Vanliga frågor och svar

Kon och alla djur som är idisslare har fyra magar. De heter våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen. 

En svensk mjölkko blir i medeltal omkring 5 år gammal och föder två till tre kalvar. En del mjölkkor blir betydligt äldre, tio till femton år. Bonden arbetar för att kunna behålla kon länge i produktion genom förebyggande hälsovård och avel.

En ko av de vanligaste mjölkraserna SRB (Svensk Röd och vit Boskap) väger ca 600 kg och är ca 140 cm hög över korset (korset är längst bak på ryggen). Den svartvita mjölkrasen SLB ( Svensk Låglandsboskap) väger ca 700 kg och är ca 148 cm hög över korset. De mindre raserna Svensk jersey och Fjällko väger ca 450 respektive 400–450 kg och är något lägre, ca 129 cm i korshöjd.

Ja, de tappar mjölktänder och får nya permanenta tänder efteråt. Ibland hittar vi bönder tänder på foderborden, de är rätt vackra!

Människan har i många tusen år haft mjölkkor som husdjur för att få mjölk. De kor som har gett mest mjölk har sparats för att få fler kalvar. I mitten av 1900-talet började bönderna använda semin vilket gjorde att aveln förbättrades. Fina tjurar kunde bli pappa till fler kalvar. Korna har genom aveln blivit större. Stora kor orkar äta mer och då kan kon också ge mer mjölk. Genom böndernas noggranna skötsel kan kon ge mycket mjölk som räcker till både kalven och oss människor. Idag får korna också mycket bättre foder som är mer näringsrikt och bättre skötsel än förr i tiden. Bönderna är kunnigare än förr.

Mycket! En ko som är nykalvad och ger mycket mjölk behöver äta mycket foder. En ko som producerar 40-50 kg mjölk behöver äta ca 12-15 kg torrsubstans grovfoder. Beroende på näringsinnehållet i grovfodret behöver hon också ca 10-14 kg kraftfoder, mineralfoder och mycket vatten.Torrsubstans är vikten då man räknat bort vatteninnehållet så i själva verket äter kon minst dubbla mängden blött ensilage. Eftersom vattnet inte innehåller någon näring räknar man fodret i torrsubstans när man ska räkna ut kons foderbehov. På sommaren går korna dessutom ute och betar.

I Sverige har vi en beteslagstiftning som säger att korna ska vara på bete under 2-4 månader per år beroende på var i landet djuren bor. Med bete menas att de kommer ut på och därefter har tillgång till betesmarken i minst 6 timmar per dygn. Det spelar ingen roll när på dygnet de hålls på betet och djurhållaren får själv bestämma vilka dagar under betesperioden som djuren hålls på betet.

Vissa kor går ute längre än så, bland annat på gårdarna som levererar dryckesmjölk till Arla Ko®-varumärket. På ekologiska gårdar måste djuren vara ute även nattetid, minst hälften av grovfoderintaget ska komma från betet. Utöver det ska ekologiska kor ha minst 2 månaders förlängd utevistelse.

Få reda på mer om ekologisk mjölkproduktion här.

På konventionella gårdar är det tillåtet att skilja ko och kalv åt direkt vid födseln, men kon bör få tillfälle att slicka kalven. På ekologiska gårdar är minsta tid som ko och kalv ska vara tillsammans ett dygn. Alla bönder som har kalvningsbox har möjlighet att låta dem vara tillsammans längre. Avskiljningen brukar dock ske senast 4 dygn efter födseln. Då är råmjölksperioden över och kon börjar ge vanlig mjölk som kan levereras till mejeriet. Det är lättare för kon att lämna kalven ju tidigare avskiljningen sker. Då har inte så starkt band bildats mellan dem.

Två eller tre gånger per dygn, det varierar mellan gårdarna. Om korna bor på en gård med robotmjölkning kan de själva gå till roboten och bli mjölkade flera gånger per dygn.

Om hon är dräktig så har hon uppehåll i sin mjölkproduktion till nästa kalvning då hon börjar ge mjölk igen. Om kon inte är dräktig så slaktas hon.

De är friska och lugna. De äter med god aptit och har pigga ögon och öronen uppåt. De går, reser och ställer sig utan problem och idisslar länge och metodiskt. Bonden känner sina kor och ser om någon ko avviker från normalt beteende. Om kon är sjuk rådgör bonden med veterinär. Att de är friska i juvret kontrollerar bonden varje gång mjölkmaskinen ska sättas på. Kon provmjölkas först.

Sedan flera hundra år tillbaka har det varit vanligast med uppbundna stallar i norra Europa. Korna har gått ute på bete under sommarmånaderna. De senaste 25 åren har allt fler djurstallar byggts om till lösdrifter, mycket för att det då blir mer lättarbetat för bonden när också djurantalet har ökat. Alla nya stallar som byggs i Sverige måste vara lösdriftsstallar där korna går lösa. Ca 55% av Sveriges kor bor i sådana ladugårdar nu. Inom 10 år är det troligt att de flesta uppbundna ladugårdar fasats ut på grund av att bonden slutat eller utökat sin besättning. Djurskyddet i både uppbundna och lösdriftsladugårdar följer samma regler.

