Arlabloggen

Arlabloggen

Att mjölkgårdar förutom att de levererar mjölk även bidrar till viktiga ekosystemtjänster är något som inte riktigt har kommit fram. I maj startade Arlas arbete för att systematiskt lyfta de viktiga ekosystemtjänster som mjölkgårdarna bidrar till.

”I korthet kan man säga att ekosystemtjänster, som gäller både konventionella och ekologiska gårdar, är tjänster och nyttigheter som vi får ”gratis” av naturen. Till exempel att insekter pollinerar, att vatten renas, att skadedjur begränsas, att bördig jord bildas. Vi skulle helt enkelt inte klara oss utan ekosystemtjänster. Verksamheten på mjölkgården hjälper så att säga naturen på traven och skapar dessutom ett vackert öppet landskap med fina kulturella värden. Det här vill vi vara ännu tydligare med till både konsumenter och beslutsfattare” säger Åse Arnbratt som håller i projekten på Arla.

I en rapport från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, beskrivs de ekosystemtjänster mjölkgårdar genererar och ger förslag på 30 åtgärder för att  ytterligare gynna dessa ekosystemtjänster. Projektet att mäta och ytterligare stärka ekosystemtjänster på Arlagårdarna startar i Sverige men kommer att rullas ut på gårdar i hela Europa inom strategin för hållbar mjölkproduktion.

Arla har dragit igång ett projekt på 30 gårdar runt om i Sverige för att kvantifiera och synliggöra hur gårdarna bidrar till den viktiga ekosystemtjänsten pollinering. Projektet heter Blommor för bin och drivs av en organisation som heter Bee Urban i nära dialog med Arlas medlemsservice och de 30 engagerade ägare som valt att delta. De 30 Arlabönderna (sex ekogårdar, två under omställning och 22 konventionella) får ersättning för att etablera en bifodergröda (det vill säga blommande växter som rödklöver och käringtand)  på mark som inte används, till exempel på vägrenar. DN skriver idag om ”Blommor för bin” och ATL skrev tidigare om Arlas medverkan.

Naturbetesmarkerna på mjölkgårdarna bidrar med många viktiga  ekosystemtjänster, eftersom de hör till de artrikaste miljöerna i vårt land – de kan nästan kallas Sveriges regnskogar. Betande djur är en förutsättning för att dessa marker ska finnas kvar och endast djuren kan förädla betet till mat.  Arlabönderna har stor betydelse då 15-20 procent av Sveriges betesmarker finns på Arlagårdar.

Antalet Arlagårdar har minskat från 5661 gårdar år 2005 till 3200 gårdar år 2015. Men arealen naturbetesmarker har ökat från 5,3 ha/ gård till 8 ha/gård  från 2005 till 2015. Tack vare Arlas ägare hålls över 23 000 hektar naturbetesmarker hävdade i Sverige.

Klotet på SR gjorde ett inslag om Arlas ekosystemtjänstprojekt:  Lyssna 37:24 in i inslaget http://t.sr.se/2fJwpfI

Arlas hållbarhetschef Anna-Karin Modin skrev tillsammans med en utredare på Jordbruksverket och Riksbyggens miljöchef en debattartikel om att beslutsfattare måste ta hänsyn till naturens värden och Arla kommer att fortsätta debatten om alla de positiva miljövärden som våra ägare bidrar med och som hittills inte tillräckligt tydligt lyfts fram.

Här kan du läsa mer om Arla och Ekoeffekten

​Arlas laktosfria utbud fortsätter att växa och det gör även marknadsandelarna. Arla har blivit störst på laktosfritt i Sverige.  Laktosfria produkter tillverkas på mejerierna i Linköping, Jönköping och Falkenberg.

I Sverige beräknas fyra till tio procent av den vuxna befolkningen vara medicinskt laktosintolerant. Men betydligt fler lägger om kosten.  Upp mot 20 procent upplever sig vara laktosintoleranta och det är den snabbast växande konsumenttrenden.

Mest tillverkas på Linköping mejeri

På Linköping mejeri görs merparten av de laktosfria produkterna. Drygt en miljon liter mjölk passerar varje vecka genom filtren, som är första steget i den laktosfria processen. I filtreringen tas runt hälften av laktosen bort. Resten försvinner genom att man tillsätter laktasenzym som spjälkar kvarvarande laktos till sockerarterna glukos och galaktos. Det är därför produkterna har en något sötare smak. Exempelvis mjölkdryck, yoghurt och fil görs på detta sätt. Produkter som Yoggi®, som gärna får smaka lite sötare, filtreras inte utan där spjälkas all laktos med enzym.

