Fakta, tips och råvaror

KAFFE - PIGG BÖNA

Kaffet började som vilda plantor i området Kaffa i sydvästra Etiopien för mer än tusen år sedan. Det finns många historier om hur man upptäckte kaffet, men den vanligaste handlar om en herde som såg att hans getter blev pigga av att äta de röda frukterna på kaffebusken.

De vilda kaffeplantorna i Afrika finns kvar, men numera odlas kaffe på många ställen i världen. Allt kaffe vi dricker i Sverige är odlat och de största kaffeproducenterna är Brasilien, Vietnam och Colombia.

Från fint till folkligt

När kaffet kom till Sverige i slutet av 1600-talet var det först som läkemedel mot diverse krämpor. Sedan blev kaffet en umgängesdryck för fint folk; adel och borgerskap. Framåt 1800-talet hade kaffet blivit en populär dryck för gemene man, något man bjöd på när det kom såväl väntat som oväntat besök. Sedan dess har kaffekonsumtionen bara ökat, bortsett från en och annan ransonering i krigstid.

Färskmalet kaffe är alltid godast, men färdigmalet går också bra. Köper du färdigt, tänk på att ett öppnat kaffepaket håller sig färskt i ungefär två veckor.

Tre olika bönor

Kaffebönorna som odlas för att bli vårt svenska kaffe kommer från arterna Coffea arabica och Coffea canephora (eller robusta, som man säger till vardags). Coffea liberica blir också kaffe, men på andra håll i världen.

  • Arabica står för tre fjärdedelar av världens produktion. Kaffet kommer från Etiopien, men när Linné döpte plantan trodde han att den kom från Arabiska halvön. Den milda smaken är populär, men bönorna är känsliga, vilket har gjort Arabica till den dyraste bönan.
  • Robusta är en tåligare böna med högre koffeinhalt. Den kommer ursprungligen från Kongo. Du kanske har hört talas om Kongokaffe? Smaken är bitter och frän, och bönan används mest till snabbkaffe och som smakförhöjare i espressoblandningar. Ungefär en fjärdedel av allt kaffe är Robusta.
  • Liberica är den minst populära bönan. Den upptäcktes och odlas i Västafrika. Liberica, som fått sitt namn från Liberia, ger ett kraftigt och beskt kaffe. Bönan står för en procent av allt odlat kaffe.
  • Espressobönor? Det finns inga speciella espressobönor. Men eftersom bryggningen i espressomaskinen pressar fram extra mycket syra, måste man anpassa blandningen och rostningen efter den.

Hur blir det kaffe?

Vägen från röda frukter på en kaffebuske till färdigmalet kaffe på butikshyllan är lång. Frukterna mognar vid olika tidpunkter och man plockar dem för hand, med maskin eller genom skakning. Sedan bereder man frukterna, det vill säga tar bort skal, fruktkött och hinnor från de två bönor (frön) som finns i varje frukt.

Lagring och rostning

Bönorna lagras i upp till ett halvår, tröskas och sorteras efter storlek och vikt. Sedan kommer vi till höjdpunkten: rostningen. Det är nu den nästan luktfria, grågröna kaffebönan ska bli en vackert brun böna full av smak och arom. Utan en kunnig rostmästare som avbryter rostningen i exakt rätt ögonblick blir det inget gott kaffe.

Hela eller malda bönor

Om bönorna inte ska säljas hela, går de vidare till malning. Sedan får det malda kaffet vila ett dygn för att ge ifrån sig den koldioxid som bildas. Under vilan försvinner tyvärr också en del av aromen. På finare specialkaffe ser man nu allt oftare en envägsventil som släpper ut koldioxiden men skyddar aromen. Till sist packas kaffet i en hård eller mjuk vakuumförpackning. Den hårda är allra vanligast: Ett paket kaffe.

FEM-I-TOPP