Så startade arla.se

När planerna på en hemsida kläcktes trodde vi att Internet främst skulle bli ett verktyg för skolan, så vi åkte ut till Skolmässan och såg hur Telia och andra försökte intressera lärare och skolor för denna spännande nyhet. Skolungdomar såg vi som huvudmålgrupp. Så här lät det första syftet:

För skolungdomar, som på ett spännande sätt vill lära sig saker och bli något när de blir stora, ska vi skapa Arla SkolNet – en interaktiv kunddialog genom ett kombinerat panel- och Internetprogram om välbefinnande, matglädje, våra produkter och vår produktion. Dessutom ska vi göra Arla Forum tillgängligt på Internet för andra intressegrupper.

Intresset för den egna kroppen och nytta i skolarbetet såg vi som den främsta framgångsfaktorn. Lite matinspiration var också med från början, men vi insåg inte hur stort det skulle komma att bli. Vi hade, tyckte vi då, ett oerhört visionärt mål för år 2000 – tre miljoner Internetkontakter per år. Tio år senare hade vi över tio miljoner besökare per år!

Hemsidan – ett bildmedium

Någon gång under våren 1996 tog de första planerna form. Vi såg Internet som ett bildmedium från första stund. Och det som blev utgångspunkten för den första sajten var en bild över Arlas kretslopp, där man kunde klicka sig fram till de olika delarna. Vi kallade sajten för Arlas Värld.

Första gången Internet nämns på våra mjölkbaksidor är i september 1996. Då angav vi hela adressen www.arla.se. Rubriken var ”Tävla med ditt bästa äppelrecept”, och produkten var Kelda vaniljsås. Några månader senare, i december 1996, drog informationen igång ordentligt på mjölkpanelerna. Då var det Arlakannan som stod i centrum.

Vi trodde ju att webben var ett skolmaterial. I januari 1997 fick skolklasser tävla och skicka in klassens hemsidor som kunde bli ”Månadens koola webb”. Men vi slog också ett slag för maten. ”Upptäck Arlas Värld på Internet. Där hittar du en hel kokbok”, sa vi redan då.

En kokbok på nätet

Vi insåg inte i början att matlagning, recept och inspiration skulle bli så stort. Men allteftersom trafiken på receptsidorna ökade började vi utveckla en kokbok på nätet. Från maj 1997 började vi medvetet att använda mjölkbaksidorna till att puffa för Arlaköket på webben. Men i takt med ökad trafik höjdes ambitionerna.

Den 19 januari 1999 hade vi pressvisning av Arlas kokbok på nätet högst upp i den mellersta Hötorgsskrapan. Då var vår receptstrategi att inspirera genom de recept som vi hade i broschyrerna. Vi hade långa diskussioner om vi skulle göra en baskokbok med tusentals recept för allting, eller en ”marknadsföringskokbok” där vi puffade för våra egna produkter. Den senare linjen vann.

Vi satte också en ära i att göra alla recept enkla och för fyra portioner. Vi avstod från att ha tjänster där man kunde skriva in antal personer och sen får receptmängderna uträknade. Vi ville inte ha 26 knivsuddar peppar i våra recept. Istället skulle det vara ett paket djupfryst spenat, en burk crème fraiche och sånt som gör livet enklare. Det var nu vi myntade begreppet ”beroendeframkallande enkelhet”. Och så har det fortsatt.

Skriven av Ingemar Albertsson, f.d. informations- och marknadschef inom Arla