Arla svarar

Frågor & svar

Här har vi samlat svar på frågor som kan dyka upp i samband med Uppdrag gransknings program om Arla den från den 3 februari som sänds i repris den 27 juli. Programmet har ännu inte sänts och våra svar här baserar sig på den information vi har just nu.

Frågor & svar

Varför är Arla med i Uppdrag granskning?

I maj 2014 startade Arla Sveriges vd Henri de Sauvage en omfattande kostnadsutredning. Utredningens resultat presenterades för Arla Sveriges ledningsgrupp i februari 2015. Slutsatserna visade att det fanns pengar att spara och även att det inom en begränsad del av företaget fanns en osund kostnadskultur. Bland annat hade det lagts pengar på onödigt dyra resor, konferenser och representation. Som ett resultat av utredningen började Arla i februari 2015 implementera en lång rad åtgärder som innan årets slut hade lett till besparingar på ca 10 miljoner kr.

Senhösten 2015 fick vi reda på att Uppdrag granskning hade tagit del av det omfattande interna materialet – bland annat en stor mängd kvitton och fakturor – som utgjorde underlaget i vår egen kostnadsutredning. Uppdrag granskning försöker nu göra vår utredning till sitt eget avslöjande. Tyvärr valde de att inte vara tydliga med detta eller berätta om alla de åtgärder som vi började vidta redan i februari 2015.

Läs mer på "Tidslinje – Detta har hänt"

Vad har Uppdrag granskning avslöjat?

Uppdrag granskning har egentligen inte avslöjat något alls, även om de försöker ge sken av det. Det underlag som de baserar sitt reportage på kommer från Arlas egen kostnadsutredning från 2014. Tyvärr väljer de att inte vara tydliga med detta i programmet. De har även valt att inte berätta om alla de besparings- och effektiviseringsåtgärder som vi genomförde redan 2015, och som var ett direkt resultat av det vi kom fram till i vår egen kostnadsutredning.

Läs mer på "Besparingar och åtgärder 2015"

Vad är det ni inte tycker framgår av reportaget?

Vi har många synpunkter på Uppdrag gransknings reportage, och vi har framfört dem till programmets redaktion upprepade gånger. Våra huvudsakliga invändningar är följande:

  • Det framgår inte på ett tydligt sätt i programmet att grunden för reportaget är Arlas egen kostnadsutredning från 2014. Uppdrag granskning ger därmed sken av att de exempel som tas upp i programmet är deras avslöjande, trots att de kommer från Arlas egen kostnadsutredning. Att inte redovisa detta på ett tydligt sätt är vilseledande.
  • Samtliga exempel som Uppdrag granskning tar upp härrör från 2014. Samma år initierade Henri de Sauvage en omfattande kostnadsutredning inom Arla Sverige. Ett resultat av denna utredning var att vi från och med februari 2015 implementerade en lång rad åtgärder för att sänka kostnaderna och öka kostnadskontrollen.
  • Våra åtgärder innebar besparingar på 10 miljoner kr under 2015. Detta framgår inte på ett tydligt sätt i programmet, trots att vi har kommunicerat det till redaktionen ett flertal gånger. Genom att enbart fokusera på enskilda exempel – och utelämna de åtgärder som Arla vidtog 2015 – vilseleder Uppdrag granskning tittarna.
  • I programmet försöker Uppdrag granskning antyda att en av våra kundaktiviteter, en golftävling, skulle kunna betraktas som muta. Detta stämmer givetvis inte. Hösten 2015 gav vi för säkerhets skull advokatbyrån Setterwalls i uppdrag att utreda golftävlingen. Utifrån det material som Setterwalls tog del av bekräftade Setterwalls att det inte fanns någon grund för att det här arrangemanget skulle vara en muta.

Var kan jag se intervjun med Arlas vd?

Du kan se Uppdrag gransknings intervju med Henri de Sauvage i sin helhet här.

Varför går ni ut offentligt med intervjun?

Arla är öppna och transparenta gentemot våra ägare och medarbetare och vi har varit det under hela tiden som Uppdrag granskning har granskat oss. Vi tycker inte att Uppdrag gransknings version av händelseförloppet vare sig ger en korrekt eller heltäckande bild. Därför vill vi ge alla en chans att bilda sig en egen uppfattning om vad som faktiskt har hänt.

Hur länge har Arla känt till det som Uppdrag granskning tar upp?

Vi inledde vår interna kostnadsutredning i början av 2014. Som ett resultat av utredningen började vi implementera ett stort antal åtgärder i februari 2015. Vi fick reda på att Uppdrag granskning granskade oss under senhösten 2015.

Läs mer på "Tidslinje – Detta har hänt"

Varför gick inte Arla ut med detta tidigare?

Precis som alla andra företag arbetar vi kontinuerligt med att bli mer effektiva och sänka våra kostnader. Vi ser vår interna kostnadsutredning – och de åtgärder som beslutades av ledningsgruppen i februari 2015 – som en naturlig del av detta arbete. Vi såg initialt inget behov av att kommunicera vår kostnadsutredning externt till media eller allmänheten.

