Myter och fakta

Frågan om det är naturligt för vuxna att dricka mjölk brukar dela upp folk i två läger. Förespråkarna hävdar att det är naturligt att dricka mjölk, eftersom vi alltid har gjort det här i Norden, medan motståndarna invänder att det inte kan vara bra för vuxna att dricka mjölk, eftersom inga andra vuxna djur gör det. Egentligen är inget av argumenten särskilt bra.

Den som hävdar att inga andra djur dricker mjölk som vuxna glömmer bort att människan inte är som andra djur. Människan är en allätare som kan leva på väldigt olika sorters föda. Det är tack vare detta som människan kan leva på så olika ställen runt jorden. Skillnaden mellan till exempel innuiters och papuaners traditionella kost är mycket stor.

Människan har en fantastisk förmåga att anpassa sig till de skilda förutsättningar som gäller på olika platser. Ett bra exempel på detta är den förmåga att spjälka laktos som utvecklats hos de flesta av dem som bor i mjölkens kärnländer i Nordeuropa och Nordamerika, medan den är ovanlig i övriga delar av världen. Det som är naturligt för människor är alltså att anpassa sig till den föda som finns att tillgå, och mjölk finns ju som tur är att tillgå året om numera.

Ingen gammal vana att dricka mjölk

Jämförelsen med andra djur är alltså ingen anledning att sluta dricka mjölk för den som tycker om det och mår bra av det, särskilt inte som mjölk innehåller så många av de näringsämnen som kroppen behöver. Däremot finns det knappast någon anledning att hänvisa till förfäderna i bondesamhället då man häller upp ett glas standardmjölk. Vanan att dricka färsk mjölk är nämligen inte särskilt gammal, ens i Norden. Det var först mot slutet av 1800-talet som vanan att dricka färsk oskummad mjölk spred sig i de industrialiserade länderna i Nordeuropa och Nordamerika.

Den mjölk som producerades på gårdarna gick innan dess mest åt till hållbara produkter som smör, surmjölk och ost. Framför allt smöret var viktigt och det krävde ju att man lät mjölken stå tills grädden flutit upp till ytan och kunde skummas. Att dricka oskummad mjölk var därför en lyx som man inte kunde tillåta sig i vardagslag. Möjligen kunde barn och gamla och skröpliga få lov att ta sig en ”silsup”, alltså lite oskummad mjölk, vid mjölkningen, men det var inget för vanliga friska vuxna. Den skummjölk som blev över åts oftare med sked eller blandades med svagdricka än dracks i glas eller mugg.

Att dricka mjölk är alltså knappast vare sig naturligare eller onaturligare än något annat och som alla inslag i en kost skall den mätas mot helheten och inte som enskilt livsmedel för att det skall vara relevant att tala om vad som är bra för den enskilde.

Skriven av Håkan Jönsson, fil dr etnologi

Läs mer