Facit

Jordnära

Hur många rätt hade du?

Här är rätt svar!

jordnara-facit.jpegIllustratör: Emily Ryan

Antal arter: 17

 

Nyckelpiga

”Hungrig som en nyckelpiga” skulle kunna vara ett uttryck. En nykläckt nyckelpigelarv börjar genast äta och en vuxen nyckelpiga kan proppa i sig 40 bladlöss om dagen. Nyckelpigorna skyddar sig mot sina fiender genom att smaka illa, och de signalerar detta med sina starka färger.

Vårtbitare

Vårtbitare, gräshoppor och syrsor tillhör alla familjen rätvingar. Deras närmaste släktingar är tvestjärtar och kackerlackor. När vårtbitaren kläcks ur ägget kallas den nymf eller larv och när den växer ömsar den hud flera gånger tills den når sin fulla storlek. Rätvingarna är sjungande insekter som den med bra hörsel kan njuta av.

Vårtbitarna fick sitt namn av Carl von Linné eftersom han såg att gotlänningar använde gröna vårtbitare för att ta bort vårtor.

Citronfjäril

Citronfjärilen är ett säkert vårtecken. Tidigt på våren kan man se dem leta nektar på tussilago och videkvistar. På sommaren är den allätare i blomrika miljöer som klövervallar och betesmarker, trädgårdar och vägkanter. Men när den ska lägga sina ägg är det bara knoppar av buskträden brakved och getapel som gäller, för det är det enda som larverna äter.

Mygga

Myggor har mycket bra luktsinne och kan känna doften av en människa på 20 meters håll. Bäst gillar de doften av andedräkt och svett. Myggor som vill suga blod kan vara jobbiga för människor och djur, men de är samtidigt viktig föda för många andra arter, till exempel fåglar. Det är bara mygghonor som suger blod. Hanarna lever på nektar och andra växtsafter.

Bi

Biet är en mästerpollinatör. Utan binas tjänster skulle det inte bli särskilt mycket frukt. Och ingen honung heller. För att få ihop ett kilo honung krävs det 60 000 flygturer in och ut ur bikupan. Binas arbete är jätteviktigt. Mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer, resten pollinerar sig själva eller med hjälp av vinden.

Blomkrabbspindel

Den här lilla spindelns superkraft är att den kan byta färg beroende på vilken blomma den sitter på, men det tar ett dygn. Blomkrabbspindeln bygger inget nät utan fångar sina byten genom att kasta sig på dem och ge dem ett förlamande gift. Namnet kommer av att den liknar en krabba och den kan gå i sidled precis som krabbor gör.

Myra

Det finns många olika myrarter i Sverige. Den största är hästmyran som kan bli nästan 2 cm lång. Stackmyror (kallas även skogsmyror) är vanliga och betydligt mindre. I en stack kan det bo upp till en halv miljon myror. De flesta stackmyror äter bladlussocker (som de mjölkar bladlössen på) och andra insekters larver. De släpar hem bytet och matar sina egna larver och andra myror i stacken med maten.

Gråsugga

Gråsuggan är ett kräftdjur som har anpassat sig till att leva på land, men den andas fortfarande med gälar och är beroende av fukt för att få syre. Till favoritmaten hör vissna löv och gamla stubbar. Gråsuggorna gör ett jättejobb när de tuggar och finfördelar växterna så att det blir till näring i jorden.

Sädesärla

Fågeln har fått sitt namn av att den gillar att äta sädeskorn på nyplöjda åkrar. Sädesärlan gillar även spindlar, skalbaggar och larver, och fångar sina byten springande eller genom korta flygattacker. Den hänger gärna efter betande kor och kan då fånga insekter som korna skrämmer upp.

Tordyvel

Tordyveln är en stor skalbagge som äter bajs, gärna från betande djur. Den bygger också bo i bajs och föder sina barn där. När bajset passerar genom tordyveln frigörs näringsämnen som är viktiga för växter i närheten.

Daggmask

Daggmaskarna är jordbrukarens bästa vänner. Deras många gångar i jorden ger växternas rötter luft och för ner vatten i marken. Dessutom blir det växtnäring av det som passerar genom maskarnas mage och tarm. Maskar som kommer ovan jord riskerar att bli fågelmat. Själva äter de helst växtrester.

Noshornsbagge

Noshornsbaggen är en stor och ståtlig skalbagge som har ett horn på huvudet som påminner om noshörningars horn. Honan har i stället en knöl. Hanarna kan bli upp till 4 cm och honorna nästan lika långa. Precis som tordyveln lever de främst i gödselstackar och komposter.

Fältsork

Fältsorken trivs i torr ängsmark och betad mark. Den gräver gångar och bygger bon med flera olika in- och utgångar och olika rum. Till exempel har den förråd för mat (som gräs, klöver och rötter) och ett separat rum för toalettbesök.

Nässelfjärilslarv

Det är inte svårt att räkna ut vad en nässelfjärilslarv äter. Brännässlor, helt enkelt. En nässelfjärilshona lägger sina ägg i högar på undersidan av brännässlans blad. När larverna kläcks har de nära till maten.

Humla

Humlan är liksom biet en superpollinatör. Pollen fastnar i den bulliga pälsen och samlas sedan upp i så kallade pollenbyxor på humlans ben. Favoritmaten är rödklövernektar som humlan suger upp med sin snabel. Kryddväxter är också en favorit, till exempel timjan, mynta och salvia.

Geting

Getingar är rovdjur som fångar insektslarver som de matar sina egna larver med. Framför allt gillar getingar kött och socker. Rå fisk är en annan favorit som de kan känna lukten av på långt håll. Även om getingar kan vara besvärliga för människor gör de nytta i naturen. De vuxna getingarna dricker gärna nektar från blommor och samtidigt hjälper de till med pollineringen.

Amiralfjäril

Flyttfåglar är ju välbekant, men visste du att amiralfjärilen övervintrar vid Medelhavet och flyger upp till norra Europa på sommaren? Här lägger den ägg som blir larver och framåt hösten är det nästa generations fjärilar som flyger ner mot varmare breddgrader för att klara vintern.