Lärorikt och kul

Arla förklarar

Visst är det kul att lära sig nya saker? Här förklarar vi hur olika saker fungerar – allt från GPS till månsken.

Arla förklarar biogas

Biogas

Energi som utvinns ur matrester och annat avfall som kommer från naturen kallas biogas. Gasen bildas när så kallade mikroorganismer bryter ner avfallet i en sluten miljö utan syre.

Arla förklarar biologisk mångfald

Biologisk mångfald

Människor, djur och natur hänger ihop och är beroende av varandra på flera olika vis. Om till exempel alla bin försvann skulle vi bli utan många frukter och bär, och om vissa fiskar utrotas kan det bildas giftiga alger. Därför är det viktigt att ha kvar både många arter och olika sorters natur – det vi kallar biologisk mångfald.

Arla förklarar cykloner

Cykloner

Tropiska cykloner bildas över varma hav i närheten av kraftiga regnmoln. Luften närmast vattenytan värms upp och stiger. Ny luft sugs in och en virvelvind bildas som växer och ökar kraftigt i styrka. När cyklonen kommer in över land mattas den av, men först brukar det regna och blåsa rejält.

Densitet

Densitet

Vad väger mest – ett kilo bomull eller ett kilo bly? Densitet är ett begrepp som beskriver hur tätt sammanpackade atomerna är i ett ämne. Ju tätare packade, desto högre densitet. Ett kilo bomull och ett kilo bly väger naturligtvis lika mycket, men blyet tar mindre plats eftersom atomerna är tätare packade. Bly har alltså högre densitet.

Arla förklarar eko

Eko

Om du till exempel står i en tunnel eller framför ett berg och ropar, så märker du efter en stund att ljudet kommer tillbaka. Det beror på att de ljudvågor som ditt rop består av studsar. När ljudvågorna når dina öron hör du ett eko.

Arla förklarar eld

Eld

De allra flesta vet vad eld är, men vad är det egentligen som behövs för att det ska börja brinna? Det måste finnas bränsle, syre (luft) och en hög temperatur. Om du vill släcka en eld måste du ta bort någon av dessa tre delar – kväva elden, kyla ner den eller ta bort det som brinner.

Obs! Det finns gaser och vätskor som kan ta eld vid rumstemperatur.

Arla förklarar fossila bränslen

Fossila bränslen

Eldar vi plankton och ormbunkar? Ja, det skulle man kunna säga, eftersom fossila bränslen som olja, kol och naturgas är rester av växter och djur som levde för miljontals år sedan. Dessa har pressats ihop under jordskorpan och finns i dag i marken eller på havsbotten. När fossila bränslen eldas bildas gaser som ger ett varmare klimat.

Arla förklarar fotosyntes

Fotosyntes

Växternas sätt att tillverka sin egen mat kallas fotosyntes.
1. Rötterna suger upp vatten.
2. I luften finns gasen koldioxid.
3. Via små hål kommer koldioxid in i bladet.
4. När vattnet möter koldioxiden och solljuset får växten energi. Mums!
5. Då frigörs också syre som gör luften bra att andas.

Friktion – åka pulka

Friktion

Ingen yta är helt jämn. När ytor rör sig mot varandra hakar ojämnheterna tag i varandra. Då uppstår en kraft som bromsar rörelsen. Kraften kallas friktion. Ju slätare ytor, desto lägre friktion. Det är anledningen till att en pulka glider bättre på snö än på gräs.

Arla förklarar förnybar energi

Förnybar energi

Förnybar energi är energi som skapas hela tiden. Det som ger energin tar alltså inte slut, till exempel sol, vind och vatten.

Arla förklarar GPS

GPS

GPS är ett system för att navigera, alltså hitta rätt på land, till sjöss eller i luften. Med hjälp av satelliter som sänder ut signaler kan en GPS-mottagare tala om var du är och visa det på en karta. GPS-mottagaren måste ha kontakt med flera satelliter samtidigt för att bestämma din exakta position. (GPS står för Global Positioning System.)

Arla förklarar månsken

Månsken

Månen lyser inte själv utan reflekterar bara solens strålar. Eftersom månen rör sig runt jorden ser det ut som om olika stora delar av den är solbelysta, när vi tittar på månen från jorden. Därför ser månen ibland halv ut, ibland full och ibland syns bara en tunn skära.

Sommar- och vintertid

I Sverige har vi sommartid från slutet av mars till slutet av oktober. Då flyttar vi fram klockan en timme för att kunna utnyttja dagsljuset bättre. Ett sätt att komma ihåg hur klockan ska ställas om, är att tänka på att grillen brukar ställas fram på sommaren och tillbaka på vintern. Sverige började med sommartid 1980. Numera ställer alla EU-länder om tiden samtidigt.

Arla förklarar tidvatten

Tidvatten

Samspelet mellan månen, solen och jorden gör att vi har tidvatten på jorden. Det blir normalt två ebb och två flod varje dygn. I engelska kanalen kan skillnaden vara 11 meter, medan tidvatten knappast märks i Östersjön.

Arla förklarar urskog

Urskog

Urskog är en skog som inte har påverkats av människor. En svensk urskog är ofta glesare än en odlad skog och marken är täckt av mossor och lavar. Regnskog är en annan typ av urskog. Urskogar brukar ha ett mycket riktigt växt- och djurliv, det som kallas biologisk mångfald.

Arla förklarar växthuseffekten

Växthuseffekten

Växthuseffekten är i grunden en naturlig process – så kallade växthusgaser får värme från solen att stanna kvar i atmosfären, det lager luft som omger jorden. Utan växthuseffekten skulle det inte finnas liv på jorden. Problemet är nu att vi människor släpper ut mer växthusgaser än tidigare, från våra bilar, fabriker med mera. Då blir det varmare på jorden – isarna vid polerna smälter, havsnivån stiger och får ett mer ostadigt klimat med till exempel torka och ösregn.

Arla förklarar åska

Åska

Åskmoln kan bildas när varm och kall luft möts. Blixtarna under ett åskväder är urladdningar mellan positiva och negativa partiklar. Kraften i blixtarna skapar tryckvågor och det mullrar.