Vi tror oss äta hälsosamt – men statistiken tyder på något annat

Vi överskattar oss själva när det gäller hur hälsosamt vi äter. Nästan nio av tio svenskar uppger att de antingen äter lika nyttigt eller nyttigare i dag än för ett år sedan. Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att vi äter sämre och blir allt tyngre. Och på Livsmedelsverket varnar man nu för att de höga matpriserna kan vara ett hot mot folkhälsan.

Sex av tio svenskar uppger att de äter lika hälsosamt i dag som för ett år sedan, medan drygt var fjärde tycker att de äter nyttigare. Dessutom uppger tre av fyra att det är viktigt med sunda matvanor. Det visar en ny undersökning om mat och hälsa som YouGov genomfört på uppdrag av Arla.

Men trots att många av oss hissar hälsosamma matvanor och upplever att vi äter mer och mer nyttigt, så pekar statistiken åt ett annat håll. Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att vi blir allt tyngre. Antalet svenskar med övervikt eller fetma har ökat stadigt de senaste decennierna.

Förra året hade mer än halva den vuxna befolkningen i Sverige (51,1 procent) övervikt eller fetma, jämfört med 47,3 procent 2004 (första året för statistik på Folkhälsomyndighetens sajt). Andelen svenskar med fetma ökar ännu snabbare; från 11 procent 2004 till 16,3 procent 2022. Andra undersökningar från myndigheten visar att befolkningens matvanor försämrats de senaste åren.

– Det är oroande att så många av oss tror att vi äter hälsosamt, trots att statistiken pekar i en annan riktning. Det får i alla fall mig att fundera på om vi har så bra koll på vad en hälsosam kost faktiskt innebär, säger Victoria Olsson, hållbarhetschef på Arla Sverige.

Samtidigt är den breda uppslutningen bakom sunda matvanor en bra utgångspunkt för förändring, menar Victoria Olsson.

– De goda nyheterna är att de flesta av oss verkar vara motiverade att äta hälsosamt, med fokus på en varierad kost med mycket frukt och grönt, säger hon.

Men med ett tufft ekonomiskt år i backspegeln, och en osäker tid framför oss, är många svenskar tvungna att se över sin ekonomi och göra aktiva val för att hushålla med sina pengar. I förra veckan presenterade Livsmedelsverket en ny undersökning som tyder på att de höga matpriserna riskerar att påverka folkhälsan.

– Vi är i ett läge där det är viktigare än på länge att tänka till kring våra matvanor – både för folkhälsan och privatekonomin. Vi på Arla vill därför, nu mer än någonsin, inspirera till hur man kan fortsätta att äta gott, hälsosamt och prisvärt trots det kärva ekonomiska läget. På vår sajt arla.se har vi samlat massor av recept för tuffa tider som ger både guldkant på vardagen och mycket näring för pengarna, säger Victoria Olsson.

Nyckeltal från undersökningen

• 73 procent uppger att det är viktigt att äta hälsosamt, medan 6 procent svarar att det är oviktigt.
• 26 procent uppger att de äter mer hälsosamt i dag jämfört med för ett år sedan. 61 procent äter lika hälsosamt, medan 10 procent äter mindre hälsosamt.
• 67 respektive 64 procent sätter likhetstecken mellan att äta hälsosamt och att äta varierat respektive att äta mycket frukt och grönt.

Fakta om undersökningen

Undersökningen genomfördes av marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av Arla. Under perioden 23–30 januari 2023 har sammanlagt 2 028 intervjuer via internet genomförts med kvinnor och män 18 år eller äldre. Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från Statistiska centralbyrån, så att resultatet är representativt för Sveriges befolkning.

Fakta om fetma och övervikt

Kroppsmasseindex, eller body mass index (BMI), är ett mått på förhållandet mellan kroppslängd och vikt som har tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO). Det ger en grov bild av en vuxen människas viktstatus. BMI räknas ut genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslängden (meter) i kvadrat.

• Undervikt: BMI under 18,5.
• Normalvikt: BMI 18,5–24,9.
• Övervikt: BMI 25–29,9.
• Fetma: BMI 30–39,9.
• Grav fetma: BMI 40 eller högre.

BMI tar inte hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Det kan leda till att exempelvis kroppsbyggare och elitidrottare får ett högt BMI som inte ger en rättvisande bild av deras hälsostatus. På motsvarande sätt kan mycket korta eller mycket långa personer få ett missvisande värde, och för barn fungerar formeln inte alls.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket

Läs även

Intresset för billig mat ökar dramatiskt

Rekordintresse för matlådan