Läs mer om Arlas laktosfria produkter

Ja, enligt de två författarna som idag skriver på SvD debatt är det så. De hänvisar till nya rön som visar att mjölk från betande djur kan ha en betydligt lägre klimatpåverkan än man tidigare trott.

Tack vare betesmarkernas förmåga att binda kol neutraliseras utsläppen av växthusgaser. Enligt författarna vänder detta upp och ner på tidigare uppfattningar om våra livsmedels klimatpåverkan. Läs hela artikeln här

Allt fler svenskar vill ha lokalproducerade produkter. Arla i Sverige har lanserat mjölk och snart även hushållsost från Jämtlands län.

På Östersunds mejeri är mejerichefen Mikael Backman är glad över den nya produktionslinjen, som byggts upp i en av Sveriges vackraste mejerilokaler. "Den är ljus och fin med en fantastisk utsikt över Storsjön och Jämtlandsfjällen."

Mejeriet har kapacitet att producera 1 000 ton jämtländsk Hushållsost per år. Går försäljningen bra är det möjligt att utöka. Satsningarna är viktiga för att visa den lokala förankringen. Av Jämtlands 120 mjölkbönder är 92 Arlabönder.

Lokal mjölk

Jämtlandsmjölken går till grannlänet för produktion på Sundsvall mejeri. Där fanns de tekniska lösningarna redan, eftersom mejeriet tidigare gjorde landskapsmjölk.

De nya produkterna från Jämtland ingår i Arlas satsning på att lyfta fram lokalt ursprung. Detta görs redan på svenska ostar och på Gotlandsmjölken.

Under ett antal år så har Arla i Sverige haft minskad mjölkinvägning. Men under de senaste månaderna så har en återhämning skett.

– Vecka 30 var första veckan på många år som mjölkproduktionen ökade. Inte mycket men trots allt en ökning - 0.2 procent. Att vi producerar mer mjölk är en mycket positiv nyhet. Orsakerna är givetvis bland annat att Arlas mjölkpris har stigit och att mjölkbön-derna har kunnat och vågar investera, säger Patrik Hansson VD Arla.

– Att vi kan se en återhämtning och nu till och med en liten ökning är fantastiskt kul, säger Patrik Hansson VD Arla.

De gårdar som ökar finns inom alla storlekskategorier – men effekten är störst bland de större gårdarna.

Aug 09, 2017 14:32 av Erik Bratthall

Att pollinatörer, som bin, ökar på ekologiska gårdar är fakta och väl dokumenterat. Jordbruksverket, den statliga tillsynsmyndigheten, anger att ”I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling.

Tidningen Lantbrukets Affärer ifrågasätter i en artikel vår reklam för ekomjölk. För att undvika missförstånd och ryktesspridning vill vi förutom länken till Jordbruksverket även länka till tre akademiska rapporter.

”Olika studier har visat att pollinatörer gynnas av små fält, variation av grödor inom och mellan fält, och förekomst av biotoper i jordbrukslandskapet med annat än grödor, till exempel buskar, trädad mark, ängar, betesmarker och skogspartier. Ekologiska gårdar där kemiska växtskyddsmedel inte används har en högre artrikedom och täthet av pollinatörer än konventionella gårdar. Bikupor med honungsbin på gården kan visserligen främja pollinering men kan samtidigt missgynna naturligt förekommande vilda pollinatörer eftersom det blir konkurrens om föda.” sidan 11 i rapporten. ”Den positiva effekten av ekologisk produktion skiljer sig åt mellan organismgrupper. Artrikedomen av växter och pollinerare som humlor och bin var till exempel mer än 50 procent högre i ekologiskt lantbruk, medan mångfalden av markorganismer inte påverkades mycket alls. De positiva effekterna var dessutom större i landskap med sammanhängande åkrar jämfört med småbrutna mosaiklandskap.

Kopplingen mellan vall och ökad pollinering beskrivs i en forskningsrapport från Lunds Universitet. Där finns det finns inte lika tydligt samband som  effekterna av ökat antal pollinerare vid ekologisk odling. Men slutsatsen är bland annat: ”I den aktuella studien från Lunds universitet visar forskarna också att ekologiska gårdar ökar pollineringspotentialen ju mer betesmark och kantzoner som finns i landskapet, men effekten var inte densamma på konventionella gårdar. Det kan enligt Georg Andersson bero på det finns mer resurser ute i kantzoner på ekologiska gårdar, vilket gör att pollinerande insekter oftare söker sig utanför betesmarkerna för att leta efter föda.”