Frukosten är en etablerad rutin för många, men långt ifrån självklar för alla. Liknande mönster syns i andra undersökningar av barns och ungas matvanor. Sammantaget pekar resultaten åt samma håll: för en betydande grupp unga är frukosten inte en daglig vana.
Frukostbarometern 2026
Frukostbarometern är Arlas återkommande kartläggning av skolelevers frukostvanor och morgonrutiner. Innehållet vänder sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med hälsa, kost och måltider i skolan eller inom kommunen. Målet är att väcka tankar och bidra med inspiration, kunskap och konkreta verktyg.
En bättre start för fler
I år presenteras Frukostbarometern tillsammans med Elevernas riksförbund som i sitt skolpolitiska program för 2026–2029 pekar ut gratis skolfrukost som ett av förslagen för att stärka elevernas hälsa och välmående.
Rubriken ”En bättre start för fler” speglar ambitionen att se frukosten i ett bredare sammanhang. En bra start på dagen handlar om mer än vad som finns på frukostbordet. Sömn, tid, trygghet, rutiner, mat och vuxennärvaro hänger ihop och påverkar hur redo en elev är när dagens första lektion börjar.
För att få en samlad bild har vi intervjuat en ledande forskare, skolledare och medarbetare i skolan. Vi har också genomfört två omfattande enkätundersökningar bland elever och föräldrar, liksom bland beslutsfattare inom kommunala skolförvaltningar och skolor.
Resultaten ger på många sätt en positiv bild av högstadielevers morgnar, men visar också att rutiner och förutsättningar skiljer sig åt. När skoldagen börjar kommer elever med olika mycket sömn, energi och lugn i kroppen. Vissa har sovit gott, ätit frukost och hunnit landa. Andra kommer trötta, stressade eller med tomma magar.
Undersökningen visar också att tillgången till skolfrukost varierar stort mellan olika kommuner. Samtidigt som många kommuner med erfarenhet av skolfrukost beskriver positiva erfarenheter är det bara ett fåtal som erbjuder frukost på merparten av sina skolor.
Sammantaget pekar resultaten på att en bra start inte handlar om en enda sak eller en enda lösning. Men de visar också att det finns flera möjligheter att skapa bättre förutsättningar för fler, hemma, i skolan och på kommunnivå.
