KOMETJÄGAREN ROSETTA

Efter snart tio års resa genom solsystemet är den europeiska rymdsonden Rosetta framme vid kometen Churyumov-Gerasimenko. Nästa sommar ska den som första rymdsond någonsin försöka lägga sig i omloppsbana runt en komet och sätta en landare på dess frusna kärna.

Ombord finns flera svenska instrument som ska var med och öppna dörren till vårt solsystems barndom. Men allt bygger på att Rosettas datorer går att väcka, efter mer än två år i energisparande sovläge. I snart tio år har sonden Rosetta färdats genom vårt solsystem i jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko. På sin resa har Rosetta tillryggalagt flera hundra miljoner mil, fulbordat fyra varv runt solen, och strukit nära förbi planeten Mars och flera asteroider.

Dags för väckarklocka

Sedan sommaren 2011 har Rosetta befunnit sig så långt ut ifrån solen att dess solpaneler inte kunnat försörja alla system ombord med el. För att spara energi har sonden försatts i dvala. I snart två och ett halvt år har den svävat fram strax innanför Jupiters bana, utan någon som helst kontakt med jorden. Det enda som varit igång är ett system som hindrar sondens vitala funktioner från att frysa - och en inbyggd väckarklocka som ska väcka systemen igen.

Kan förklara solsystemet

Att komma riktigt nära en komet och analysera dess utseende och innehåll har länge legat högt upp på rymdforskarnas önskelista. Förutom att öka förståelsen för kometer i allmänhet, är förhoppningen att det även ska bidra med mer information om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också ta experterna närmare svar på existentiella frågor, som hur allt det vatten och de biologisk byggstenar som banade väg för livet på jorden en gång kom hit.

Kometens tre delar

En komet består av tre delar: Den djupfrysta kärnan, som kan vara allt från några hundra meter till flera tiotals kilometer i diameter. Runt kärnan finns koman, det enorma, atmosfärslika moln av gas och stoft som strömmar ut ur kärnan när kometen kommer nära solen i sin bana. Och så slutligen den berömda svansen, som egentligen är två. Dels en svans som består av gas och stoft i kometens kölvatten, dels en jonsvans som utgörs av laddade partiklar, och som ständig pekar bort från solen på grund av solvinden.

Först med att försöka landa

Under vistelsen vid kometen ska mycket hinnas med. Rosettas kameror ska ta tusentals bilder för att kartlägga hur kometen ser ut och hur den rör sig i sin bana. Till de inledande uppgifterna hör också att söka efter en lämplig plats för det som många anser är expeditionens höjdpunkt: Med på Rosetta finns den hundra kilo tunga landaren Philae, som man planerar att sätta ner på kometkärnan i november 2014, vilket inte kommer att bli lätt. På grund av den mycket låga gravitationskraften från kometkärnan, som bara är fyra kilometer i diameter, måste landaren bland annat förankra sig med en harpun för att inte studsa av kometkärnan igen. Förhoppningen är att Philae ska klara sig i minst en vecka och skicka information upp till Rosetta, och därifrån tillbaka till jorden.

Vad händer sen?

Enligt ursprungsplanen tar Rosettas arbete slut i december 2015. Om sonden fortfarande fungerar och har bränsle kvar, kan ESA ta beslut om att förlänga uppdraget. Vad som ska ske då är ännu inte beslutat.

 

SVENSKA UPPFINNINGAR PÅ ROSETTA

ICA - Jonspektrometern från Kiruna - De svenska instrumenten är alla placerade ombord på modersonden Rosetta. På ett hörn sitter ICA – Ion Composition Analyzer, en jonspektrometer som designats för att analysera flödet av laddade (joniserade) partiklar i rymden. Med hjälp av det kan man bland annat studera rymdväderfenomen som solvinden, och kometvinden, när laddade partiklar pyser ut ur kometens kärna.

Langmuirproberna – en rymdväderstation från Uppsala - Det andra svenska instrumentet ombord på Rosetta, kallat LAP, använder sig av två så kallade langmuirprober. De utgör tillsammans vad man skulle kunna likna vid en vanlig väderstation, fast för rymdbruk. Precis som en väderstation på jorden kan de svenska langmuirproberna mäta tryck, temperatur och vindhastighet. Trots att rymden tros bestå mest av vakuum så är den nämligen inte helt tom.

Svensk parabolDet är inte bara på forskningssidan som det finns svenska delar på Rosetta. Till exempel har ett svenskt företag tillverkat en av de viktigaste delarna ombord: Den stora parabolantennen som används för all kommunikation med jorden.

 

Rosetta är framme vid kometen