Frågor och svar

Här har vi samlat och svarat på några av de vanligaste frågorna om Arla, mjölkkrisen och mejeribranschen. 

Frågor och svar

Vad är "Vi är Arla"?
Varför gör Arla en samtalskampanj?
Var och när kan jag träffa en Arlabonde?
Vad är Arla egentligen?
Vad beror mjölkkrisen på?
Hur kan jag stödja svenska mjölkbönder?
Vad skulle hända om Arla försvann?
Vad händer om jag bojkottar Arla?
Varför får bönderna så dåligt betalt just nu?
När kommer Arla börja betala Arlabönderna mer för deras mjölk?
Varför höjer Arla inte bara priset på mjölk?
Hur får bönderna betalt för sin mjölk?
När kommer mjölkkrisen ta slut?
Varför kan andra mejerier betala mer för mjölken?
Vad går Arlaböndernas mjölk till?
Vem äger Arla?
Vem får bli Arlabonde?
Vem bestämmer över Arla?
Var finns Arla?
Är Arla svenskt?
Vad gör Arla för att hjälpa bönderna under mjölkkrisen?
Vad krävs för att svensk mjölkproduktion ska finnas kvar?
Hur fungerar mjölkkronan?
Gör mjölkkronan skillnad för Arlabonden?
Varför säljer Arla produkter med utländsk mjölk?
Varför importerar Arla ost från Danmark och exporterar svenskt mjölkpulver utomlands?

Vad är "Vi är Arla"?

"Vi är Arla" är en nationell samtalskampanj med Arlas ägare, Arlabönderna, i fokus. Under oktober och november kommer Arlabönder att möta allmänheten i butiker och på torg runtom i Sverige för att prata om Arla och mjölkkrisen, svara på frågor och bjuda på fika.

Tillbaka till toppen 

Varför gör Arla en samtalskampanj?

Mjölkkrisen har slagit väldigt hårt och allmänhetens engagemang för mjölkbönderna är stort. Krisen och det låga mjölkpriset beror på ett stort antal faktorer, men vissa debattörer lägger skulden på Arla. Krisen har gjort det uppenbart att vi inte har varit tillräckligt bra på att berätta om vem som äger Arla, hur kooperativet fungerar och hur den svenska mejerimarknaden och påverkas av världsmarknaden. 

Arlabönderna kommer att berätta om mjölkkrisen utifrån deras perspektiv och förklara vad Arla betyder för dem och för svensk mjölkproduktion. Allmänheten kommer att få möjlighet att ställa frågor. Målet med kampanjen är att skapa en dialog med Arlas konsumenter och sprida kunskap om kooperativet. 

Tillbaka till toppen 

Var och när kan jag träffa en Arlabonde?

Samtalskampanjen kommer att pågå under oktober och november i butiker och på torg på över 40 orter. Här i schemat kan du se när det är dags där du bor:

LÄS MER: Fika med en Arlabonde

Vad är Arla egentligen?

Arla är ett bondeägt kooperativ med ägare, det vill säga mjölkbönder, i sju länder. Arlabönderna äger Arla. I Sverige finns det 3200 Arlabönder från Skåne i söder till Jämtland i norr, och sju av tio svenskar har en Arlabonde som närmsta bonde.

Arla hämtar all mjölk som våra ägare producerar, inklusive det som inte går att sälja i Sverige. Överskottet exporterar vi. Om Arla bara hämtade den mjölk som gick att sälja i Sverige så skulle hundratals mjölkgårdar försvinna.

Alla som vill kan bli Arlabönder – vare sig du har 15 eller 500 kor och oavsett om din gård ligger 100 meter från ett mejeri eller långt ut i skogen. Arla hämtar lokalt men säljer globalt, och all vinst går på ett eller annat sätt tillbaka till Arlabönderna. Det här gör det möjligt att bedriva mjölkproduktion i nästan hela Sverige.

Tillbaka till toppen 

Vad beror mjölkkrisen på?

Det korta svaret är att sedan hösten 2014 har världsmarknadspriset på mjölk varit väldigt lågt. I grunden handlar det om utbud och efterfrågan. Den globala efterfrågan på mjölk har minskat pga. att Ryssland bojkottar mat från EU och att Kina i stort sett har lämnat världsmarknaden. Samtidigt är utbudet av mjölk väldigt stort pga. att EU har avskaffat sina mjölkkvoter. Minskad efterfrågan + ökat utbud = låga mjölkpriser.

