På Arlas ekogårdar används naturlig gödsel som kodynga och växtrester som gödning i foderproduktionen. Klöver och andra kvävefixerande grödor bidrar till att hålla jorden bördig och näringsämnen cirkuleras på gården. Att använda konstgödsel för att få grödor att växa bättre är inte tillåtet. Att producera konstgödsel kräver mycket energi, medan den naturliga gödningen redan finns som en biprodukt på gården.
Många fördelar att välja ekologiskt
Med extra omtänksamhet
För oss har det alltid varit viktigt att värna lite extra om miljön. När du som konsument väljer ekologiskt i affären bidrar du till en produktion som sker med extra omtanke om miljön. Reglerna för ekologisk mjölkproduktion sträcker sig både längre än lagstiftningen och vårt kvalitetsprogram Arlagården® när det gäller miljö och djuromsorg. Bland annat innebär ekologisk mjölkproduktion att bönderna varken använder natufrämmande bekämpningsmedel eller konstgödsel i foderodlingen och att korna får beta extra mycket.
Läs mer om Arlas nya ekologiska kriterier
För mer 30 år sedan började några Arlabönder ställa om till ekologisk produktion – och 1991 lanserade Arla sin första ekomjölk. Sedan dess har flera hundra gårdar börjat producera KRAV-certifierad ekomjölk. Men vad är fördelarna med ekologisk produktion?
Inga naturfrämmande bekämpningsmedel på ekologiska Arlagårdar
En ekologisk Arlabonde bekämpar ogräs genom att harva, men framförallt genom en väl planerad växtföljd, vilket betyder att inte samma gröda odlas på samma mark flera år i rad. En varierad växtföljd, eller växelbruk som det ibland kallas, gör det mycket svårare för skadedjur och sjukdomar att spridas eftersom grödorna varieras. Ogräs och skadeinsekter som trivs i en gröda, trivs oftast inte lika bra i en annan. På de ekologiska Arlagårdarna används inte naturfrämmande bekämpningsmedel* för att få bort ogräs, svamp och skadliga insekter.
När man avstår från naturfrämmande bekämpningsmedel ökar den biologiska mångfalden. Det är positivt för ekosystemens motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar. Men det är viktigt att betona att en ökad biologisk mångfald inte innebär att det bara är skyddsvärda arter och biotoper som ökar utan det kan även vara trivialflora och fauna som gynnas. En annan fördel med att inte använda naturfrämmande bekämpningsmedel är att man minskar risken att förorena grundvatten och vattendrag
*Ett fåtal naturfrämmande bekämpningsmedel är tillåtna i ekoproduktion, till exempel järnfosfat (mot sniglar), kaliumbikarbonat (mot svamp) svavel (mot svamp och kvalster).
Biologisk Mångfald
Den ekologiska Arlagården bidrar till biologisk mångfald med sina betande kor och varierade växtföljd som odlas utan naturfrämmande bekämpningsmedel. Det innebär att det finns många olika sorters växter, djur och andra organismer. En ökad biologisk mångfald betyder dock inte bara att ovanliga och skyddsvärda arter ökar utan också vanligare arter som dock kan vara väl så viktiga. Alla är en del i naturens kretslopp och har sina naturliga funktioner. Vi människor drar nytta av många av dessa funktioner. Till exempel blir jorden mer näringsfattig om mängden maskar och mikroorganismer minskar. Och exempelvis blir det mindre bär och frukt på buskar och träd om antalet bin och humlor sjunker.
Sådana tjänster som vi människor får av naturen kallas ibland för ekosystemtjänster och är en sorts ”nyttigheter” som vi människor får ”gratis” av naturen och som vi ofta tar för givna. Till exempel pollinering av frukt och bär. En minskad biologisk mångfald riskerar negativ påverkan på flera ekosystemtjänster.
Källa: Sean L. Tuck m.fl. Land use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta analysis.
God djurhållning
Sverige har en av världens mest långtgående och omfattande djurskyddslagar. Ekologiska Arlagårdar följer dessutom KRAVs regler, som i ännu högre grad tar hänsyn till djurens naturliga behov. Konkret innebär det att ekologiska kor får vara utomhus mer för att beta, få frisk luft och motion. Ekologiska kor får också extra mycket grovfoder – klöver och gräs – det som deras magar mår bäst av. När kon kalvar får hon vara ifred och kalven får dia det första dygnet för att få i sig den viktiga råmjölken. Senast efter en vecka får kalven sällskap av andra kalvar och får fortsätta dricka mjölk i minst tolv veckor.
Frågor och svar om ekologiskt
Här får du svar på de vanligaste frågorna om Arlas arbete med miljö och ekologi.
Varför kostar ekomjölken lite mer?
Det är lite dyrare att framställa ekologiska produkter. Det beror bland annat på att växtodling utan naturfrämmande bekämpningsmedel kräver mer åkermark och mer manuell bearbetning av jorden för att bli av med ogräs. Eftersom de ekologiska korna betar mycket utomhus måste de också ha mer betesmark. Därför får de ekologiska bönderna lite mer betalt för sin mjölk.
Den ekologiska mjölken hämtas i särskilda bilar och hanteras separat på mejeriet – det är också en anledning till att ekologiska produkter kostar lite mer.
Vad gör Arla för miljön?
Arla arbetar ständigt för att minimera utsläppen och minska miljöpåverkan, hela vägen från kossan till butiken. Vi har tagit initiativ till flera olika projekt för att minska vår klimatpåverkan. Vi ska minska våra utsläpp av växthusgaser från produktion, transporter och förpackningar med 25 procent till 2020 (från 2005 års nivå). Bland annat arbetar vi för att använda hållbart biobränsle i lastbilarna och byta från fossil till förnyelsebar energi våra mejerier.
