Semlor för hela slanten

På tisdag den 20 februari är det dags igen. Att njuta lite extra av semlor. Fettisdagen är semmelsäsongens höjdpunkt, dagen då få missar att äta det läckra bakverket med vetebulle, grädde och mandelmassa. Under perioden mellan jul och påsk köper vi svenskar 4-5 semlor per person, drygt 40 miljoner semlor, till ett värde av ca 800 miljoner kronor. Vissa äter flera om dagen, andra en om året och väldigt få inga alls. Oavsett om konsumtionen varierar från person till person så är semlor en mångmiljonindustri. Siffror från Sveriges Bagare och Konditorer visar att vi svenskar i genomsnitt köper 4-5 semlor per år, totalt drygt 40 miljoner semlor. Med ett snittpris på 20 kronor blir försäljningssiffrorna ca 800 miljoner kronor. Till det kommer alla hembakade semlor. På Arla Foods har semlorna också stor betydelse. Under semmelperioden, januari till mitten av mars, sker hela 40% av årets vispgräddeförsäljning till bagerier och konditorier. Hälften av volymen används under februari, framförallt till semlor. Men är det bara vispgrädde som gäller eller finns det några nya nyttigare semmelvarianter? Finns det några nya trender i semmelvärlden? Nya smaker, former eller sätt att äta semlorna? - Vi är traditionella när det gäller semlor, säger Magnus Johansson, f d chefskonditor på Operakällaren, medlem i Kocklandslaget och nu ägare till Café Xoko i Stockholm. - Även om vi idag har fler sorter än någonsin och många unga tjejer efterfrågar minisemlan till vardags så väljer de flesta den klassiska på själva semmeldagen. Här på Xoko serverar vi semlan med varm vaniljmjölk vilket är både nytt och gammaldags, fortsätter Magnus. Visste du att: - Ordet semla kommer från latinets ord simila som betyder vetemjöl. - Hetvägg är ett gammalt namn på semlan från det medeltidstyska uttrycket Heisse Wecken, heta kilar. Dessa vetebullar hade formen av ett kors eller blixtar (utan grädde och mandelmassa). - Fastlagsbulle eller fettisdagsbulle är andra namn på semlan med anknytning till den katolska fastan. - På fettisdagen innan fastan gällde det att äta upp sig, bl a med semlor. - På 1500-talet började man göra hål i semlan. Innehållet från hålet blandades med grädde som sedan stoppades i hålet igen. - På 1700-talet började man blanda ner mandel i fyllningen. - I mitten på 1800-talet började man använda mandelmassa i semlorna. - Det sägs att Kung Adolf Fredrik som dog 12 februari 1771 avled p g a att han förätit sig på semlor. - Semlor kan idag se lite olika ut i olika delar av landet. I Göteborgstrakten är det t ex vanligt med - pärlsocker och hackad mandel på locket istället för florsocker. Källor: Sveriges Bagare och Konditorer, www.bageri.se För mer information: Inger Söderlund, PR-chef Arla Foods, Tel: 070-689 58 84, 08-789 58 84, inger.soderlund@arlafoods.com Arla Foods är Europas största mejeriföretag med en samlad mjölkinvägning på ca 8,4 miljarder kilo och en omsättning på ca 55,5 miljarder svenska kronor Det är en kooperativ förening som ägs av ca 10 500 danska och svenska mjölkbönder. Arla Foods producerar mjölkbaserade livsmedel i åtta länder och har försäljningskontor över hela världen. Med rötterna i åkermarken, på både den svenska och danska sidan om Öresundsbron, exporterar vi mejerivaror till Europa, Asien och USA. Verksamheten omfattar hela kedjan från mjölkproduktion till färdiga produkter.