Svenska Arlabönder producerar ungefär 70% av all svensk mjölk, men Arla har bara 50% av den svenska marknaden. Mjölken som inte går att sälja i Sverige exporterar Arla, och vanligtvis brukar detta vara lönsamt. Men när det som nu finns ett globalt överutbud av mjölk och mejeriprodukter (allt som brukar säljas till Kina och Ryssland måste säljas någon annanstans) sjunker världsmarknadspriset på mjölk. I det här läget måste även Arla anpassa sitt pris. Gör man inte det vill ingen köpa Arlas produkter och då får bönderna inte betalt.
Det är alltså det korta svaret. Egentligen är det betydligt mer komplicerat än så. Här kan du läsa mer om mjölkkrisen och vad den beror på:

LÄS MER: Varför är det mjölkkris?

Tillbaka till toppen 

Hur kan jag stödja svenska mjölkbönder?

Som konsument kan du stödja mjölkbönderna genom att köpa produkter från Arla. Det är det enklaste och mest effektiva sättet. Allting Arla tjänar går på ett eller annat sätt tillbaka till Arlabönderna.

Som medborgare kan du stötta mjölkbönderna genom att höra av dig till dina politiker och kräva att de förbättrar svenska lantbrukares konkurrensvillkor. Svenska lantbrukare har bland Europas högsta kostnader, bland annat för diesel, och i längden hotar detta hela Sveriges livsmedelsproduktion.

LÄS MER: Så kan du stötta bönderna

Tillbaka till toppen 

Vad skulle hända om Arla försvann?

Om Arla försvann skulle detta drabba framförallt små- och mellanstora gårdar som inte ligger nära ett mejeri eller en storstadsregion. Arla hämtar våra ägares mjölk oavsett om gården har 15 eller 500 kor och oavsett om gården ligger 100 meter från ett mejeri eller långt ut i skogen.

Och Arla hämtar all mjölk som våra ägare producerar – inklusive den mjölk som inte går att sälja i Sverige. Överskottet tar Arla ansvar för och exporterar, och detta är vi ensamma om att göra.

Det är svårt att ge en exakt siffra, men en försiktig beräkning säger att om Arla försvann skulle flera hundra svenska mjölkbönder tvingas stänga sina gårdar. Detta skulle givetvis få enorma konsekvenser för den svenska landsbygden.

Tusentals jobb skulle försvinna och våra öppna landskap skulle sakta men säkert växa igen. På längre sikt skulle en stor del av Sveriges livsmedelsproduktion hotas. 

Tillbaka till toppen 

Vad händer om jag bojkottar Arla?

Då bojkottar du mjölkbönderna. Arla är ett bondeägt kooperativ. Allting Arla tjänar går på ett eller annat sätt tillbaka till Arlas ägare Arlabönderna.

Om du slutar köpa Arlaprodukter är det alltså Arlabönderna som drabbas. Det är böndernas mjölk och mejeriprodukter som inte blir sålda, och det är de som får mindre betalt. 

Tillbaka till toppen 

Varför får bönderna så dåligt betalt just nu?

Arla i Sverige bildades för 100 år sedan. Ända sedan dess har vårt syfte varitatt ge våra ägare, Arlabönderna, så bra betalt som möjligt för deras mjölk. Och all vinst Arla gör går på ett eller annat sätt tillbaka till Arlabönderna.

Konkurrensen i mejeridisken och i mejeribranschen är stark, och svenska Arlabönder producerar mer mjölk än vad som går att sälja i Sverige. För att Arlabönderna ändå ska få betalt för all sin mjölk så säljer Arla överskottet utomlands, och där påverkar världsmarknadspriset. Historiskt sett har exporten varit lönsam för våra ägare.

Men 2014 och 2015 hände följande: Ryssland börjar bojkotta europeiska livsmedel, Kina slutar importera mejeriprodukter och EU avskaffar sina mjölkkvoter. Efterfrågan minskar samtidigt som utbudet (produktionen) ökar. Detta leder till att världspriset på mjölk rasar.

För att Arla ska kunna fortsätta sälja våra ägares mjölk tvingas vi anpassa vårt pris både till konkurrensen på de enskilda marknaderna och det pris som gäller på världsmarknaden.
Arla är inte ensamma om detta. Nästan alla större mejeriföretag världen över har tvingats sänka sitt mjölkpris. 

