God djuromsorg hos Arla

Det är något speciellt med att vara Arlabonde

Alla som köper en produkt från Arla ska kunna känna sig trygga med att korna som producerat mjölken har det bra. God djuromsorg handlar om att se till att djuren har det bra, varje dag. Det är helt avgörande både för oss som ett bondeägt kooperativ och för dig som konsument. I Sverige finns idag över 2000 Arlabönder och ingen mjölkbonde är den andra exakt lik, men de har alla gemensamt att de värnar om sina djur.

Det är något speciellt med att vara Arlabonde. Du får se kalvar födas och kvigor växa upp till fina mjölkkor, ett hårt men roligt arbete som är nödvändigt för att vi ska kunna garantera hög kvalitet på alla våra produkter. Varje dag, året om, ska korna mjölkas, pysslas om och få foder. Vi på Arla är stolta över den goda djuromsorg vi har idag, men vi strävar ständigt efter att bli bättre, och vill leda vägen även för andra när det kommer till bättre djuromsorg, till exempel genom vårt kvalitetsprogram Arlagården.

Under 2020 lanserade vi även vår nya nollvision som går ut på att inga djur ska fara illa, en vision som alla Arlabönder jobbar tillsammans mot. På den här sidan sammanfattar vi hur vi jobbar för att säkerställa god djuromsorg på våra Arlagårdar, och vad god djuromsorg innebär för oss.

Varje ko är unik

På våra gårdar behandlas korna som individer, och alla kor är registrerade med ett eget ID-nummer. Men för bönderna är korna förstås mer än bara ett nummer, de har ofta egna namn eller familjenamn och bönderna är experter på att se och hantera varje kos unika behov och personlighet. Genom att mjölkbönderna tittar till djuren flera gånger per dag kan de vara säkra på att de har det bra.
Varje enskild ko undersöks även en gång i kvartalet, då tittar man på fyra olika områden: Hull, hältor, skador, och renhet, och resultaten rapporteras in till en gemensam databas.
Om en ko blir sjuk ska hon snabbt få den vård hon behöver, och under tiden får hon vistas i ett avskilt utrymme i lugn och ro.
Medicin ges bara av veterinär och reglerna kring antibiotikabehandling är stränga. Sverige har idag den lägsta användningen av antibiotika i hela EU, vi har också bland de friskaste djuren i världen.

Ett så naturligt liv som möjligt

Majoriteten av svenska kor hålls i så kallad lösdrift, där de kan styra sin vardag själva. I lösdrift kan korna röra sig fritt och bestämma själva när de till exempel vill äta och vila. När de vill mjölkas går de till en mjölkrobot, två eller tre gånger om dagen.
Ladugårdar där kor inte hålls i lösdrift kallas båsladugårdar. Där finns det oftast färre kor och båsen möjliggör mer närkontakt mellan korna och bonden. Till exempel när bonden går in och ryktar korna, vid mjölkning eller när hen ordnar med nytt strö så att det blir torrt och bekvämt på kornas bäddar.
Ett av kornas naturliga beteenden är att skrubba sig, vilket de har möjlighet att göra när de är ute i naturen. Roterande eller fasta ryktborstar gör det möjligt att skrubba sig även inomhus, något som kor verkligen njuter av.

Rent, torrt och rymligt för varje ko

Kor är vanedjur som gillar fasta rutiner. Därför säkrar bonden att det finns rutiner för mjölkning, utfodring och tid att vila och idissla.
Kor ligger och idisslar 10-12 timmar varje dag och därför ska det alltid finnas en torr, bekväm och ren liggplats med strö för varje ko att ligga på.
Men det räcker inte med plats att vila på, för att må bra finns det även krav på att korna ska ha tillräckligt med utrymme att röra sig på.
På våra gårdar vistas korna i en miljö som värnar deras välfärd. Det gör det lättare att förebygga skador eller att sjukdomar uppstår, vilket är grundläggande för god djuromsorg.

Kor är finsmakare

Kor omvandlar gräs till mjölk, så det är viktigt vad de äter. När korna är inomhus finns grovfoder av god kvalitet tillgängligt 20 timmar per dag.
Grovfoder är foder med hög struktur, som till exempel hö, ensilage, helsäd eller halm.
Det finns inget animaliskt protein i fodret som ges till korna och det får inte innehålla GMO, genmodifierade organismer.
Kor gillar att dricka vatten ur stora kar som gärna får ha en vattenspegel. Då dricker de mer!
För varje liter mjölk en ko producerar behöver hon dricka tre liter vatten. Det är viktigt att vattnet är rent och friskt och varje år tas prover för att kontrollera att vattnet är bra.

Kor gillar också sommarlov

Under sommarmånaderna är alla kor ute och betar 6 timmar per dag eller mer. De kor som inte går i lösdrift när de är inne under vintern har ofta särskilt långt sommarbete.
På betet får korna leva så naturligt som möjligt. Samtidigt som de får i sig en del av sitt dagliga foder genom att beta, så bidrar de till att hålla landskapet öppet vilket gynnar den biologiska mångfalden.
Korna rör sig i flock och kan gå flera kilometer på en dag. När de rör sig mer bygger de upp rörlighet, muskulatur och kondition. Det stärker deras ben och innebär generellt färre skador på ben och klövar.
Under betesperioden om sommaren kan det ibland bli varmt, till exempel vid värmeböljor. Då går korna helst tillbaka in i ladugården för att få skugga och svalka inomhus.

Så säkerställer vi god djuromsorg

På Arla är vi måna om att våra kor är friska och sköts med omsorg. Därför bedömer våra bönder varje kos välbefinnande regelbundet på ett standardiserat sätt, i enlighet med Arlas kontroll- och kvalitetsprogram Arlagården. Alla på gården jobbar tillsammans för att korna ska ha det bra, och bonden säkerställer att personalen har den rätta kompetensen.
Under 2020 lanserade vi en förbättrad version av programmet, som uppdaterats med ett antal områden som hör ihop med vår nollvision inom djuromsorg. Till exempel att varje ko nu, förutom den dagliga skötseln, ska kontrolleras fyra gånger om året. Och att vi infört nya rutiner för externa revisioner och stickprov på gårdarna.
Alla Arlabönder måste följa programmet, men många gör ännu mer. Bönder som investerar extra i ytterligare omställningar för förbättrad djuromsorg på sina gårdar får sedan 2020 mer betalt för mjölken de levererar. Läs mer om kriterierna för den förbättrade djuromsorgen och produkterna som ingår i det vi kallar ”Det nya kolivet” här.