Vårfrudagen, Marie bebådelsedag och våffeldagen – kär dag har många namn. Våffeldagen infaller den 25 mars varje år och är historiskt en kristen högtid. Dagen kom lite senare att markera skiftet från vinter till vår i det som kallas vårfrudagen. Här guidar vi dig genom hela historien om hur våffeldagen blev till.
Våffeldagens historia – hur vårfru blev våffla
Vårfrudagen, Marie bebådelsedag och våffeldagen – kär dag har många namn. Vad är egentligen vad och varför äter vi våfflor i slutet på mars? Här kommer den korta versionen!
Marie bebådelsedag är från början en kristen högtid och markerar dagen då jungfru Maria fick beskedet av ängeln Gabriel att hon bar på Guds son. Det är alltså därför vi firar den 25 mars – nio månader innan Jesus ska ha fötts.
Dagen kom sedan att markera skiftet från vinter till vår i det som kallas vårfrudagen. Årstidsväxlingarna var än viktigare i bondesamhället än hur vi tänker på dem idag, och här firades starten på vårbruket och att det nu började bli ljusare. Fram till mitten av 1700-talet var även vårdagsjämningen alltid på vårfrudagen.
Var kommer våfflorna in i bilden?
Okej, det är lite smårörigt, men språkligt går det faktiskt att följa våfflorna hela vägen tillbaka till jungfru Maria och Marie bebådelsedag, som alltså länge även kallats vårfrudagen. Orden ”vår” och ”fru” syftar nämligen på jungfru Maria. Vårfrudagen i sin tur uttalades i vissa dialekter som vafferdagen, vilket påminde om det tyska ordet vaffel (våffla) och därigenom blev alltså vårfrudagen till våffeldagen.
Den tidigare våfflan var dock en mer sparsmakad variant eftersom bland annat socker, grädde och sylt var lyxvaror. Den söta våfflan vi äter idag hittar vi först någonstans kring slutet av 1800-talet.
