Arla Foods siktar på netto noll klimatavtryck
- Lästid
- 6 min
- Publicerad
- 11 mars 2019
Arla Foods och kooperativets 10 300 ägare i Europa sätter mål för att påskynda övergången till en mer hållbar mejeriproduktion med ökat fokus på gårdarna. Huvudmålet är att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent per kilo mjölk under kommande årtionde och att arbeta mot ett nettonoll klimatavtryck år 2050, där vissa länder kommer att gå före.
Med en ny klimatambition tar Arla på alla marknader nästa stora steg mot en mer hållbar produktion och ett mejeriföretag med ett nettonoll klimatavtryck.
– Vi vill använda vår position som ledande internationellt jordbrukskooperativ, med 10 300 ägare och kanske den mest omfattande förståelsen för mejeriproduktion i norra Europa, till att påskynda övergången till en mer hållbar mejeriproduktion. Vi har arbetat för ett hållbart jordbruk i många år och vi behöver gå längre och snabbare, inte minst för att bekämpa klimatförändringar som påverkar alla på planeten, särskilt oss jordbrukare, säger mjölkbonden och styrelseordförande för Arla Foods, Jan Toft Nørgaard.
Arlas nya globala strategi omfattar hela värdekedjan från ko till konsument och omfattar områdena klimat, luft, vatten och natur.
Huvudmålet är att minska Arlas sammanlagda utsläpp av växthusgaser med 30 procent per kilo mjölk fram till 2030 och att arbeta mot ett netto noll klimatavtryck år 2050. Koncernen har ett gemensamt mål, men vissa länder kan nå målet tidigare beroende på lokala förhållanden, exempelvis Sverige.
– I och med våra ägares engagemang har vi en stor möjlighet att kunna säkerställa att människor behåller förtroendet för mejeriprodukter som en del av en hälsosam och hållbar kost för framtiden. Människor över hela världen njuter av mejeriprodukter, och de är viktiga för att ge näring till en växande världsbefolkning – från ett enkelt glas färsk mjölk i skolan till högförädlade vassleproteiner som används i optimerade medicinska näringsprodukter, säger Arlas koncernchef Peder Tuborgh.
– Vi har inte alla svar ännu, men vi uppmanar våra ägare, inte minst den yngre generationen, och branschen, akademiska institutioner och regeringar att samarbeta och bidra med idéer som kommer att stödja övergången till mer hållbara jordbruksmetoder och ökad hållbarhet i livsmedelsproduktionen, säger Jan Toft Nørgaard.
Företaget kommer också att undersöka kommersiella möjligheter på marknaderna att hjälpa till att driva förändringen, förklarar Peder Tuborgh.
– Vi tror att ett växande antal konsumenter är villiga att belöna de mest hållbara mjölkbönderna genom att betala lite mer för deras mjölk på samma sätt som vi ser med ekologiska mejeriprodukter. Vi har börjat arbeta med progressiva ägare i både Danmark och Sverige för att kunna erbjuda både mer hållbar konventionell och ekologisk mjölk som visar vägen för klimat, djuromsorgoch en hållbar verksamhet på gården. Vi kommer att erbjuda deras mjölk i år med våra ledande varumärken Arla® 24 i Danmark och Arla Ko® i Sverige. Och vi kommer att utforska varje kommersiell möjlighet som låter Arlabönderna flytta fram gränserna på våra marknader, säger Peder Tuborgh.
Verktyg och kunskap som ska bidra till minskningar på gårdarna
Merparten av de totala utsläppen från ett mejeriföretags värdekedja kommer från gårdarna. Av uppenbara skäl är det inte möjligt att minska en kos metanutsläpp till noll, men det kan minskas betydligt till exempel genom optimerad fodersammansättning, vilket är ett forskningsområde som Arla investerar i. En viktig del av strategin är att öka de positiva effekterna från gårdarna genom att arbeta med Arlabönderna med att exempelvis kvantifiera och öka mängden koldioxid som fångas och lagras i marken.
För Arlas ägare är en viktig faktor att se var gårdens huvudsakliga klimatpåverkan finns och var de finns områden som kan förbättras. Sedan 2013 har nästan 700 möten genomförts på gårdar för att utbilda grupper av mjölkbönder om hållbarhetsåtgärder, och mer än 5 000 klimatberäkningar har gjorts på Arlagårdarna.
– Klimatberäkningar är mycket motiverande eftersom det identifierar gårdarnas potential för exempelvis minskningar av utsläppen av växthusgaser, förbättringar som också ofta leder till kostnadsbesparingar, säger Jan Toft Nørgaard som själv har använt verktyget på sin gård.
