefull regnskog i samarbete med lokalbefolkningen. I Kenya, Tanzania och Uganda bidrar vi till minskade växthusgasutsläpp när biogas från rötad gödsel ersätter energi från kol och ved i småskaliga biogasanläggningar.
Träd binder koldioxid
Vi stödjer projektet Trees for Global Benefit i Uganda. Där planteras träd av småbönder i småskaligt skogsjordbruk parallellt och tillsammans med matproduktionen, så kallad ”agroforestry”. Träd som växer binder koldioxid och bönderna förbinder sig att sköta sina trädplanteringar för optimal tillväxt. Systemet genererar inte bara utsläppsminskningsenheter genom att skapa och bevara ett skogsjordbrukssystem utan också nyttor som bättre vattenhållande förmåga i jorden och minskad erosion. Därigenom kan bönderna få ökade inkomster också från en förbättrad produktivitet på sin mark. Projektet är Plan Vivo-certifierat. Ungefär 1/3 av vår klimatkompensation kommer från Trees for Global Benefit.
Skydd av skog förebygger utsläpp från avverkning
Vi stödjer projektet Bujang Raba på Sumatra i Indonesien som skyddar mer än 5300 hektar värdefull regnskog från avverkning, men också från skogsbränder och ohållbar exploatering. Projektet bidrar till landsbygdsutveckling och alternativa inkomstmöjligheter för lokalbefolkningen, som småskaligt skogsjordbruk, så kallad agroforestry, med odling av t ex kaffe och kanel. Genom att skydda värdefull regnskog kan stora utsläpp förebyggas och dessutom skyddas också ovärderlig biologisk mångfald. Projektet är Plan Vivo-certifierat. Ungefär 1/3 av vår klimatkompensation kommer från Bujang Raba.
Biogas ersätter fossil energi
Det projekt vi stödjer – African Biogas Partnership Programme – handlar om att tillsammans med lokala entreprenörer och bönder bygga småskaliga lokala biogasanläggningar, där bönderna kan utvinna biogas ur gödsel från sina djur. De kan sedan använda biogasen för matlagning i sina hem, istället för kol eller ved. På så sätt minskar både växthusgasutsläppen från gödselhanteringen och vi bidrar till att skydda skog från att hugggas ner för att bli bränsle till matlagning. Projektet är Gold Standard certifierat. Ungefär 1/3 av vår klimatkompensation kommer från Africal Biogas Partnership Programme.
