Se din kommun

Så ser det ut i kommunerna

Tillgången till skolfrukost avgörs av vilken kommun elever bor i. Här redovisas vad 227 kommunföreträdare i 184 kommuner uppger* om tillgång, utveckling, erfarenheter och vilket stöd de skulle behöva.

Läs mer

Många elever saknar tillgång till skolfrukost

Nästan hälften av kommunerna uppger att ingen grundskola serverar frukost 3–5 dagar i veckan. Nästan lika många serverar frukost vid minst någon skola, men bara en mindre andel gör det vid de flesta av sina grundskolor.

Högstadiet har störst glapp – trots stort behov

Flera kommuner med erfarenhet av skolfrukost beskriver att just högstadiet är en grupp där frukosten gör tydlig skillnad. Äldre elever styr ofta sin morgon mer själva, sover gärna längre och riskerar i högre grad att hoppa över frukosten.

De som har testat ser positiva effekter

85 procent av kommunerna med erfarenhet av skolfrukost ser tydliga effekter – framför allt mer ork, lugnare start, bättre koncentration och minskade skillnader mellan elever.

Expansionen står still – trots positiva erfarenheter

Trots att kommuner med erfarenhet beskriver positiva effekter väntas ingen tydlig expansion de kommande två åren.

Ekonomi är största hindret

Nära sju av tio kommunföreträdare, 67 procent, efterfrågar stöd för att kunna införa eller utöka skolfrukost. Framför allt handlar det om budgetunderlag, evidens, exempel från andra kommuner och praktiska modeller för bemanning.

Samtidigt behöver själva frukosten inte vara dyr. I tidigare skolexempel som Arla har samlat in har råvarukostnaden uppgetts till omkring 5–7 kronor per elev och frukost.

När skolbussen avgör vem som hinner äta

I fritextsvaren återkommer skolskjuts som en praktisk utmaning: när bussen kommer precis till skolstart hinner elever med längst resväg inte alltid äta frukost i skolan. Då riskerar en utjämnande insats att bli ojämlik i praktiken.

Läs skolexemplet från Tallhagsskolan: så kan en skola skapa flexibla lösningar för elever som kommer med buss nära skolstart.