Arlabloggen

Visar nu alla blogginlägg av: pollinering

Aug 16, 2017 13:40 av Erik Bratthall

Att mjölkgårdar förutom att de levererar mjölk även bidrar till viktiga ekosystemtjänster är något som inte riktigt har kommit fram. I maj startade Arlas arbete för att systematiskt lyfta de viktiga ekosystemtjänster som mjölkgårdarna bidrar till.

”I korthet kan man säga att ekosystemtjänster, som gäller både konventionella och ekologiska gårdar, är tjänster och nyttigheter som vi får ”gratis” av naturen. Till exempel att insekter pollinerar, att vatten renas, att skadedjur begränsas, att bördig jord bildas. Vi skulle helt enkelt inte klara oss utan ekosystemtjänster. Verksamheten på mjölkgården hjälper så att säga naturen på traven och skapar dessutom ett vackert öppet landskap med fina kulturella värden. Det här vill vi vara ännu tydligare med till både konsumenter och beslutsfattare” säger Åse Arnbratt som håller i projekten på Arla.

I en rapport från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, beskrivs de ekosystemtjänster mjölkgårdar genererar och ger förslag på 30 åtgärder för att  ytterligare gynna dessa ekosystemtjänster. Projektet att mäta och ytterligare stärka ekosystemtjänster på Arlagårdarna startar i Sverige men kommer att rullas ut på gårdar i hela Europa inom strategin för hållbar mjölkproduktion.

Arla har dragit igång ett projekt på 30 gårdar runt om i Sverige för att kvantifiera och synliggöra hur gårdarna bidrar till den viktiga ekosystemtjänsten pollinering. Projektet heter Blommor för bin och drivs av en organisation som heter Bee Urban i nära dialog med Arlas medlemsservice och de 30 engagerade ägare som valt att delta. De 30 Arlabönderna (sex ekogårdar, två under omställning och 22 konventionella) får ersättning för att etablera en bifodergröda (det vill säga blommande växter som rödklöver och käringtand)  på mark som inte används, till exempel på vägrenar. DN skriver idag om ”Blommor för bin” och ATL skrev tidigare om Arlas medverkan.

Naturbetesmarkerna på mjölkgårdarna bidrar med många viktiga  ekosystemtjänster, eftersom de hör till de artrikaste miljöerna i vårt land – de kan nästan kallas Sveriges regnskogar. Betande djur är en förutsättning för att dessa marker ska finnas kvar och endast djuren kan förädla betet till mat.  Arlabönderna har stor betydelse då 15-20 procent av Sveriges betesmarker finns på Arlagårdar.

Antalet Arlagårdar har minskat från 5661 gårdar år 2005 till 3200 gårdar år 2015. Men arealen naturbetesmarker har ökat från 5,3 ha/ gård till 8 ha/gård  från 2005 till 2015. Tack vare Arlas ägare hålls över 23 000 hektar naturbetesmarker hävdade i Sverige.

Klotet på SR gjorde ett inslag om Arlas ekosystemtjänstprojekt:  Lyssna 37:24 in i inslaget http://t.sr.se/2fJwpfI

Arlas hållbarhetschef Anna-Karin Modin skrev tillsammans med en utredare på Jordbruksverket och Riksbyggens miljöchef en debattartikel om att beslutsfattare måste ta hänsyn till naturens värden och Arla kommer att fortsätta debatten om alla de positiva miljövärden som våra ägare bidrar med och som hittills inte tillräckligt tydligt lyfts fram.

Här kan du läsa mer om Arla och Ekoeffekten

Aug 09, 2017 14:32 av Erik Bratthall

Att pollinatörer, som bin, ökar på ekologiska gårdar är fakta och väl dokumenterat. Jordbruksverket, den statliga tillsynsmyndigheten, anger att ”I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling.

Tidningen Lantbrukets Affärer ifrågasätter i en artikel vår reklam för ekomjölk. För att undvika missförstånd och ryktesspridning vill vi förutom länken till Jordbruksverket även länka till tre akademiska rapporter.

”Olika studier har visat att pollinatörer gynnas av små fält, variation av grödor inom och mellan fält, och förekomst av biotoper i jordbrukslandskapet med annat än grödor, till exempel buskar, trädad mark, ängar, betesmarker och skogspartier. Ekologiska gårdar där kemiska växtskyddsmedel inte används har en högre artrikedom och täthet av pollinatörer än konventionella gårdar. Bikupor med honungsbin på gården kan visserligen främja pollinering men kan samtidigt missgynna naturligt förekommande vilda pollinatörer eftersom det blir konkurrens om föda.” sidan 11 i rapporten. ”Den positiva effekten av ekologisk produktion skiljer sig åt mellan organismgrupper. Artrikedomen av växter och pollinerare som humlor och bin var till exempel mer än 50 procent högre i ekologiskt lantbruk, medan mångfalden av markorganismer inte påverkades mycket alls. De positiva effekterna var dessutom större i landskap med sammanhängande åkrar jämfört med småbrutna mosaiklandskap.

Kopplingen mellan vall och ökad pollinering beskrivs i en forskningsrapport från Lunds Universitet. Där finns det finns inte lika tydligt samband som  effekterna av ökat antal pollinerare vid ekologisk odling. Men slutsatsen är bland annat: ”I den aktuella studien från Lunds universitet visar forskarna också att ekologiska gårdar ökar pollineringspotentialen ju mer betesmark och kantzoner som finns i landskapet, men effekten var inte densamma på konventionella gårdar. Det kan enligt Georg Andersson bero på det finns mer resurser ute i kantzoner på ekologiska gårdar, vilket gör att pollinerande insekter oftare söker sig utanför betesmarkerna för att leta efter föda.”