Kalorier är måttenheten för energi. Hur många kalorier just du behöver hänger bland annat i hop med vem du är, ålder, kön och livsstil.
Energi är kroppens bränsle. När vi är trötta och orkeslösa säger vi att vi saknar energi och ska vi springa en runda eller cykla långt vill vi ladda med energi i förväg. Men energi är inget näringsämne i sig, utan det är fett, protein och kolhydrater i maten som ger oss energi. Vi mäter energi i kalorier. Ibland förekommer även joule, men kalori är vanligast när vi pratar om energi i kostsammanhang.
På mjölkpaketet kan du läsa att mellanmjölk innehåller 45 kcal per dl. (kcal uttalas kilokalorier) Lika mycket matolja ger 885 kcal. Kilokalorier betyder 1000 kalorier, men i vardagligt tal pratar man ofta om det som bara kalorier, eftersom enheten kalori är så liten att det inte är relevant för oss.
Ordet kalori kommer från latinets calor, som betyder värme. Matens energi kommer ursprungligen från solen. När solen skiner på växterna bildas energi. Den solenergin får vi sedan i oss när vi sätter tänderna i en tomat eller ett äpple.
Fett är det näringsämne som har det högsta kalorivärdet per gram, drygt dubbelt så mycket som i protein och kolhydrater. Alkohol innehåller också mycket energi, nästan dubbelt så mycket som protein och kolhydrater. Fet mat, öl och vin ger därför mycket kalorier. Fibrer innehåller lite energi, hälften mot protein och kolhydrater.
Det är inte helt enkelt att svara på hur mycket energi var och en behöver, eftersom rekommendationerna för energi varierar väldigt mycket. Ska man generalisera behöver män mer energi än kvinnor, de som är yngre mer än de som är äldre och de som är fysiskt aktiva mer än de som är stillasittande. Därför varierar rekommendationen från ca 2000 kcal per dag för en medelålders kvinna med stillasittande jobb till drygt 3000 kcal för en yngre man som är fysiskt aktiv. Självklart kan elitidrottare behöva betydligt mer än så. Ofta används 2000 kcal som grund för rekommenderat dagligt intag, men det är alltså alldeles för lite för vissa grupper. Samtidigt kan det vara bra att tänka på att ett för högt energiintag leder till viktuppgång, som i sin tur kan bli ohälsosamt.
Eftersom näringsbehovet inte varierar lika mycket som energibehovet är det viktigare för dig som behöver lite energi, och då äter lite, att tänka på att de ska få i sig tillräckligt av alla vitaminer och mineraler än för den som äter mycket.
Mjölk är i sig inte så energirikt, men bland mjölkprodukterna finns det förstås ett spann från de med riktigt få kalorier som minimjölk till de mycket kaloririka som smör, vispgrädde och gräddost. Det gäller förstås att balansera de kaloririka med andra, mer kalorifattiga livsmedel, för att få ett lagom intag. Men det är också viktigt att tänka på hur mycket av alla olika näringsämnen man får i sig för den mängden kalorier man behöver. Mjölk innehåller lite kalorier, men mycket av många olika näringsämnen.
I snitt dricker och äter svenskarna 1,5 dl mjölk varje dag och ytterligare 1 dl fil och yoghurt. Det ger tillsammans 8% av energiintaget. Ost äter vi i medel 25 g av och det bidrar med ytterligare 4% av energiintaget.