Vilka åtgärder har Arla vidtagit?

I februari 2015 presenterades en lång rad förslag på besparingar och effektiviseringar för Arla Sveriges ledning. Ett antal åtgärder implementerades omgående i februari, medan andra trädde i kraft löpande fram till och med årsskiftet. Totalt under 2015 har dessa åtgärder sänkt Arla Sveriges kostnader med ca 10 miljoner.

  • Nya riktlinjer och skärpta rutiner för resande. Färre flygresor och andra resor i linje med Arlas miljömål.
  • Nya riktlinjer och skärpta rutiner för konferenser och möten. Minskade kostnader för konferenser genom införande av maxkostnad per anställd.
  • Nya riktlinjer för mer restriktivt användande av externa konsulter.
  • Beslut om reducerade kostnader för firande av medarbetare som har arbetat 25 år inom Arla.
  • Skärpta rutiner för användande av företagskort.
  • Utökad introduktionsutbildning av nyanställda.
  • Minskade kostnader för tjänstebilar genom införande av ny policy och utökade begränsningar i utbudet av tjänstebilar.
  • Översyn av pensioner och traktamenten.
  • Implementering av Concur – ett nytt rese- och utläggssystem – och förstärkta riktlinjer för bättre kontrollmekanismer.
  • Stopp för av bolaget bekostade firande av anställda som fyller 50 eller 60 år.

Läs mer på "Besparingar och åtgärder 2015"

Har det blivit några personalkonsekvenser inom Arla?

Vi har ett ansvar som arbetsgivare och kommenterar inte personalärenden offentligt.

Hade ni agerat även utan Uppdrag granskning?

Ja. Det är viktigt att komma ihåg att samtliga exempel som Uppdrag granskning lyfter fram härrör från vår interna kostnadsutredning från 2014. Vi arbetar kontinuerligt med att bli mer effektiva och sänka våra kostnader. Kostnadsutredningen som Henri de Sauvage tog initiativ till 2014 är en del av detta arbete. Detsamma gäller de åtgärder som vi började implementera i februari 2015 och som är ett resultat av utredningen.

Läs mer på "Tidslinje – Detta har hänt"

Har Arla mutat någon?

Nej. I reportaget försöker Uppdrag granskning antyda att en av våra kundaktiviteter, en golftävling, skulle kunna betraktas som muta. Detta stämmer givetvis inte. I höstas gav vi för säkerhets skull advokatbyrån Setterwalls i uppdrag att utreda golftävlingen. Utifrån det material som Setterwalls tog del av bekräftade Setterwalls att det inte finns någon grund för att det här arrangemanget skulle vara  en muta.

Varför slösar Arla bort Arlaböndernas pengar?

Vi slösar givetvis inte bort Arlaböndernas pengar. Hela vårt syfte är att maximera värdet av våra ägares mjölk och se till att de får så bra betalt som möjligt. Överlag har Arla Sverige en väldigt hög kostnadsmedvetenhet.

Vi har varit öppna med att det inom en begränsad del av Arlas verksamhet fanns en osund kostnadskultur som i enstaka fall ledde till att det lades pengar på saker vars nytta för Arlabönderna och Arlas affär kunde ifrågasättas. Vi har varit tydliga med att detta är oacceptabelt. Arla är ett bondeägt kooperativ. Vi har en skyldighet gentemot Arlabönderna att vända på varje krona.

De delar av vår kostnadsutredning som rör representation har fått väldigt mycket medial uppmärksamhet. Men man ska vara medveten om att representation utgör en förhållandevis liten del av de totalt 10 miljoner kr som vi har sänkt våra kostnader med under 2015. Huvuddelen av besparingarna kommer från nya och skärpta rutiner för bland annat tjänsteresor, möten och konferenser, tjänstebilar och användande av externa konsulter.

Läs mer på "Kostnadsrapport Arla Sverige 2012-2017"

Varför måste ett bondeägt kooperativ lägga miljontals kronor på dyr representation?

För att kunna skapa värde för våra ägare Arlabönderna ingår det i Arlas strategi att bygga goda relationer med kunder och samarbetspartners via t ex sponsring och marknadsföring. Vi är dessutom ett företag som satsar mycket på matinspiration, och ett bra sätt att få genomslag för våra produkter är att delta i evenemang som Årets Kock. Ibland innebär detta att vi representerar även på dyrare restauranger.

Vi kommer inte att sluta representera. Det viktiga är att när vi representerar ska vi göra det på ett sätt som ger största möjliga utväxling för Arlabönderna och för kooperativet som helhet.

Hur mycket sänkte Arla sina kostnader med under 2015?

Åtgärderna som vi implementerade med start i februari 2015 ledde till ca 10 miljoner kr i sänkta kostnader. Av de 10 miljonerna sparades huvuddelen in genom nya och skärpta rutiner för bland annat tjänsteresor, möten och konferenser, tjänstebilar och användande av externa konsulter.

