Elever och föräldrar

Starten på dagen

Starten avgörs ofta långt innan skolan börjar. Bakom den första lektionen finns olika morgnar. Flickor rapporterar mer trötthet och stress än pojkar, och elever i hushåll med lägre månadsinkomst äter mer sällan frukost dagligen.

För många börjar skoldagen alltså med olika mycket ork, tid och stöd i ryggen. Med stöd i en enkätundersökning* beskrivs här hur högstadieelever och deras föräldrar upplever starten på dagen – från sömn, stress och skärmtid till frukostvanor, gemenskap och vad som händer när frukosten uteblir.

Läs mer

Eleverna kommer i tid – men orken släpar efter

De flesta högstadieelever kommer i tid till skolan. Men många somnar för sent på kvällen, kliver inte upp som planerat och börjar skoldagen trötta. Morgonen fungerar ofta rent praktiskt – samtidigt som elevernas egen upplevelse präglas av trötthet, skärmtid och stress. Det visar att en fungerande morgon handlar om mer än logistik.

Att komma i tid är inte samma sak som att komma redo.
Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor visar på ökande skolstress och hälsobesvär bland skolbarn. Arlas Frukostbarometer visar hur en del av den här problematiken tar sig uttryck redan på morgonen – innan skoldagen ens har börjat.

Eleverna kommer i tid – men orken släpar efter

Det föräldrar ser – är inte alltid det som känns

Föräldrar och elever ger delvis samma bild av morgonen – men elevernas svar synliggör sådant som kan vara svårt att se utifrån. Föräldrar märker ofta om barnet kommer upp, kommer iväg och hinner till skolan. Eleverna beskriver i högre grad hur morgonen känns: trötthet, skärm sent på kvällen och oro inför nästa dag.

Många elever hoppar över frukosten

Frukosten är en etablerad rutin för många, men långt ifrån självklar för alla. I årets undersökning äter 67 procent av högstadieeleverna frukost alla skoldagar. För en tredjedel är frukosten alltså inte en lika självklar del av varje skoldag. Bakom siffrorna finns olika morgnar, olika rutiner och olika mycket stöd runt starten på dagen.

Pep-rapporten 2026 visar också att en betydande andel barn och unga inte äter frukost varje dag, medan Ungdomsbarometern 2026 visar att endast 57 procent av 15–24-åringarna äter frukost i princip varje dag. Sammantaget pekar resultaten åt samma håll: för en betydande grupp unga är frukosten inte en daglig vana.

Morgonens frukostbovar

När elever avstår frukost handlar det främst om att kroppen och morgonen inte är i fas. Frukosten försvinner ofta i mötet mellan trötthet, tajta marginaler och låg aptit. Det vanligaste svaret är att eleven inte är hungrig, men många pekar också på sömn, stress och att det inte finns något hemma som de vill äta.

Morgonens byggstenar

Sömn och återhämtning

En fungerande morgon börjar ofta kvällen innan. Sömn påverkar både ork, koncentration, humör och förmågan att hantera skoldagen.

Trygghet och förutsägbarhet

Barn och unga behöver en morgon som går att överblicka. Rutiner, vuxenstöd och en känsla av att dagen är hanterbar kan göra stor skillnad.

Praktiska förutsättningar

Det behöver finnas något enkelt att äta och en rutin som gör att frukosten faktiskt blir av. För många fungerar samma frukost varje dag bättre än många val.

Tid

Eleven behöver hinna vakna, göra sig i ordning, äta och känna sig redo innan skoldagen börjar. När tiden blir knapp är frukosten ofta det som väljs bort först.

Källa: Intervju med Pernilla Garmy, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad, juni 2026.

Olika förutsättningar för en bra start

Nära hälften av eleverna i hushåll med lägre månadsinkomst äter inte frukost alla skoldagar. I hushåll med högst månadsinkomst gäller det drygt en fjärdedel. Här avser lägre inkomst upp till 49 999 kronor per månad och hushåll, och högre inkomst 100 000 kronor eller mer.

Flickor beskriver en mer pressad morgon

Bakom siffrorna syns också en skillnad mellan flickor och pojkar. Flickor uppger i högre utsträckning att de vaknar trötta, känner sig oftare stressade på morgonen och äter mer sällan frukost än pojkar.

Frukost för olika behov

Frukosten på skoldagar är sällan en gemensam stund i hushållet. Samtidigt säger 46 procent av eleverna att de helst äter frukost med familjen och 20 procent med kompisar. Det sociala behovet finns alltså kvar – men vardagsmorgonen ger inte alltid plats för det. 62 % av föräldrarna svarar att familjen sällan eller aldrig äter frukost tillsammans på vardagar.

Frukosten behöver inte vara gemensam för alla. Men den behöver kunna vara det för dem som vill.

Vem äter elever helst frukost med?

Elevernas önskemål går åt flera håll. Ungefär lika många föredrar att äta själva som med familjen, medan var femte gärna äter med kompisar. En bra frukostlösning behöver därför ge plats för både självständighet och gemenskap.

Tyngre start för tomma magar

Frukost handlar inte bara om att bli mätt. Eleverna kopplar en bra frukost till mer energi, bättre humör och lättare koncentration. När frukosten uteblir beskriver de i stället trötthet, hunger och sämre fokus.

När eleverna inte har ätit en bra frukost är hunger före lunch vanligast, följt av trötthet, sämre humör och svårare koncentration. Svaren visar hur starten på dagen kan följa med långt in i skolarbetet.

Skolfrukost är ett undantag

De flesta högstadieelever har inte tillgång till frukost i skolan. Sju av tio svarar att deras skola aldrig serverar skolfrukost, medan ungefär två av tio har frukost i någon form – varje morgon, vissa dagar eller för vissa elever.

Skolfrukost är inte för alla – men kan vara viktig för fler

Alla elever behöver eller vill inte äta frukost i skolan. Många äter redan hemma. Men elevernas svar visar att en bra frukost kan bidra till mindre hunger, mer energi, bättre humör och lättare koncentration. För elever som inte får i sig frukost före skoldagen kan skolfrukost därför vara ett viktigt alternativ – om den är enkel att välja, möjlig att hinna med och känns som en naturlig del av skoldagen.

Varför äter elever inte skolfrukost?

De flesta som inte äter skolfrukost gör det för att de redan har ätit hemma. Men för andra handlar det om sociala och praktiska trösklar: kompisarna går inte dit, frukosten känns inte relevant eller tiden räcker inte till. Det visar att skolfrukost behöver vara mer än ett erbjudande – den behöver vara enkel, synlig och naturlig att välja.