HISTORIEN BAKOM GLACE-BOLAGET

På Stockholmsutställningen 1930 gjorde glasspinnen succé. Det ledde till att Mjölkcentralen (MC) bestämde sig för att starta glasstillverkning. Fyra år senare såg den första glasspinnen i Stockholm dagens ljus.

Glassförespråkaren inom MC var den unge Eric Hanner, som av pappan och chefen Axel David Hanner i början av decenniet skickats ut på ett läroår till USA. Där var glassen, till skillnad från i Sverige, en viktig konsumentprodukt. Men MC:s satsning berodde inte på någon tro på stora försäljningsframgångar, utan på att glassproduktionen skulle bidra till att överskottet av mjölkfett gick åt.

En glassfabrik, inspirerad av ett danskt företag, uppfördes i MC:s fastighet på Torsgatan. Samtidigt ordnades en distributionskedja för glassen. De vanliga distributörerna ansågs inte kunna handskas korrekt med den temperaturkänsliga varan. Glassbilar konstruerades så att kylningen skulle vara konstant.

Glace-Bolaget bildas

MC:s glass fick namnet Puck och började säljas i mars 1935. Sju år senare slogs glassavdelningen samman med några andra glassproducenter i Stockholm. Resultatet blev Glace-Bolaget (GB), där MC var huvudägare. Till vd för GB utsågs den då 34-årige Eric Hanner.

GB:s produkter tog betydande marknadsandelar och spred sig snart utanför MC:s geografiska område. Glasstillverkare med dålig lönsamhet köptes upp av GB. De lokala glassorterna ersattes med GB:s sortiment, medan personalen erbjöds nytt arbete inom MC. De flesta glassproducenter stod sig slätt mot GB:s distributionssystem, råvarutillgång och moderna teknik.

Under de kommande tjugo åren ökade svenskarnas glasskonsumtion kraftigt – från 0,6 liter per person 1950 till 7,7 liter 1969. För att möta den ökande efterfrågan moderniserade GB sin glasstillverkning. 1956 byggdes Flens gamla mejeri om till Sveriges största glassfabrik. Vid den här tiden hade GB fått skarp konkurrens av Trollhätteglass – från början privatägt, men sedan uppköpt av multinationella Unilever.

Ett gemensamt bolag

1972 fusionerades av lönsamhetsskäl de båda glasstillverkarna till ett bolag. Glasskonsumtionen hade stagnerat, samtidigt som kostnaderna rusat i höjden. Unilever fick 30 procent av aktierna i det nya Glace-Bolaget (namnet Trollhätteglass upphörde att existera). Resterande aktier ägde MC tillsammans med fem mindre mejeriföreningar. Samtidigt som det nya bolaget bildades pensionerades Eric Hanner från vd-posten.

Sammanslagningen fick lönsamheten att öka kraftigt igen, men skapade oro hos såväl fackförbund som mejerinäringen i och med att ett multinationellt bolag nu fick inflytande över ett av lantbrukarnas verksamhetsområden. Den svenska kon var ännu helig.

Facket protesterade också 1985 när Arla sålde aktiemajoriteten till Unilever. Svensk livsmedelsproduktion såldes ut, menade de. För Arla var försäljningen var ett led i utvecklingen att göra sig av med verksamheter som inte direkt var kopplade till mjölkproduktionen. Bönderna skulle få en bra slant vid försäljningen samtidigt som de fortfarande fick avsättning för sina produkter. Arla hade dessutom fortfarande insyn i bolaget, eftersom företaget ännu ägde knappt tio procent av aktierna.

Det sista bandet mellan GB och Arla klipptes dock 1996 när Arla sålde sina kvarvarande aktier i GB, som därmed blev helägt av Unilever.

Skriven av Mats Wickman, journalist och kulturhistoriker

Läs mer