Ja, det är enbart veterinären som får ordinera penicillinbehandling till en sjuk ko. Det får inte ske förebyggande. Under hela behandlingen och under karenstiden (varje preparat har en fastställd karenstid efter avslutad behandling då inte mjölk, kött eller ägg får levereras). Karenstiden är beslutad av Livsmedelsverket. På ekologiska gårdar gäller alltid dubbla karenstider. Mjölk som innehåller antibiotika får aldrig lämnas till mejeriet. Att detta inte sker kontrolleras genom det prov som mjölkbilschauffören tar vid mjölkhämtningen på gården.

Arlas kvalitetsprogram, Arlagården

Ekologiska kor äter samma sort foder som vanliga kor, dvs vallfoder (grovfoder) och kraftfoder (spannmål, trindsäd, pellets med mera) men fodret är 100 % ekologiskt odlat, d.v.s. utan bekämpningsmedel eller konstgödning. I ekologiska foderstater måste kon äta mer grovfoder vilket betyder att ekologiska kor äter mindre andel kraftfoder. Vissa foder som t.ex. majs är svåra att odla ekologiskt och därför inte vanliga i foderstater på ekologiska gårdar.

Lär dig mer om ekologisk mjölkproduktion.

Arla använder inte GMO-ingredienser – det vill säga genmodifierade ingredienser – i några produkter. Dessutom använder inga svenska Arlabönder något foder med GMO-ingredienser till sina kor. Arla följer den vetenskapliga forskningen när det gäller fördelar och nackdelar med GMO och ser regelbundet över företagets position. Läs mer om GMO, livsmedel och foder på Livsmedelsverket.se.

Det är självklart olika mellan bönder men jag arbetar 8-10 timmar med djuren. När det ska sås och skördas eller om en ko blir sjuk blir det förstås många fler timmar. Den absolut intensivaste perioden är ensilageskörden då det inte blir många timmar sömn.

Mjölken är vit för att ljusstrålarna bryts när de träffar mjölkytan på så sätt att vi uppfattar den som vit. Om man tar bort mjölkfettet ( grädden) från mjölken så ser den blåvit ut. Om man tittar närmre på grädden så är den gulvit. Det beror på att mjölkfett innehåller karoten, ett naturligt gulrött färgämne. Att vi ser färger överhuvudtaget beror på att ljuset innehåller alla färger som har olika våglängd. När ljuset träffar en yta eller föremål bryts det upp så att vi ser olika färger.

Ja det gör det. Kons miljö är viktig och även vad hon äter. Vissa växter kan ge konstig smak på mjölken. Om kor t.ex. betar mycket vårlök på våren kan mjölken få löksmak. För att undvika det måste vi mjölkbönder alltid vara noga med att ge korna det bästa fodret och ha kontroll på vad som växer där djuren ska beta. Om kon betar en giftig växt kan hon bli sjuk.

Läs mer om Arlagården - Arlas kvalitetsprogram

Ja, bakterier finns överallt, både snälla och elaka. För att så lite bakterier som möjligt ska komma in i kon eller följa med mjölken till mejeriet torkar bonden noggrant av spenarna innan mjölkmaskinen sätts på. Bonden är också noga med miljön runt kon och i mjölkrummet. Mjölkanläggningen diskas noggrant efter varje mjölkning och tankhämtning. Vattenprover tas kontinuerligt. Mjölken provtas vid hämtning.

När mjölken kommer till mejeriet genomgår den lågpastörisering, vilket betyder att den upphettas till 72-76 grader i femton sekunder, då dör alla bakterier och virus. För att inte nya bakterier ska växa till i mjölken är det viktigt att den förvaras i kylskåp utom då man ska hälla upp mjölk. Den som uppfann pastöriseringen hette Louis Pasteur.

Mjölkbilschauffören tar prov på mjölken vid hämtning. Länsstyrelsen kontrollerar att djurskyddet efterlevs på gården och att gården uppfyller EU:s lagstiftning. Miljö och hälsoskyddet i kommunen kontrollerar att miljölagarna efterlevs. Arlas kvalitetsprogram Arlagården följs upp genom särskilt utbildade revisorer. Om gården producerar ekomjölk sker utöver detta flera kontroller årligen av ett certifieringsorgan för att kontrollera att KRAVs regler följs.

Arlas kvalitetsprogram – Arlagården – kan du läsa mer om här!

Vi är många Arlabönder som tillsammans äger Arla. Arla är ett producentkooperativ med lång tradition. Alla Arlabönder har varsin rösträtt med vilken vi väljer representanter att företräda oss.

Arla är byggt av oss bönder och har lång tradition att hämta mjölk från sina medlemmar. Både stora och små från Skåne i söder till Jämtland i norr. Vårt ansvar som bönder är att lämna förstklassig råvara från välskötta kor och hålla farbara vägar.

