VÅR FÖRPACKNING MED SKRUVKORK

Vi har bytt ut alla så kallade tegelstensförpackningar (Brik) för mjölk och fil mot takåsförpackningar (Gable Top), de flesta med skruvkork. Det har varit en mycket omfattande förändring – varje år producerar Arla i Sverige nämligen 600 miljoner mjölkförpackningar.

Totalt fem mejerianläggningar i Sverige berörs av förändringen: Stockholm, Jönköping, Göteborg, Visby och Linköping. Vid övriga anläggningar har takåsförpackningen funnits sedan tidigare. Förpackningsbytena inleddes 2009 i Jönköping och har sedan dess rullat ut över Sverige. Sist ut var Stockholms mejeri, där alla maskiner var utbytta i slutet av mars 2012.

Varför har Arla valt en förpackning med skruvkork och mer plast?

Det är många faktorer som man ska ta hänsyn till när man beslutar om vilken förpackning som är den mest lämpliga. Många konsumenter har länge efterfrågat en förpackning som är lätt att använda och går att återförsluta och som står sig väl miljömässigt jämfört med den gamla tegelstensförpackningen. Förpackningen för basvaror som mjölk och fil får inte heller vara för dyr när det gäller till exempel inköp, transporter eller logistik. En annan orsak till bytet var att förpackningsmaskinerna vid de fem berörda anläggningarna började bli gamla och behövde bytas ut.

Tegelstenen har ju fungerat i många år, varför ge upp ett bra koncept?

Tegelstenen, Briken, är bra på många sätt, inte minst är den lätt att förvara och stapla så länge den är oöppnad. Drygt 50 procent av Sveriges mjölkdrickare har haft tegelstensförpackningen så länge de kan minnas, så beslutet har inte varit enkelt. Men ett problem som många konsumenter framhäver är att den inte går att återförsluta. Arla byter därför tegelstenen mot en Gable Top, en så kallad takåsförpackning med eller utan skruvkork.

Har Arla frågat konsumenterna vad de tycker?

Ja, Arla har genomfört omfattande tester och undersökningar bland både konsumenter och kunder. Resultatet visade entydigt att takåsförpackningen är populärast och att cirka 70 procent vill ha förpackning med skruvkork.

Skruvkorkar kostar pengar – blir mjölken dyrare nu?

Det är riktigt att en förpackning med skruvkork kostar lite mer än en utan skruvkork, men det gör inte så stor skillnad på den totala kostnaden för en liter mjölk, eftersom det är själva mjölkråvaran som står för den största delen. Arla kommer inte att höja inte priset med anledning av att de nya förpackningarna införs.

Förpackningarna med skruvkork har ibland varit svåra att öppna, varför då?

Det har tidvis varit problem med att korkarna ”bränt fast” och suttit alldeles för hårt. Så ska det naturligtvis inte vara och Arla har löpande fört diskussioner med förpackningsleverantören för att komma tillrätta med detta. Det har främst handlat om inkörningsproblem, Arla har fått flest rapporter om korkar som varit svåra att öppna när en ny förpackningsmaskin nyligen installerats på någon anläggning.

Vad ska man göra om korken sitter för hårt?

Ett tips är att använda en fuktig trasa för att få bättre grepp.

Vilken miljöpåverkan har förpackningsbytet?

Det är cirka tre gram mer plast i den nya förpackningen jämfört med den gamla, vilket självklart gör att miljöbelastningen ökar. Klimatpåverkan från själva förpackningen ökar med cirka 30 procent med skruvkorken. Totalt sett står dock förpackningen för en liten del av klimatpåverkan för en liter mjölk, cirka fyra procent. Det är också viktigt att komma ihåg att även de gamla förpackningarna innehåller plast. Själva kartongen är laminerad med plast för att inte mjölken ska rinna igenom.

Varför inför Arla, som satsar så mycket på miljön, skruvkorkar i plast?

Arla har ett mycket ambitiöst klimatmål att minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent till 2020, från 2005 års nivå. Förpackningsbytet och införandet av skruvkorkar ändrar inget i förhållande till det övergripande målet, som Arla är helt inriktade på att uppnå ändå.

Men alla svenska mejeriföretag har väl inte skruvkork?

Nej inte alla, men de allra flesta. Konsumenter i hela Sverige har länge efterfrågat en förpackning som går att återförsluta, vilket drivit på utvecklingen mot skruvkorkar.

Har Arla samma förpackning i hela Sverige?

Ja, i dag är det samma förpackning, men historiskt har förpackningarna sett olika ut. Tegelstensförpackningen har funnits olika länge i olika områden i Sverige. De mejerier som berörs av förpackningsbytet är Stockholm, Jönköping, Göteborg, Visby och Linköping.

Vad ska den som inte vill ha skruvkork göra?

Det ekologiska mjölksortimentet liksom mjölk i 1,5-litersförpackning kommer att säljas i takåsförpackning utan skruvkork.

Är korken säker för barn?

Ja, korken har en diameter på drygt 30 mm och är för stor för att passera igenom Konsumentverkets ”barnsäkerhetstestcylinder”.

Hur mycket plast är det i förpackningen?

Den nya takåsförpackningen med stor skruvkork består till 22 procent av plast (polyeten) och 78 procent av pappersfiber. En Brikförpackning består till cirka 15 procent av plast (alla vätskekartonger är laminerade för att inte mjölken ska rinna igenom) och en takåsförpackning utan skruvkork består till cirka 13 procent av plast.

Vilken plast är det i den nya förpackningen?