Dessutom har vi i samarbete med våra ägare – mjölkbönderna – inlett ett projekt som tar fram förbättringar och minskar utsläppen från gårdarna.
Vad innebär ekologisk produktion?
Ekologiska Arlagårdar använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel. Arlas ekologiska gårdar använder bara gödning som naturgödsel, växtrester och kompost etcetera. På den ekologiska mjölkgården finns särskilda regler för den hänsyn som måste tas till kossornas naturliga behov. Korna får bland annat vara ute och beta mer klöver och gräs. Enligt KRAV-reglerna skall självförsörjningsgraden vara minst 60 % på en ekologisk gård, så att det mesta av kornas foder odlas på egna åkrar, där gödsel från de egna kossorna sedan sprids som en naturlig del av kretsloppet. Läs mer om ekologisk produktion här.
Vad menar vi med inga naturfrämmande bekämpningsmedel på ekogårdar och vad är fördelarna med det?
Enligt KRAV:s regelverk tillåts inte bekämpningsmedel som inte förekommer i naturen inom ekologisk mjölkproduktion. Endast ett fåtal naturligt förekommande ämnen får användas för att skydda grödorna, t ex salter som järnfosfat (används mot sniglar) och kaliumbikarbonat (används mot svamp) samt grundämnet svavel (mot svamp och kvalster). Även inköpt foder på de KRAV-certifierade Arla-gårdarna måste produceras utan användning av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och vara eko-certifierat. En ekologisk Arlabonde bekämpar ogräs, svampar och skadedjur framförallt genom en väl planerad växtföljd, både avseende grödval och variation. Ogräs och skadeinsekter som trivs i en gröda, trivs oftast inte lika bra i en annan och en varierad växtföljd, eller växelbruk som det också kallas, gör det svårare för dem att spridas och orsaka stora problem. Ogräs bekämpas också genom mekanisk bearbetning, harvning, istället för att bespruta.
Fördelarna med att helt avstå från naturfrämmande bekämpningsmedel är att man inte riskerar att dessa bekämpningsmedel drabbar andra arter och omgivande ekosystem, inklusive grundvatten och vattendrag. Biologisk mångfald är positivt för ekosystemens motståndskraft mot exempelvis klimatförändringar. Ökad biologisk mångfald innebär inte bara att det är skyddsvärda arter och biotoper som ökar utan det kan även vara så kallad trivialflora och -fauna som gynnas, dvs det är positivt för både hotade skalbaggar och fjärilar och för vanliga jordloppor och daggmaskar.
Hur mycket av kornas foder odlas på gården?
Enligt KRAV-reglerna skall självförsörjningsgraden av foder vara minst 60% på en ekologisk gård. Det mesta av kornas foder på en ekologisk gård odlas således på egna åkrar.
Hur långt är kornas utebete på Arlas ekologiska gårdar?
Korna på ekogårdar ska vara ute på bete enligt beteslagstiftningen och utöver den tiden ska korna ha en utevistelseperiod, de ska vara ute under åtminstone en del av dagen under utevistelseperioden. Utevistelseperioden är tiden före och efter betesperioden och den ska sammantaget vara minst 2 månader, men om möjligt längre. Det innebär att ekokorna har en betes-/utevistelsetid på 4-6 månader beroende på var i landet korna bor. Under betesperioden ska det dagliga betesintaget vara minst 6 kg ts och minst 12 timmar på bete per dygn.
Vad menar vi med flera arter av växter, fåglar och småkryp på ekogårdar?
Den ekologiska Arlagården bidrar till biologisk mångfald med sina betande kor och varierade växtföljd som odlas utan naturfrämmande bekämpningsmedel. Det innebär att det finns många olika sorters växter, djur och andra organismer på och omkring de ekologiska Arlagårdarna. Alla är en del i naturens kretslopp och har sina naturliga funktioner. Många av dessa funktioner är också nyttiga för oss människor och kallas ibland för ekosystemtjänster. Det är en sorts ”nyttigheter” som vi människor får ”gratis” av naturen och som vi ofta tar för givna. Till exempel blir jorden mer näringsrik om mängden maskar och mikroorganismer i marken ökar eftersom de bryter ner och blandar runt organiskt material så att näringsämnen som finns i marken blir tillgängliga för nya växter och organismer. Och ovan jord bidrar pollinerande insekter som bin och humlor till att det blir bär och frukt på buskar och träd. En minskad biologisk mångfald riskerar negativ påverkan på flera ekosystemtjänster.
Enligt KRAV, vars regelverk Arlas svenska ekogårdar följer, får man högre biologisk mångfald om man väljer ekologiska mjölkprodukter (https://www.krav.se/produkter/mjolk-och-mejeri/).
Även om det är svårt att jämföra biologisk mångfald mellan olika gårdar, finns det vetenskapliga studier som pekar på att den biologiska mångfalden är större på ekogårdar än på konventionella gårdar*.
* Tuck, S.L, Winqvist, C. Mota, F. Ahnström, J. Turnbull,L.A, Bengtsson, J. Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis. Journal of Applied Ecology Vol 51 (3), Issue3, 746-755 (2014) https://doi.org/10.1111/1365-2664.12219
*Mueller, C., de Baan, L. & Koellner, T. Comparing direct land use impacts on biodiversity of conventional and organic milk—based on a Swedish case study. International Journal of Life Cycle Assessment 19, 52–68 (2014). https://doi.org/10.1007/s11367-013-0638-5
