Kan ett par kalsonger avslöja hur jorden mår? Svaret är ja. – Om jorden mår bra ska det mesta av kalsongerna vara uppätna om ett år, säger Åse Arnbratt, senior chef medlemservice på Arla.
Vi Arla har tillsammans med jordbruksexperter precis startat ett fyraårigt pilotprogram där 24 Arlabönder från fem europeiska länder ska delta. Syftet med pilotprogrammet är att utforska möjligheterna med regenerativa jordbruksmetoder och hur arbetsmetoderna kan tillämpas i olika mjölkproduktionssystem samt vilken effekt de har på klimat och natur. Projektet syftar också till att ta reda på hur metoderna kan bidra till en bättre jordhälsa.
Med en god jordhälsa avses en frisk matjord med hög biologisk aktivitet där växter, djur och människor främjas utan att miljön runt omkring påverkas negativt.
På en av pilotgårdarna har man nyligen grävt ned ett par kalsonger av vit ekologisk bomull i jorden.
– Vad som har hänt med kalsongerna om ett år när vi gräver i jorden igen återstår att se. Om jorden mår bra borde det mesta av kalsongerna vara borta. Är jorden däremot näringsfattig med få maskar och småkryp finns det mesta av kalsongerna kvar, säger Åse Arnbratt, senior chef medlemservice på Arla.
Många daggmaskar bra
Utöver att gräva ner kalsongerna i jorden kommer lantbrukaren även att göra en rad andra åtgärder som kretsar kring att ta reda på hur det står till med jordhälsan på gården.
– Ett av dessa är att räkna antalet maskar. Ju fler daggmaskar desto bättre jord. Genom sitt arbete hjälper daggmasken till att skapa en mullrik jord och därför är det bra att ha så mycket mask som möjligt i alla sorters jordar. En lerblandad sandjord blir mer näringsrik med hjälp av daggmask och en lerjord mer lucker. Daggmaskarna ger också en effekt på dränering och luftning i jorden, säger Åse Arnbratt.
Ett annat sätt att ta reda på hur jorden mår är att sätta ner en spade i den.
– En bra jord är som att gräva i smör – mycket enkelt, inget motstånd, med en fot i en enda rörelse, säger Åse Arnbratt.
Sverige ligger i framkant
I dagsläget finns det få vetenskapliga studier som visar vilken effekt regenerativa jordbruksmetoder faktiskt har inom mjölkproduktion. Därför är vårt pilotprogram ett viktigt initiativ.
– Att förklara vad regenerativt jordbruk egentligen innebär är ganska svårt i och med att det saknas en gemensam definition, men förenklat sagt kan man säga att det är en kombination av olika odlingsåtgärder för att minska miljö- och klimatavtrycket. I Sverige ligger vi redan i framkant vad gäller regenerativa jordbruksmetoder eftersom vi bedriver till exempel vallodling och har gott om naturbetesmarker, säger Åse Arnbratt.
Mellangrödor bra
Ett sätt att bedriva regenerativt jordbruk är att odla så kallade mellangrödor vilket är en utmärkt metod att använda så mycket som möjligt. En mellangröda, också kallad fånggröda, är en gröda som odlas mellan två huvudgrödor. Det kan till exempel vara bovete och honungsört, som gynnar pollinerande insekter när de blommar.
– Det positiva med mellangrödor är att de konkurrerar bra mot ogräs, samlar upp restkväve, tillför kväve till nästa års gröda och ökar mullhalten, säger Åse Arnbratt.