Tillbaka till toppen 

När kommer Arla börja betala Arlabönderna mer för deras mjölk?

I september 2015 höjde vi ersättningen till våra ägare med 8,3 öre per kilo mjölk. Det var den första höjningen på sex månader. Vi kunde göra detta i och med att världsmarknadspriset på mjölk gick upp. Vi hoppas givetvis att vi kan fortsätta höja mjölkpriset, men det är fortfarande väldigt turbulent på världsmarknaden och mjölkkrisen är inte över.

LÄS MER: Vad gör Arla åt mjölkkrisen

Tillbaka till toppen 

Varför höjer Arla inte bara priset på mjölk?

För det första, priset du betalar i butik för mjölk och för andra mejeriprodukter bestämmer butiken. 

För det andra, vi försöker alltid få så bra betalt som möjligt för våra ägares mjölk. Men konkurrensen är stenhård och priset sätts efter förhandlingar med handlaren. Så fungerar en fri marknad.

I och med att vi exporterar ca 30 procent av våra svenska ägares mjölk så påverkas vi av världsmarknadspriset, som just nu är väldigt lågt. Men även våra kunder i Sverige utgår från världsmarknadspriset. Sverige importerar mycket mejerivaror, i synnerhet billig ost, och det är uppenbart att pris är en faktor både för våra stora kunder och för den enskilde konsumenten.

Sätter vi vårt pris för högt så vill ingen köpa från Arla och då får våra ägare mindre betalt för sin mjölk.

Tillbaka till toppen 

Hur får bönderna betalt för sin mjölk?

Arlabönderna både äger och levererar mjölk till Arla. Arla hämtar mjölken hos bönderna och köper den till ett så högt pris som möjligt. Mjölkpris i det här sammanhanget är alltså det pris som Arla betalar ägarna för deras mjölk.

Om en Arlabonde producerar mjölk som lever upp till våra krav på kvalitet och säkerhet så köper Arla den mjölken. Utan undantag. Oavsett hur mycket eller lite som går att sälja i bondens område eller region. Det är så kooperativet Arla fungerar.

En Arlabonde får betalt på två sätt: dels löpande varannan vecka för den mjölk som levererats, dels delar Arlabönderna varje år på den vinst koncernen gör. 

LÄS MER: Så får bönderna betalt för sin mjölk (PDF)

Tillbaka till toppen 

När kommer mjölkkrisen ta slut?

Det är såklart väldigt svårt att säga. Under hösten 2015 har vi sett tecken på att utbudet av mjölk minskar något och att världsmarknaden börjar stabilisera sig. I slutet på september kunde Arla därför höja ersättningen till bönderna med 8,3 öre per kilo mjölk.

Så här sa Arlas koncernchef Peder Tuborgh i oktober 2015: "Vi behöver se att Kina återvänder till industrimarknaden och att hela marknaden reagerar på de nuvarande positiva trenderna. Förhoppningsvis händer det under första kvartalet 2016. Vi kommer att se ett förbättrat mjölkpris 2016, troligen under första och andra kvartalet."

Det är för tidigt att slå fast att mjölkkrisen är över. Rysslands bojkott av europeiska livsmedel fortsätter, Kinas import är fortfarande väldigt begränsad och den allmänna turbulensen på världsmarknaden håller i sig. Arla har beredskap för att mjölkkrisen fortsätter. 

Tillbaka till toppen 

Varför kan andra mejerier betala mer för mjölken?

Det korta svaret är att andra mejerier hämtar bara så mycket mjölk som de vet att de kan sälja. Arla hämtar all mjölk som våra ägare producerar, trots att vi inte kan sälja allt i Sverige. Mjölken som vi inte kan sälja i Sverige exporterar vi. För att kunna sälja mjölken utomlands måste vi anpassa priset till världsmarknaden, och just nu är världspriset väldigt lågt. 

Här kommer det längre svaret:

Arlabönder producerar cirka 70 procent av all mjölkråvara i Sverige, men Arla har bara cirka 50 procent av marknaden för mejeriprodukter. Det finns alltså ett överskott av mjölk. Genom att vi finns på fler marknader än bara Sverige kan Arla exportera överskottet. Därmed är en Arlabonde inte beroende av försäljningen i ett visst område. Detta ger förutsättningar för fortsatt mjölkproduktion i stora delar av landet. Samtidigt gör detta Arla känsligare för händelser i omvärlden, och för hur det internationella priset på mjölk ändras. Därför kan det pris vi betalar Arlabönderna (avräkningspriset) ibland vara lägre än det pris som lokala mejerier betalar.

