Pilotprojekt och ekogårdar ska utveckla regenerativa metoder i mjölkproduktion

Arla har inom mejerikooperativet beslutat att testa regenerativa jordbruksmetoder på 24 pilotgårdar för att skaffa faktabaserade belägg för metodernas påverkan på miljö och klimat. Samtidigt kommer över 900 ekologiska Arlabönder börja med att mäta kolhalten i jorden på sina marker.

Regenerativt jordbruk får allt större uppmärksamhet bland producenter, återförsäljare, forskare och konsumenter som en av många lösningar på både klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

Även om det råder allmän konsensus kring att förbättrad jordhälsa och ökad biologisk mångfald är två viktiga hörnstenar i regenerativt jordbruk finns det ingen universellt vedertagen definition av begreppet. Dessutom finns det mycket få vetenskapliga studier om regenerativa metoder på europeiska mjölkgårdar som kan ge vägledning. Arla vill hjälpa till att täppa igen denna viktiga kunskapslucka genom våra ägares erfarenheter och kunskaper.

– En viktig anledning till att vi vill testa regenerativt jordbruk är möjligheten att samla in databaserade belägg för användning av regenerativa metoder på mjölkgårdar. Vi har fullt fokus på att minska vår negativa påverkan. Den positiva påverkan vi kan generera i egenskap av markförvaltare är dock inte vetenskapligt dokumenterad ännu och vi vill utöka tillgången till forskningsbaserad kunskap så att mjölkbönderna kan vidta rätt åtgärder för framtiden, säger Janne Hansson, styrelseledamot i Arla.

24 pilotgårdar i 5 länder

24 Arlabönder från Storbritannien, Sverige, Tyskland, Nederländerna och Danmark har åtagit sig att agera testpiloter i 4 år för att hjälpa oss att kartlägga effekterna av regenerativa jordbruksmetoder. Testgruppen är en mix av ekologiska gårdar och konventionella gårdar med både betande djur och inomhussystem.

Arlas egna jordbruksexperter och externa experter från FAI Farms, ett ledande forsknings-, data- och konsultföretag inom jordbrukssektorn, kommer att utbilda och vägleda de 24 pilotgårdarna i hur man driver jordbruk med regenerativa metoder. Gårdarna kommer att hjälpa till med datainsamling och utvärdering av olika metoder så att vi lär oss hur de påverkar jordhälsan, kolinlagringen, den biologiska mångfalden, ekosystemprocesserna, gårdarnas lönsamhet och ägarnas välbefinnande.

Claire Hill, chef för regenerativt jordbruk på FAI Farms, ser fram emot att vara en del av projektet och att få tillgång till data från dels de 24 pilotgårdarna och dels jordproverna från Arlas 916 ekologiska gårdar.

– Arla är den överlägset största samarbetspartner vi har när det gäller regenerativa metoder för mjölkproduktion. Deras ambitionsnivå är högre än allt annat vi hittills har sett i branschen och det finns inget pilotprogram av samma omfattning. Det ska bli väldigt spännande att arbeta med mjölkbönder i olika länder som var och en driver sin egen unika gård, och de data vi samlar in under projektets gång kommer att vara otroligt värdefulla. Projektet kan ge oss viktiga kunskaper om hur en övergång till regenerativt jordbruk kan se ut, vilka utmaningar som finns och hur vi kan hjälpa fler bönder att påbörja sin omställning, säger Clare Hill.

Åtgärder som alla ekologiska Arlabönder kommer att vidta under 2021:

Om jordhälsa:

• En bedömning av markkol som genererar ett referensvärde för mätning av framtida förbättringar av markens kolhalt. Jordproverna kommer att analyseras av ett externt laboratorium utifrån nyckeltal som organiskt material, organiskt kol, total kvävemängd och förhållandet kol-kväve.
• Minst 5 av 22 jordhälsofrämjande åtgärder måste vidtas på gården.
• Från 2002: En årlig utvärdering av markhälsoindikatorer t.ex. genom att testa jordens lukt och antalet daggmaskar.

Om biologisk mångfald:

• En årlig egenkontroll av verksamheten inom fyra fokusområden för bevarandet av biologisk mångfald.
• Minst 7 av 33 åtgärder för bevarande av biologisk mångfald måste vidtas på gården.

Genom det nya nätverket med 24 pilotgårdar i 4 olika länder vill Arla

• ge alla pilotgårdar utbildning och stöd från experter på regenerativt jordbruk
• mäta, följa upp och dokumentera effekterna av regenerativa jordbruksmetoder på pilotgårdarnas ekosystem
• förstå och dokumentera eventuella beteendeförändringar hos de medlemmar som deltar i pilotprojektet
• skaffa kunskaper, som i nuläget saknas i branschen, om vad det innebär och hur det fungerar att odla regenerativt, inom ramen för olika
• förvaltningssystem och i olika länder
• utbyta kunskaper och lärdomar genom rundabordssamtal, fallstudier och projektrapporter
• kombinera böndernas kunskaper med externa experters kompetens för att identifiera gemensamma regenerativa principer och metoder som skulle kunna tillämpas i stor skala av Arlabönderna.

FAO:s syn på fördelarna med god jordhälsa och biologisk mångfald:

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) kan jordorganismer och biologisk mångfald vara en naturlig lösning på många av de problem mänskligheten står inför idag, bland annat tillgången till hälsosamma livsmedel och en förbättrad jordbruksproduktion, vattenfiltrering och kolinlagring. FAO menar också att det kan göra jorden bördigare samt förbättra produktionen och den miljömässiga hållbarheten.

Arla deltar i branschsamarbeten

Vid sidan om samarbetet med FAI Farms avseende regenerativt jordbruk deltar Arla i följande branschsamarbeten i syfte att öka kunskapen om, utveckla och maximera mjölkproduktionens positiva effekter på jordhälsa, biologisk mångfald och kolinlagring:

• OP2B: Öka den biologiska mångfalden. 2020 anslöt sig Arla till One Planet Business for Biodiversity (OP2B), en internationell sektoröverskridande och åtgärdsinriktad företagssammanslutning som verkar för biologisk mångfald med särskild inriktning på jordbruk. Sammanslutningen är fast besluten att skapa genomgripande systemförändringar och driva igenom åtgärder för att skydda och återställa odlad och naturlig biologisk mångfald inom värdekedjorna.
• C-SEQU: Utveckla beräkningsmetoder för kolinlagring. Tillsammans med andra mejeri- och boskapsorganisationer ingår Arla i ett projekt vid namn C-Sequ, som syftar till att utveckla en internationellt vedertagen beräkningsmetod för kolinlagring som kan användas för att beräkna koldioxidavtryck på gårdsnivå. Förhoppningen är att projektet ska mynna ut i en metod som kan hjälpa mjölkbönder att införa rutiner som främjar kolinlagring och därigenom minskar klimatförändringarna.
• BIOCHAR: Lagra kol i jordbruksmark. Arla är en av 8 organisationer i ett konsortium som har fått finansiering genom den brittiska regeringens tävling Direct Air Capture and Greenhouse Gas Removal Technologies. Projektet syftar till att testa möjligheten att använda biokol inom kommersiellt jordbruk. Om det är möjligt, och om biokol börjar användas i stor skala inom jordbrukssektorn, tror konsortiet att det kan leda till att stora mängder kol avskiljs från atmosfären och lagras i jordbruksmarken i flera hundra år, samtidigt som jordhälsan förbättras.