Frågor och svar om Arlas kosläpp

Under femton år har Arlabönderna bjudit in till kosläpp. En folkfest för hela familjen och ett tillfälle att träffa mjölkbönder, ställa frågor och se hur det fungerar på en gård. Här hittar du vanliga frågor och svar.

Varför går korna ut på bete?

På sommaren går alla kor i Sverige ut på bete. Vi har en beteslagstiftning som säger att korna ska vara ute minst sex timmar per dygn, men många är ute mycket mer än så. Hur många månader som korna betar ute skiljer sig mellan norra och södra Sverige, men det brukar åtminstone bli tre månader för de flesta.

På betet kan korna leva så naturligt som möjligt. De rör sig i flock och kan gå flera kilometer under en dag. Betet har många positiva effekter. Det håller korna friska och stärker deras ben. Dessutom bidrar kornas bete till den biologiska mångfalden så att många arter av växter och insekter trivs.

Är det någon skillnad mellan ekologiska gårdar och konventionella gårdar hur länge de får gå ute?

Alla kor går på bete under sommarhalvåret. Reglerna i Sverige säger att korna ska vara ute på bete med minst sex timmars utevistelse per dygn under två till fyra månader, beroende på var i landet djuren bor. På de ekologiska gårdarna ska korna vara ute på bete minst 12 timmar per dygn, samt att de har två månaders förlängd utevistelse. Det innebär att man på en del håll i landet kan se en snöfylld hage med kor.

På ekologiska gårdar som har uppbundet är det ett krav att de ska vara ute hela stallperioden minst två gånger per vecka och minst 15 minuter varje gång. För konventionella gårdar finns inget krav på att de ska vara ute på vintern, men det finns gårdar som släpper ut kossorna på vintern också.

Varför får korna inte vara ute på vintern?

På vintern är marken ofta isig och hal. Då kan korna lätt halka och skada sig. Det finns inte heller något gräs som korna kan äta. Det är lättare att styra utfordringen inomhus så att man vet att alla kor får mat och mår bra. Om gården har lämpliga hagar och vädret tillåter får en del kor gå ute på vintern också.  Men de flesta kossor föredrar att vara inne under den kalla och blöta årstiden, för de gillar när det är torrt och varmt!

På ekologiska gårdar med uppbundna kor måste de släppas ut ett par gånger varje vecka även under vintertid. Men många bönder tar ut dem mer än vad som är kravet, det beror lite på underlaget utomhus och var i Sverige de befinner sig.

Det är bäst att släppa ut dem när det är mycket snö. När det är dåligt väder, mycket regn så håller inte markerna, det blir väldigt lerigt och halt för korna. När det är minusgrader och is så halkar de lätt.

Är korna så glada över att komma ut eftersom de inte trivs inomhus?

Grönbetet kommer givetvis med många positiva effekter, som att korna kan gå flera kilometer om dagen. Men djuren ska ha det bra oavsett om de är ute eller inne. I de flesta moderna mjölkgårdar går djuren fritt och bestämmer själva när de vill äta och vila. När de vill mjölkas går de till en mjölkrobot, två eller tre gånger om dagen. Automatiska ryktborstar som korna kan stå och klia sig mot är populärt. De har mjukt och torrt gummigolv med halm på.  Många gårdar, både ekologiska och konventionella, låter även korna rastas året runt och när vädret tillåter.

Varför är många kor uppbundna inomhus?

Uppbundna kor har funnits i urminnes tider. Det är först under senare tid som lösdriftsstallar blivit vanliga. I en ladugård med uppbundna djur har kon sin plats, där får hon sitt foder och vatten, och det är lugnt runtomkring. Den som mjölkar kommer dit, och kon gödslar i en ränna bakom själva båsplatsen så att båset hålls rent.

Det är viktigt att bonden tar extra bra hand om korna när de står uppbundna. Nackdelen med uppbundna djur är att de inte kan röra sig ordentligt. Men i Sverige får djuren gå på bete under sommaren, vilket är ett stort plus. Och på en ekologisk gård ska korna rastas minst två gånger i veckan, även under vintertid. Men många gårdar, både ekologiska och konventionella, låter korna rastas mer än så.

Varför är det bra med betande kor?

Betande kor håller landskapet öppet samtidigt som de är bra för den biologiska mångfalden, det vill säga att gräs och örter, insekter, fjärilar och fåglar trivs och blir fler. Utan våra kor skulle de öppna landskapen växa igen och Sverige skulle bli ett artfattigare land. De gynnar också ekosystemtjänsterna som t.ex. pollinering och kretslopp av näringsämnen.

Hur tänker ni kring livesändningarna i relation till corona?

Vi följer noga Folkhälsomyndighetens och Regeringens restriktioner och rekommendationer. Vi arbetar därför genomgående med att hålla avstånd och sätter allas välmående i första hand.

Hur ser Arla på djuromsorg?

Djurhållningen är central och mycket viktig för oss. Korna ska må bra och skötas med omsorg. Alla Arlabönder följer därför kvalitetsprogrammet Arlagården, som är mer omfattande än svensk djurlagskyddslagstiftning, och som innehåller en mängd regler för hur korna ska skötas och hur arbetet på gården ska gå till.

 I januari 2020 introducerade vi en uppdaterad version av vårt kvalitetsprogram Arlagården. I den nya versionen är det ännu större fokus på djurvälfärd. Fyra gånger om året ska varje ko bedömas på fyra områden – hull, hältor, skador, renhet – som är viktiga för hennes välbefinnande. Bedömningen görs på ett standardiserat sätt enligt en gemensam mall.

Mer om Arlagården

Mer om Arlas syn på djuromsorg

livekoslapp-logga-1052x273.png

Se alla tre avsnitt i efterhand!

Titta på kosläpp