Under 2018 har Arla etablerat en digital databas för dokumentation som kallas Arlagården® Plus. Den hjälperArla och den enskilde ägaren att systematiskt mäta och jämföra gårdens prestanda. Hittills har Arlabönderna registrerat data från 96 procent av Arlas mjölkpool i systemet. Det görs kvartalsvis och omfattar exempelvismjölkningssystem, foder, bete, markanvändning, djur och djuromsorg. Det är en av de största datainsamlingarna för jämförelser av uppgifter om mjölkgårdar i Europa.
– Nästa steg är att inkludera parametrar som mer konkret visar gårdarnas klimat- och miljöpåverkan. Det ger oss en möjlighet att se vilka områden som har störst potential för åtgärder och identifiera gårdarna som vi kan lära oss mer av i hela kooperativet, säger Jan Toft Nørgaard.
Sedan 1990 har Arlabönderna minskat utsläppen per kilo mjölk med 24 procent. Minskningen av utsläppen från Arlasmejeriverksamhet, inklusive förpackning och transport, har varit 22 procent sedan 2005 – trots att Arlasmjölkmängd har ökat med mer än 40 procent under perioden.
– Arlabönderna är fantastiska och progressiva jordbruksföretagare och Arla kommer att finnas till hands så mycket som möjligt med verktyg, ny teknik och ny kunskap från forskare och experter. Som mejeriföretag kommer vi också att jobba hårdare för ökadhållbarhet med fossilfria bränslen, förnybar energi, hållbara förpackningar och mindre svinn med en rad nya initiativ som vi kommer att lägga fram under 2019 och framåt, säger Peder Tuborgh.
Enligt en ny analys från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), fortsätter mjölkproduktionen att bli mer effektiv och hållbar med ett utsläpp på i genomsnitt 2,5 kg koldioxid per kilo mjölk. Arlabönderna bidrar till detta resultat med ett utsläpp på 1,15 kg per kilo mjölk i genomsnitt – ungefär hälften av det globala genomsnittet.
Fakta:
Arlas miljömål för alla marknader fram till 2050:
Bättre klimat: Nettonoll klimatavtryck
Ren luft och rent vatten: Kväve- och fosforcykler i balans
Mer natur: Öka den biologiska mångfalden och tillgången till naturen
Principer för detta:
- Från fossilt till förnybart
- Cirkulär ekonomi
- Samarbete i hela värdekedjan
Mål: Arlas klimatambitioner har utarbetats med hjälp av universitetsforskare och NGO:s i Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien och enligt Science Based Targets (SBT) för att fastställa målen som krävs för att bidra till Parisöverenskommelsen.
Arla har ansökt för att få målen godkända av Science Based Targets, vilket är ett samarbete mellan CDP, World Resources Institute (WRI), Världsnaturfonden (WWF) och FN:s Global Compact (UNGC).
Mätning av växthusgaser på gårdarna: Arla följer den internationellt erkända metoden för beräkning avavtryck på gårdsnivå som har utvecklats av International Dairy Federation. Vi har utvecklat ett verktyg för att bedöma gårdarnas utsläpp och till dags dato har verktyget använts mer än 5 000 gånger på Arlas gårdar.
Återgärder på mjölkgården för att minska koldioxidutsläppen
Kons foder: När kon smälter fodret produceras växthusgasen metan som släpps ut genom rapningar. Att ändra fodrets sammansättning kan göra att kon rapar mindre metan.
Foderproduktion: Effektiv foderproduktion säkerställer att det finns rätt mängd näringsämnen för odlingen och det minimerar mängden näringsämnen som förloras under lagring, hantering och användning på fälten. Detta minskar inte bara klimatpåverkan utan förbättrar också lönsamheten på gården.
Gödselhantering: Gödsel som används för biogasproduktion minskar utsläppen och producerar förnybar energi. När gödsel används i fälten bör det komma ner i jorden så snabbt som möjligt för att minska förlusten av kväve.
Förnybar energi: Gården kan producera förnybar energi genom solpaneler, biogas eller vindkraftsturbiner. För närvarande motsvarar den el som produceras på Arlas gårdar 61 procent av deras totala elanvändning.
Djuromsorg: Eftersom kon inte producerar mjölk de första två åren av sitt liv blir de totala utsläppen per kilo mjölk under kons livstid lägre ju längre den lever och ju mer mjölk den producerar. God djuromsorg ökar kons mjölkproduktion och livslängd.
Bränsle: Maskiner, traktorer och liknande på gården kan bytas till modeller som använder mindre bränsle och mer fossilfria bränslen. Bonden kan tillämpa bränslesnål körning för att minska bränsleförbrukningen per kilometer.
Kolbindning: Kolbindning (att fånga och lagra koldioxid i marken) kan ökas, särskilt när man odlar gräs och använder kogödsel.
Träd och växter: Ägaren kan plantera fler träd, buskar, häckar och blommor på sin mark, vilket inte bara hjälper till att absorbera koldioxid utan även förbättrar den biologiska mångfalden.