All plast i förpackningen är polyeten, vilket är samma plast som används som laminat i alla vätskekartongförpackningar för att inte pappret ska blötas upp och vätskan rinna igenom. Polyeten bildar koldioxid och vatten vid förbränning. Skruvkorken är gjord av HDPE (Hög Densitets PolyEten). ”Halsen” (den delen som sitter kvar på förpackningen) och ytskiktet i kartongen är LDPE. (Låg Densitets PolyEten). Skillnaden kan beskrivas som hur hård plasten är. LDPE är mjukare och lättare att böja än HDPE.

Hur stor del av klimatpåverkan står förpackningen för och hur stor del står produkten för?

Branschorganisationen Svensk Mjölk har gjort en livscykelanalys som visar att mer än 85 procent av klimatpåverkan kommer från produkten och knappt fyra procent från förpackningen. Transporter och mejeriet står också för cirka fyra procent. De resterande procenten står butiks- och konsumentledet för. Klimatpåverkan är räknad som koldioxidekvivalenter.

Hur ska förpackningen återvinnas?

Den ska sköljas och plattas till och sorteras i återvinningsstationens behållare för pappersförpackningar. Den lösa skruvkorken lämnas i behållaren för plastförpackningar (om den av misstag skulle hamna bland pappersförpackningarna återvinns den ändå till energi). Hela förpackningen tas om hand i materialåtervinningen.

Det sitter ju kvar en plasthals på förpackningen, blir det inte fel i pappersåtervinningen när det kommer in plast där?

Nej, en viss del plast kommer alltid med i pappersåtervinningen eftersom alla mjölkförpackningar och andra kartonger för drycker är laminerade med plast för att inte pappret ska lösas upp av innehållet. När förpackningen kommer in till pappersåtervinningen behandlas den på samma sätt som andra pappersförpackningar.

Vad händer i pappersåtervinningen?

Pappersfibrerna skiljs från plasten i en upplösare med varmt vatten. Pappersfibrerna kan återvinnas till bland annat papperskassar och kartonger. Resterna av plast har högt energivärde (> 40 MJ/kg) och energin kan utnyttjas av till exempel pappersbruket eller i annan förbränning till energi.

Vad kan jag som konsument göra för att minska miljö- och klimatpåverkan från produkterna?

Det viktigaste är att undvika svinn - att kassera produkter är den absolut största miljöbelastningen. Här är några tips:

  • Töm förpackningen noga
  • Undvik att kassera produkten
  • Planera dina inköp
  • Lämna förpackningarna till återvinning

Vad gör Arla för att kompensera för den ökade miljöbelastningen som den nya förpackningen medför?

Arla gör inget specifikt för att kompensera för just de nya förpackningarna, men Arla har totalt sett en miljöstrategi för att minska klimatpåverkan och övrig miljöbelastningen av verksamheten. Till exempel har Arla målet att minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent till år 2020, från 2005 års nivå. Det görs i hela verksamheten; på gårdarna, på mejerierna och i alla transportled. Genom hela denna värdekedja är minskning av svinn en av de viktigaste faktorerna att arbeta med eftersom svinn blir en ren miljöbelastning utan att produkten har kommit till någon nytta.

Vad innehåller Arlas miljöstrategi?

Arla har arbetat med miljöstrategier i flera decennier och haft fokus på olika miljömässiga aspekter. I miljöstrategin för 2020 har vi ett "livscykelperspektiv" och tittar på hela produktionskedjan från jord till bord.

Hållbart lantbruk

Vi vill använda mjölk och andra jordbruksprodukter som har producerats på ett hållbart sätt. Bland annat utvecklar vi tillsammans med Arlabönderna en standard för hållbar mjölkproduktion, vi inför test- och visningsgårdar i Sverige, Danmark, Finland, Storbritannien och Tyskland. Syftet med gårdarna är att kunna utveckla och testa nya arbetssätt. Dessutom kommer vi att genomföra olika workshops med Arlabönderna och utveckla verktyg och rådgivningstjänster som de kan använda på gårdarna.

Utsläpp och växthusgaser

Inom områdena produktion, transport och förpackningar är vårt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent till år 2020, med år 2005 som utgångspunkt. För att uppnå detta mål arbetar vi bland annat med hållbart biobränsle i lastbilarna, utbilda chaufförerna i miljövänlig körteknik, förbättra energi- och vatteneffektiviteten, använda miljövänlig teknik, minimera mängden förpackningar och uppnå 100 procent återvinningsbara förpackningsmaterial.

Vatten och energi

År 2020 kommer 50 procent av energin som används i vår verksamhet att komma från förnyelsebara energikällor. Det innebär att vi minskar användningen av fossil olja och gas och byter till förnyelsebara energikällor som biomassa och/eller biogas. Vi ska också minska energi- och vattenförbrukningen med tre procent årligen i vår produktion samt minska bränsleförbrukningen vid transporter med en procent varje år.

Inget avfall

Vi vill undvika avfall, men när det inte är möjligt behandlar vi det som en resurs som kan återvinnas. Vi vill att alla förpackningar ska varaåtervinningsbara 2020 och bland annat samarbetarvi med leverantörer, forskare och nyckelkunder för att uppnå detta. Vi vill också minska matavfallet genom att hjälpa konsumenterna att minska deras matavfall från mejeriprodukter med 50 procent.

För att nå detta ger vi till exempel tips och råd om vad man kan använda överblivna mejeriprodukter till, veckomatsedlar och klimatvänliga recept. Vi vill också minimera avfallet till soptippen från produktionen genom att använda matavfall till djurfoder eller biogasproduktion samt samarbeta med avfallsföretag och leverantörer för att återvinna avfall.