Det bör också nämnas att Arla har mottagningsplikt. Det innebär att vi hämtar alltid all mjölk, oavsett var gården ligger och hur stor eller liten den är. Som Arlabonde har du också rätt att splitleverera, dvs upp till 50 procent av den mjölk du producerar får du leverera till andra mejerier. Och alla mjölkbönder som vill kan bli Arlabönder. Det här skiljer Arla från nästan alla andra mejeriföretag i Sverige. 

Tillbaka till toppen 

Vad går Arlaböndernas mjölk till?

Mycket av mjölkdebatten brukar handla om vilket pris man betalar för mjölk i butik. Dryckesmjölk är en viktig produkt, men samtidigt är det bara en av många produkter som Arlaböndernas mjölk går till. Till exempel krävs det 10 liter mjölk för att producera ett kilo ost. Ur ett prisperspektiv är osten därför minst lika viktig som dryckesmjölken. I och med att svenska Arlabönder producerar mer mjölk än det går att sälja i Sverige så exporteras 31 procent av deras mjölk som mjölkpulver. Det här går deras mjölk till:

  • Dryckesmjölk – 23 procent
  • Fil och yoghurt – 8 procent
  • Grädde och matlagningsprodukter – 11 procent
  • Matfett – 5 procent
  • Ost – 22 procent
  • Pulver – 31 procent

Tillbaka till toppen 

Vem äger Arla?

Arla är ett bondeägt kooperativ. Hela Arla – från mejerier och kontor till lagerlokaler och lastbilar – ägs gemensamt av Arlabönderna.

LÄS MER: Vem äger Arla?

Tillbaka till toppen 

Vem får bli Arlabonde?

Alla som vill. Arla är öppen för alla mjölkbönder. Det enda som krävs är att du kan leverera minst 100 kilo mjölk varannan dag och att din gård ligger inom Arlas upptagningsområde (i praktiken hela Sverige utom Lappland). När du väl är Arlabonde hämtar Arla all din mjölk, utan undantag.

Andra mejerier väljer vilka de vill ha som medlemmar och hämtar bara så mycket mjölk som de vet att de kan sälja lokalt eller i Sverige. Arla hämtar all mjölk som våra ägare producerar, och det som inte går att sälja i Sverige exporterar vi. Det här gör det möjligt att bedriva mjölkproduktion i nästan hela Sverige. 

Tillbaka till toppen 

Vem bestämmer över Arla?

Arla är ett bondeägt och demokratiskt styrt kooperativ. Det är alltså Arlabönderna som bestämmer. Arlas högsta beslutande organ heter Representantskapet och består av ca 180 förtroendevalda bönder från Arlas sju ägarländer. Representantskapet möts minst tre gånger per år för att bestämma Arlas övergripande strategi och inriktning. Representantskapet väljer också Arlas styrelse, och 15 av 18 styrelsemedlemmar är Arlabönder. 

Tillbaka till toppen 

Var finns Arla?

Arla har idag 12 700 ägare fördelade på sju länder: Sverige, Danmark, , Storbritannien, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. I Sverige finns det ca 3 200 Arlabönder, från Skåne i söder till Jämtland i norr, och sju av tio svenskar har en Arlabonde som sin närmsta bonde. 

Tillbaka till toppen 

Är Arla svenskt?

I allra högsta grad. Arlas historia som kooperativ började 1915 med att några kloka mjölkbönder träffades på Kronprinsen i Stockholm. För att bättre kunna hävda sig mot handeln bestämmer sig bönderna för att gå ihop i ett kooperativ och sälja sin mjölk tillsammans. 100 år senare är den kooperativa tanken fortfarande Arlas grund.

Av Arlas 12 700 ägare utgör de 3 200 svenska Arlabönderna den enskilt största nationella gruppen. Arlas kvalitetsprogram Arlagården är till stor del utvecklat i Sverige, och from den 1 oktober 2015 gäller programmets strikta krav för t ex djurhållning och miljö i Arlas samtliga sju ägarländer. Och dessutom är Arlas styrelseordförande från Halland. Det svenska präglar Arla på alla nivåer.