Arla å sin sida hämtar vår mjölk året runt i alla väder.Arla är ett starkt varumärke som står för kvalitet och omsorg. Genom Arlas kvalitetsprogram Arlagården säkerställs att alla produkter är framtagna på ett bra sätt, både för djuren och för miljön. På min gård driver vi ekologisk mjölkproduktion. När jag ser färdiga Arlaprodukter i mejerihyllan känner jag stolthet eftersom jag vet vilket ansvarsfullt arbete vi Arlabönder gör. Dessutom är Arla duktiga på produktutveckling och har många produkter att erbjuda. Det finns något för allas smak.

Få reda på mer om Arlas kooperativa idé

Arla är ett bondeägt kooperativ med ägare, det vill säga mjölkbönder, i sju länder. Det är Arlabönderna som äger Arla.

I Sverige finns det cirka 2 500 Arlabönder från Skåne i söder till Jämtland i norr, och sju av tio svenskar har en Arlabonde som närmsta bonde.

Övriga Arlabönder finns i Danmark, Storbritannien, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Arla säljer produkter både i Sverige och globalt. Allting Arla tjänar går på ett eller annat sätt tillbaka till Arlabönderna – som äger Arla.

I allra högsta grad. Arlas historia som kooperativ började 1915 med att några kloka svenska mjölkbönder träffades på restaurang Kronprinsen i Stockholm. För att bättre kunna hävda sig mot handeln bestämmer sig bönderna för att gå ihop i ett kooperativ och sälja sin mjölk tillsammans. 100 år senare är den kooperativa tanken fortfarande Arlas grund. Under 2000-talet har flera kooperativ gått samman, men nu i olika länder istället för olika län.

Av Arlas 10 000 ägare utgör de cirka 2 500 svenska Arlabönderna den största nationella gruppen. Arlas kvalitetsprogram Arlagården (för kvalitet, djuromsorg, hållbarhet med mera) är till stor del utvecklat i Sverige och gäller sedan 2015 i samtliga sju ägarländer.

Samtidigt är Arla ett internationellt företag, och Arla ­säljer Arlaböndernas mjölk på många marknader. Och vinsten från allting Arla säljer – oavsett vilken produkt det är eller varifrån den kommer – fördelas mellan Arlas ägare.

Den mjölk vi dricker, som kallas dryckesmjölk är en viktig produkt för Arla. Samtidigt är det bara en av många produkter som Arlaböndernas mjölk går till. Till exempel krävs det 10 liter mjölk för att producera ett kilo ost. Och en del mjölk exporteras i form av mjölkpulver.

De svenska Arlaböndernas mjölk går därför på ett ungefär till följande produkter:

• Dryckesmjölk – 20 procent
• Fil och yoghurt – 10 procent
• Grädde och matlagningsprodukter – 10 procent
• Matfett – 5 procent
• Ost – 20 procent
• Pulver – 30 procent

Drygt 90 procent av allt Arla säljer i Sverige är gjort på svensk mjölk från gårdar som ägs av svenska Arlabönder. Utöver det producerar Arlabönder utanför Sverige mejeriprodukter av hög kvalitet, och dem vill vi också kunna erbjuda våra svenska konsumenter.

På samma sätt vill vi kunna erbjuda konsumenter utanför Sverige våra svenska mejeriprodukter.

I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att Arla är ett kooperativ som ägs av Arlabönderna själva. Det innebär att vinsten från allt som Arla säljer – oavsett vilket land mjölken kommer ifrån eller produkterna produceras i – fördelas mellan alla våra ägare i alla länder. På samma sätt delar Arlabönderna på kostnader för exempelvis produktion och utveckling.

Arlabönder är både ägare av, och leverantör av mjölk, till Arla. En Arlabonde får därför betalt på två sätt: dels löpande varannan vecka för den mjölk som levererats, dels delar Arlabönderna som ägare av Arla varje år på den vinst koncernen gör. Arla hämtar mjölken hos bönderna och köper den till ett så högt pris som möjligt. Mjölkpris i det här sammanhanget är alltså det pris som Arla löpande betalar ägarna för deras mjölk, det så kallade avräkningspriset.

LÄS MER: Så får bönderna betalt för sin mjölk (PDF)

Arla är ett bondeägt kooperativ. Hela Arla – från mejerier och kontor till lagerlokaler och lastbilar – ägs gemensamt av Arlabönderna.

Läs mer om bondeägda Arla

Arla är ett bondeägt och demokratiskt styrt kooperativ. Det är alltså Arlabönderna som bestämmer. Arlas högsta beslutande organ heter Representantskapet och består av ca 180 förtroendevalda bönder från Arlas sju ägarländer. Representantskapet möts cirka tre gånger per år för att bestämma Arlas övergripande strategi och inriktning. Representantskapet väljer också Arlas styrelse, och 15 av 18 styrelsemedlemmar är Arlabönder.

Den som vill bli Arlabonde är välkommen att kontakta Arlas Member Relations. Via dem går det att få tillgång till Arlas stadgar och de krav som ställs för att bli en del av Arla. Ett sådant krav är exempelvis att man måste kunna uppfylla kvalitetsprogrammet Arlagården.