Vad hände på Hjo mejeri?

Historien för Hjo mejeri börjar med greve Nils Posse på Vreten i Västergötland. Posse startade sitt mejeriföretag 1876 och byggde upp huvudmejerier vid Vreten, Hjo, Skövde, Axvall, Skara, Lidköping och Ekedalen. Runt mejerierna fanns 50–60 uppsamlingsställen där hästskjutsar körde mjölken till mejerierna. Mjölkskjutsen fungerade även som en serviceinrättning med kusken, som uträttade ärenden åt folket som bodde längs körsträckan.

Stadskassören Fritz Bergström övertog 1896 driften av Hjo mejeri. Det var många mejerier som startades upp av enskilda innovatörer som greve Posse, men undan för undan tog bönderna över mejeridriften genom startandet av andelsmejerier – så även i Hjo mejeris fall. Den 1 december 1902 kallades intresserade bybor till ett möte där Fritz Bergström sålde mejeriet för 16.000 kr.

Smör till Danmark

I stadgarna för den nystartade mjölkföreningen står att ändamålet med föreningen är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att med mjölk, som medlemmarna levererar, bedriva en mejerirörelse. Mejeridriften riktades in på tillverkning av smör, som såldes till Köpenhamn. Man skaffade även egna mjölktransporter, och ersättning utgick med 40–50 öre per 100 kilo mjölk och dag för åkarna.

Det var besvärligt för mejerierna under krigsåren vid första världskriget. Det var dåligt med bränsle och rengöringsmedel, och många mejerier klarade bara av att ta emot mjölkleveranser varannan dag. För att klara krisen beslöt man på Hjo mejeri att varje leverantör skulle ordna med mjölktransporter själva. Denna krisåtgärd väckte stor ilska och vissa tyckte till och med att mejeriföreningen skulle upplösas, men driften fortsatte alltjämt.

Under 1940-talet gjorde man omfattande investeringar för att utveckla mejeriet till en modernare rörelse. Man arbetade hårt med att få samtliga besättningar inom verksamheten fria från tbc. I januari 1952 friförklarades så samtliga besättningar som lämnade mjölk till Hjo mejeri.

50-årsjubileum med musik

Den 9 december 1952 firade man 50-års jubileum. Ett sånghäfte från festen, som finns bevarat i akten för Hjo mejeri i Lantbrukarnas Riksförbunds arkiv, ger en bra tillbakablick på de åren som gått. Melodin till sången är Vi går över daggstänkta berg:

Vi gamla maskiner och mjölkmått slängt ut;  på pytsåk och mutmjölk de gjorde vi slut;  nu lösmjölk vi ej säljer, bara mjölk uppå buteljer;  så nu är det skillnad emot som förut

På tuberkler och kastning de har vi gjort slut;  och inredet har vi mot rostfritt bytt ut;  så stadsborna gråter, och det gamla vill ha åter;  fast de klagade värre på mjölken förut.

Efter andra världskriget förändrades mejerilandskapet i Sverige. Den svenska industrin växte så det knakade. Mjölkcentralen (MC) tog över allt fler av de svenska andelsmejerierna. För de små mejerierna låg det både rationaliseringsaspekter och ekonomiska fördelar i att ansluta sig.

På en föreningsstämma på Hjo mejeriförening den 28 juni 1960 beslöt man att uppgå i MC. I fusionsavtalet kan man läsa att medlemmarna av föreningen nu istället blivit medlemmar av MC, att föreningen upplöses utan likvidation samt att föreningens samtliga tillgångar och skulder övertas av MC. Detta är ett typexempel på livscykeln hos ett svenskt mejeri under 1900-talet.

Skriven av Lotta Oudhuis, arkivarie och skribent