Arla - företag eller föreningsdemokrati?

Begreppet ”nyttjare” är brett. Det kan stå för att medlemmen levererar någonting till det kooperativa företaget, köper något från det, arbetar i det, lånar från det eller bor i det. Med andra ord finns det avyttringskooperation, anskaffnings- eller konsument-, arbets-, kredit- och bostadskooperation med flera grenar av kooperativt företagande. Arla Foods är avyttringskooperativt, eftersom företagets uppgift är att sälja den mjölk, som medlemmarna producerar.

I alla kooperativa föreningar har medlemmen de tre ovan nämnda rollerna. Nyttjarrollen är alltid den avgörande. Kooperativa företag uppstår därför att människor upplever att de är svaga på marknaden när de ska sälja, köpa, spara, låna, osv. Kooperation finns därför att en grupp av personer uppfattar att de med hjälp av ett gemensamägt företag kan få en marknad att fungera bättre för dem.

Socialt och ekonomiskt viktigt

Förutom denna ekonomiska förklaring – att hjälpa medlemmarna på marknaden – finns det också sociala förklaringar till att kooperativa företag finns. De potentiella medlemmarna måste kunna träffas, de ska kunna bli eniga om handlingslinjer och de ska ha tillräckligt förtroende för varandra för att våga satsa pengar i det gemensamma projektet. Viktigt att förstå är att det är de ekonomiska förklaringarna som är grundläggande. De sociala variablerna finns bara därför att de underlättar för medlemmarna att upprätta och driva det kooperativa företaget.

Risken för så kallade ”marknadsmisslyckanden” varierar mellan olika branscher. I mejeribranschen är denna risk genomgående hög, och därför har mejerikooperativa företag en hög marknadsandel i de flesta länder. En faktor är att mjölk är en färskvara, en annan att mjölkproduktionen måste vara tämligen utspridd geografiskt sett. Dessa faktorer betyder att mjölkbönder skulle ha en svag förhandlingsposition om var och en på egen hand skulle finna avsättning för sin mjölk. Om de äger sitt mejeri elimineras den risken – man lurar inte sig själv.

Även i lantbruket i övrigt finns kooperativt företagande inom i stort sett alla länder. Därmed är sagt att kooperativa företag arbetar inte endast i de branscher, som finns i Sverige, t ex spannmål, förnödenheter, kött och skog. Det finns mycket kooperation också inom vin, bomull, kaffe, tobak, citrusfrukter och blommor m.m.

Medlemmarna styr företaget

För att ett kooperativt företag ska kunna arbeta för medlemmarnas bästa måste dessa organisera företaget. Det är här som de båda andra rollerna kommer in. Styrningsrollen handlar om medlemsdemokratin. Det är bara medlemmarna själva, som kan styra företaget så att det arbetar i deras intresse. Ägarrollen innebär att medlemmarna måste se till att företaget har tillräckligt med kapital för sina investeringar. Utan kapital har ju företaget ingen möjlighet att tillgodose medlemmarnas intressen.

Kooperativa företag är i regel organiserade som föreningar. I Sverige blir det associationsformen ”ekonomisk förening”, medan det i Danmark blir ett ”a.m.b.a.” (Andelsselskab med begrænset ansvar).

Man kan se konstruktionen såsom att medlemmarna tillhör en kooperativ förening (en medlemsorganisation), som driver ett kooperativt företag (en affärsorganisation). Dessa båda är dock oskiljaktiga. Föreningen har ju bara en uppgift, nämligen att driva företaget, och företaget har bara en uppgift, nämligen att verka i föreningsmedlemmarnas intresse.

Skriven av Jerker Nilsson, professor i företagsekonomi