Men samtidigt är Arla utan tvekan ett internationellt företag, och Arla letar ständigt efter nya marknader där för att sälja Arlaböndernas mjölk. Arla har idag produktion i 13 länder, försäljningskontor i ytterligare 23, försäljning i över 100 länder och mer än 19 000 medarbetare över hela världen. Och vinsten från allting Arla säljer – oavsett vilken produkt det är eller varifrån den kommer – fördelas jämnt mellan samtliga våra ägare. 

Tillbaka till toppen 

Vad gör Arla för att hjälpa bönderna under mjölkkrisen?

  • Mjölkkrisen är global och Arla kan inte ensam lösa den, men vi gör allt vi kan för att stötta våra ägare genom krisen. Sverige är en av Arlas viktigaste marknader och vi tror och satsar långsiktigt på svensk mjölkproduktion. Därför har Arla de senaste fem åren investerat 2,3 miljarder kr i svensk mejeristruktur, till exempel i mejeriet i Falkenberg. Under 2015 har vi bland annat vidtagit följande åtgärder:
  • Genomfört hårda sparkrav på tjänstemanna- och produktionssidan.
  • Infört en ny märkning – Bondeägda – för att tydligare visa för konsumenten att Arlas produkter kommer från ett mejeriföretag som ägs av bönderna själva.
  • Prioriterat effektivitet och utnyttjat stordriftsfördelar för att sänka kostnader för produktion och utveckling.
  • Fört en nära dialog med svenska banker för att informera om böndernas marknadsvillkor och likviditetsutmaningar.
  • Bedrivit utvecklingsarbete gentemot Arlas storkunder i syfte att förbättra varuflöden, service och distribution.
  • Aktivt deltagit i landsbygdsminister Sven-Erik Buchts och LRFs handlingsplan för att vända krisen.
  • Utökat dialogen med kunder och konsumenter för att förklara böndernas situation.
  • I september 2015 höjde vi avräkningspriset med 8,3 öre per kilo mjölk. Mjölkkrisen är långt ifrån över men utvecklingen på världsmarknaden går just nu åt rätt håll.Arlas styrelse beslutade i september 2015 att acceptera ett lägre nettoresultat för året på 2,7-3,0 procent. Syftet är att få upp mjölkpriset och kortsiktigt förbättra Arlaböndernas likviditet genom att redan nu betala ut en del av Arlas vinst som de annars skulle ha fått först om några månader. Arlas mål är annars ett nettoresultat på 3,0 procent av omsättningen, som efter beslut av Arlas högsta beslutande organ, representantskapet, fördelas bland ägarna som efterlikvid och konsolidering. Styrelsen kommer dessutom att stötta en efterlikvid i mars 2016 på i genomsnitt 1 eurocent.
  • Minskat investeringarna med cirka 30 procent.
  • Underlättat för konsumenten genom att lansera ursprungsmärkningen Sverigekannan för alla produkter som är gjorda på 100 procent svensk mjölk.
  • Arbetat för att öka försäljningsvolymerna av märkesvaror (konsumentprodukter) och minska andelen industriprodukter (till exempel mjölkpulver).

Tillbaka till toppen 

Vad krävs för att svensk mjölkproduktion ska finnas kvar?

Den akuta mjölkkrisen kommer att ta slut när den globala mjölkmarknaden stabiliserar sig. Den långsiktiga kostnadskrisen – som snart har pågått i 20 år – kräver aktiva insatser från stat och regering. Flera europeiska regeringar har redan vidtagit extraordinära åtgärder för att stötta sina mjölkbönder men Sveriges regering är än så länge förvånansvärt passiv.

Som vi ser det måste följande åtgärder vidtas för att svensk mjölkproduktion ska ha en framtid:

  • Öka återbetalningen av dieselskatten tills vi är på nivå med resten av Europa (minst 3 kr/liter)
  • Modernisera Sveriges 30 år gamla beteslag och ge mjölkbönder möjlighet att anpassa betet
  • Minska på byråkratin och tidskrävande återrapporteringskrav
  • Sänk arbetsgivaravgifterna så att bönderna kan anställa och ta in tillfällig hjälp
  • Ersätt bönderna för strängare miljö- och djurskyddsregler
  • Garantera att EU:s ersättningar och stöd betalas ut i tid

Tillbaka till toppen 

Hur fungerar mjölkkronan?

