VARFÖR FÖRSVANN ALLA MEJERIER?

Från början av 1930-talet har svenskt näringsliv och samhälle påtagligt förnyats. Industrin har gått i bräschen, understödd av staten som via skatter har byggt ett generellt välfärdssamhälle. Företagen har investerat och vuxit genom uppköp, sammanslagningar och nedläggningar.

Livsmedelsindustrin faller väl in i det allmänna mönstret. Även jordbruket drogs tidigt med i förnyelsen. Antalet gårdar minskade från 300.000 på 1940-talet till under 70.000 idag, varav bara en tredjedel drivs på heltid.

På 1940-talet hade nästan samtliga gårdar kor. Idag återstår knappt 9.000 mjölkgårdar och antalet sjunker stadigt. Korna avkastar samtidigt i genomsnitt drygt tre gånger mer mjölk per år (nästan 8.000 kg).

Överskott har varit långt vanligare än underskott på mjölk. Mjölkbrist var ett problem blott vid övergången till 1970-talet. Utslaktning drev upp priset i butikerna och ledde till ett ramaskri från konsumenternas sida och till en uppmjukning av jordbrukspolitiken. En nysatsning på kor följde. Mejeriindustrin mötte uppgången genom effektiviseringar, fusioner och en breddning av sortimentet.

Flest privata mejerier

I början av 1930-talet hade Sverige drygt 1.600 mejerier. Något fler än hälften var privatägda. Övriga var andelsägda. Merparten var små, betjänade gårdar och butiker i lokalsamhället och som saknade kapital för investeringar.

Från denna tid sköt fusioner och nedläggningar fart. Betydelsefull var ny teknik för att värma, kyla och förvara mjölken, liksom lastbilarna som ersatte hästarna. Bondeägda Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR), var en viktig aktör. Pådrivande var också 1937 års mejeristadga, som ställde höga krav på mjölkens hantering och lokalernas utformning.

I den första omgången försvann många privata mejerier i södra Sverige genom uppköp och/eller nedläggning. Följden blev ett könsskifte. Mejeristerna ersatte mejerskorna. Antalet mejerier halverades fram till slutet av andra världskriget och processen fortsatte därefter.

Nu var det andelsmejeriernas tur. Vid övergången till 1960-talet återstod 420 mejerier, en siffra som mer än halverades fram till slutet av årtiondet då rationaliseringsivern nådde sin topp. Därefter avtog takten. Idag återstår knappt 50 mejerier i Sverige som hanterar 50 gånger mer mjölk per dag än 1930-talets mejerier.

SMR och Arla drev på moderniseringen

Mjölkcentralen/Arla har varit ytterst aktiv i arbetet med att modernisera mejeriindustrin. Successivt utvidgades också bolagets verksamhetsområde. Dess andel av invägd mjölk i landet steg från 18 procent på 1930-talet till 65 procent i slutet av 1990-talet.

I regioner med många småmejerier var det SMR som drev på. I Mälardalen var det Mjölkcentralen. På 1930-talet förvärvade bolaget ett 100-tal mejerier och stängde 160, och uppköpen och nedläggningarna fortsatte, om än i mindre skala.

På 1960-talet steg åter takten. Totalt under perioden 1915–1969 förvärvade MC cirka 430 mejerier och avvecklade 390, medan drygt 40 drevs vidare. Idag äger det globala företaget Arla Foods tolv mejerier i Sverige och långt fler i andra länder.

Skriven av Maths Isacson, professor i ekonomisk historia

Läs mer