Nyheter & press>

Frågor och svar om mjölkpriset

Hur mycket Arlabönderna får betalt för mjölken är en fråga som ständigt är aktuell. Som bondeägt kooperativ är hela Arlas syfte att ge bönderna ett så högt pris som möjligt.

Priset sätts månad för månad och avgörs av hur det går för Arla samlat på alla marknader där vi säljer våra produkter. Alla bönder som äger Arla får samma pris, oavsett land. Här ger vi svar på några av de vanligaste frågorna om mjölkpriset tillsammans med annan information om Arla.

Fakta om mjölkpriset till Arlabönderna

  • Mjölkpriset från Arla till bonden grundas på innehållet av fett och protein. Det betalas ut två gånger per månad.  
  • Arla redovisar varje månad Arlapriset, en sammanställning över det löpande priset plus en prognos för efterlikvid och konsolidering för året.
  • A contopriset är råvaruvärdet för mjölk med 4,2 procent fett och 3,4 procent protein plus maximalt kvalitetstillägg (för närvarande 4 procent av råvaruvärdet) och i förekommande fall ekotillägget.
  • Det finns många olika tillägg – till exempel för ”oberoende hämtning” som gör att Arla kan hämta mjölk vilken tid på dygnet som helst. Tilläggen ingår med ett medelvärde för all mjölk i Arlapriset. Beloppen kan vara olika för enskilda bönder.

Vid årets slut

  • Arlaintjäningen är allt som Arla har utbetalt för mjölken under året, plus Arlas resultat – per kilo mjölk.
  • Representantskapet (föreningens högsta beslutande organ bestående av 169 förtroendevalda Arlabönder) har beslutat att Arlas resultat ska vara 3 procent av omsättningen. Resultatet fördelas på efterlikvid och konsolidering.
  • Efterlikviden går direkt till bonden. Konsolideringen delas upp på 1/3 individuell (så kallat insatskapital) som betalas ut om en medlem lämnar Arla och 2/3 kollektiv (som bland annat går till investeringar i företaget).
  • Generellt om mjölkpriset          
  • Som bondeägd kooperativ mejeriförening är Arlas syfte att skapa högsta möjliga mjölkpris till ägarna. Mjölkpriset är svårt att jämföra mellan olika mejeriföretag eftersom alla företag har olika modeller för att räkna ut mjölkpriset till bönderna.

Frågor och svar om mjölkpriset

Varför har Arla sänkt mjölkpriset till bönderna flera gånger det senaste året?

Det är framförallt fyra faktorer som ligger bakom.

  1. Den globala tillgången på mjölkråvara har ökat kraftigt följd av höga priser under 2013, bra väderleksförhållanden samt att EU:s kvotsystem upphör våren 2015.
  2. Tidigt i våras gjorde kinesiska köpare en mycket stor neddragning av sina inköp av industriprodukter från världsmarknaden. Anledningen var att de byggt upp stora lager under 2013.
  3. Det ryska importstoppet har också medfört att mer mjölk kommit ut på den europeiska marknaden, vilket ökat konkurrensen.
  4. Europeisk detaljhandel har börjat reagera starkt på sänkningarna på den globala industrimarknaden som vi sett under 2014.

Kommer Arla att sänka priset ännu mer framöver?

Det är för tidigt att uttala sig om, men normalt ser vi en säsongsmässig minskning av mjölkpriset i januari, på grund av lägre försäljning efter jul. Det är inget tvivel om att den nuvarande generella marknadssituationen är allvarlig och fortsätter att påverka Arla negativt.

När kommer priserna att gå upp igen?

Ingen vet säkert. Men vi vet att en av de faktorer som har en stor inverkan på mjölkpriserna är att kunder i Kina kommer tillbaka som köpare på den globala marknaden. Analytiker förväntar sig inte återhämtning före kvartal 3, 2015. Men även i framtiden kommer priset att gå både upp och ner. Vi måste vänja oss vid prissvängningar. Det är en konsekvens av att vår bransch befinner sig på en global marknad.

Har Arla för mycket mjölk?

Problemet är inte mer mjölk i Arla utan mer mjölk i hela världen. Det är mjölkproduktionen i världen som växer snabbt och där även små volymförändringar kan ge stora priseffekter. Långsiktigt, strategiskt är det positivt för Arla att vi kan öka vår mjölkmängd. Det är bra för vår produktion och konkurrenskraft, eftersom vi är övertygade om att efterfrågan på mejeriprodukter växer i framtiden, och då ska Arla vara med.

Vad gör Arla för att underlätta mjölkböndernas situation?

Arla är en bondeägd mejeriförening med högsta möjliga avräkningspris som främsta mål. Arlas främsta ansvar är att ha ett välskött och effektivt företag, som kan tillvarata möjligheterna på en internationell marknad och stå pall när tiderna är tuffa. Konkret jobbar Arla hårt för att flytta mjölk uppåt i den så kallade lönsamhetstrappan, från industriprodukter till mervärdesprodukter. Flera sparprogram har initierats, Arlas företagsledning harbestämt att kostnader ska frysas och att minska investeringsbudgeten för 2015.

Varför höjer Arla inte bara priset på mjölk och låter det gå direkt till bonden?

Vi försöker alltid att få ett så högt pris som möjligt för våra produkter för att kunna betala så högt mjölkpris som möjligt till våra ägare, Arlabönderna. Det är hela bondeägda kooperativet Arlas syfte. Men det är handeln som sätter priset i butikerna. Betalningen till Arlabönderna utgår inte bara från vad dryckesmjölken kostar utan är den samlade vinsten för alla produkter på alla Arlas marknader.

Priset avgörs som på alla andra marknader av tillgång och efterfrågan och av hur detaljhandeln, är villiga att betala i förhandling med oss. Eftersom konkurrensen är tuff kan Arla och andra mejeriföretag inte höja priserna hur som helst. Det finns alltid en risk att detaljhandeln köper billigare produkter från andra europeiska aktörer. Det viktigaste man kan göra för att stödja Arlabönderna är att köpa Arlas produkter.

Kan inte Arla spara på annat i stället för att sänka mjölkpriset?

Vi jobbar hela tiden på att minska våra kostnader och effektivisera företaget inom alla områden. Det gäller att företaget Arla är så effektivt som möjligt, och den förbättringsprocessen pågår hela tiden. Vi har flera sparpaket igång och har fryst kostnader. Exempelvis genomfördes 2012 bestående kostnadsminskningar på 600 miljoner svenska kronor och affärsorganisationen gjordes enklare och effektivare. I Sverige har vi minskat antalet medarbetare med cirka 500 under perioden 2011-2013 och just nu pågår en omfattande strukturomvandling där vi lagt ner Göteborgs mejeri och även kommer stänga Skövde mejeri hösten 2015.