Det har runtom i landet tagits initiativ där bönder och butiker samarbetar om högre pris på dryckesmjölk. Det är inte första gången en sådan här modell testas. Milko gjorde ett försök redan 2009 genom det så kallade mjölkhandslaget, och det har också funnits andra initiativ i bland annat Åre. Det senaste exemplet är ICA och LRF som samarbetar om ett liknande initiativ som ska pågå i sex månader.

Allt som hjälper mjölkbönderna genom krisen och lyfter deras svåra situation är givetvis positivt. Men avräkningspriset – alltså det Arla betalar Arlabönderna för deras mjölkråvara – byggs upp av försäljningen av samtliga Arlas produkter (ost, yoghurt, grädde, smör, mm) och inte bara av dryckesmjölk.

Debatten i media tenderar att handla om just dryckesmjölk, och även om den är en mycket viktig produkt så är den bara en av många. Till exempel krävs det 10 kilo mjölk för att producera ett kilo ost, så ur ett prisperspektiv är osten minst lika viktig som dryckesmjölken.

Att enbart prata om dryckesmjölk är lite som att diskutera grisindustrin och bara utgå från priset på ett paket bacon.

Vi försöker få så bra betalt som möjligt av handeln för våra produkter för att kunna betala Arlabönderna högsta möjliga pris. Men i slutändan är det handeln – och vad konsumenterna är villiga att betala – som bestämmer priset i butikerna, inte Arla. 

Tillbaka till toppen 

Gör mjölkkronan skillnad för Arlabonden?

Allt som kan bidra till att våra ägare får bättre betalt är välkommet. I bästa fall kommer ICA och LRF:s senaste initiativ (en krona per liter mjölk) innebära ett tillskott till bonden på cirka fyra öre per liter, utslaget på ett år.

Anledningen till att det inte blir mer är att dryckesmjölk bara är en av många produkter som böndernas mjölk går till. Av de svenska Arlaböndernas mjölk går ungefär 23 procent till dryckesmjölk i detaljhandeln. Det totala priset som bönderna får betalt för sin mjölk bestäms av försäljningen av alla produkter – ost, smör, mjölkpulver, grädde, mm – och inte bara av dryckesmjölk.

Långsiktigt krävs det betydligt mer än en extra krona per liter mjölk under en begränsad period för att svenska mjölkbönder ska kunna överleva. De måste få lägre kostnader och möjlighet att konkurrera på mer rättvisa villkor med andra europeiska bönder. 

Tillbaka till toppen 

Varför säljer Arla produkter med utländsk mjölk?

93% av allt Arla säljer i Sverige är gjort på svensk mjölk från gårdar som ägs av svenska Arlabönder. Men det finns Arlabönder även utanför Sverige, och de producerar mejeriprodukter av hög kvalitet som vi vill kunna erbjuda våra svenska konsumenter.

På samma sätt vill vi kunna erbjuda konsumenter utanför Sverige våra svenska mejeriprodukter.

I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att Arla är ett kooperativ som ägs av Arlabönderna själva. Det innebär att vinsten från allt som Arla säljer – oavsett vilket land mjölken kommer ifrån eller produkterna produceras i – fördelas mellan alla våra ägare i alla länder.På samma sätt delar Arlabönderna på kostnader för exempelvis produktion och utveckling. 

Tillbaka till toppen 

Varför importerar Arla ost från Danmark och exporterar svenskt mjölkpulver utomlands?

Svenska Arlabönder står för drygt 70 procent av all mjölk som produceras i Sverige. Arla har dock knappt 50 procent av den svenska marknaden för mejeriprodukter. Det finns alltså ett mjölköverskott, och det exporterar vi. Det mesta av överskottet blir till mjölkpulver i Vimmerby eller Visby.

Arla har ett ansvar gentemot kooperativet – alla Arlabönder – att få ut ett så högt pris som möjligt för mjölken. Vi gör detta genom att vara kostnadseffektivt, välskött och lönsamt. Därför har vi som strategi att samla produktionen av vissa produkter till vissa länder för export till Arlas andra marknader. Det gäller exempelvis hushållsosten i Danmark och Keso Cottage Cheese i Sverige.

Ju mer pengar vi kan spara på produktion desto mer kan vi betala Arlabönderna för deras mjölk. 

Tillbaka till toppen