Fram till 2017 ska Arla Sverige genomföra besparingar på minst 100 miljoner kr, huvudsakligen genom effektiviseringar. Summorna ovan kan sättas i relation till att 2014 omsatte Arlas affärsområde Consumer Sweden ca 15 miljarder kr.

Har ni informerat Arlabönderna?

Ja. I början av november 2015 kommunicerade Arla Sverige att vi skulle spara 100 miljoner kr till 2017. I början av december 2015 fick samtliga svenska Arlabönder ta del av "Kostnadsrapport för Arla Sverige", en sammanställning av genomförda och kommande besparings- och effektiviseringsåtgärder inom Arla Sverige 2012–2017. I kostnadsrapporten ingår detaljerad information om Arlas interna kostnadsutredning från 2014.

I december 2015 genomförde Arla Sveriges vd Henri de Sauvage en längre intervju med Uppdrag granskning. Strax efter intervjun informerades Arlabönderna och Arlas medarbetare om vilka frågor som hade ställts och vad Henri de Sauvage hade svarat. Arlabönderna har därefter löpande fått information.

Läs mer på "Kostnadsrapport Arla Sverige 2012–2017"

Gick ni ut i media för att föregå Uppdrag granskning?

Uppdrag gransknings reportage bygger på vår kostnadsutredning, så på sätt och vis föregick vi Uppdrag granskning med ungefär ett år. Vi hade dock inte tänkt att kommunicera vår kostnadsutredning externt. Men när vi insåg att Uppdrag granskning avsåg att presentera vår kostnadsutredning som sitt eget "avslöjande" så kände vi att det av hänsyn till både ägare och medarbetare var bäst att vi själva kommunicerade både kostnadsutredningen och de åtgärder som vi hade vidtagit under 2015.

Hur ska ni reparera Arlas skadade varumärke?

Det gör vi huvudsakligen på två sätt:

  1. Öka försäljningen. Ju bättre vi kan bli på att förädla Arlaböndernas mjölk till produkter som marknaden vill ha desto mer kan vi betala Arlabönderna. Det här är grunden för allt vi gör. Läs mer om Arlas globala strategi här.
  2. Sänka kostnaderna. Genom att ständigt effektivisera vår verksamhet och maximera effekten av varje spenderad krona kan vi ge Arlabönderna bättre betalt för deras mjölk. 2016-2020 ska Arlakoncernen årligen sänka kostnaderna med 1 miljard kronor per år.

Gentemot våra konsumenter handlar det om att skapa förtroende för Arla. Vi tror att vi gör det bäst genom att informera om vad vi är, vem vi är och hur vårt kooperativ fungerar. Därför ska vi under 2016 satsa på att bli bättre på att berätta om Arla. När folk förstår att Arla är ett bondeägt kooperativ och att allt Arla tjänar går tillbaka till Arlabönderna så ser vi att inställningen till Arla blir ännu mer positiv. Detta märker vi inte minst i samband med vår samtalskampanj "Vi är Arla", där våra ägare är ute på torg och i butiker och träffar konsumenter runtom i hela Sverige.

Läs mer om bondeägda Arla på "Vi är Arla"

Har något liknande detta hänt i andra Arlaländer?

Nej. Vi undersöker kontinuerligt och noggrant verksamheten inom alla våra marknader och vi har inte hittat några liknande problem i andra länder. Bristerna i kostnadskulturen har varit isolerade till en begränsad del av Arla Sverige.

Har detta drabbat betalningen till Arlabönderna?

Nej. Det finns många faktorer som påverkar mjölkpriset till Arlabönderna, varav kostnader för t ex resor, konferenser och representation har en väldigt liten påverkan i förhållande till Arlas omsättning (2014 omsatte Arla Sverige ca 15 miljarder kr). Faktorerna som påverkar mjölkpriset mest är det europeiska överutbudet av mjölk och mejeriprodukter, den ryska livsmedelsbojkotten och Kinas importstopp. Det är köparnas marknad, och Arla måste anpassa priset till vad handeln är villig att betala.

Detta betyder inte att det inte är viktigt att sänka kostnader och förbättra kostnadskulturen inom Arla Sverige. Tvärtom, det är extremt viktigt, och det var därför Arla Sverige tillsatte en intern kostnadsutredning 2014. Arla ägs av Arlabönderna och är ett Sveriges mest kända och populära varumärken. Arla är och förväntas vara ett välskött, effektivt och professionellt företag som vänder på varje krona och alltid agerar på ett sätt som gynnar Arlabönderna.

Hur drabbar kritiken mot Arla Arlabönderna?

Uppdrag granskning har gjort tre program om den globala mjölkkrisen på mindre än ett år. I samtliga tre program har Uppdrag granskning felaktigt pekat ut Arla som helt eller delvis ansvariga. Tyvärr har den här negativa mediala uppmärksamheten lett till att allmänhetens inställning till Arla har försämrats. Bland annat har det lett till minskad försäljning. Och när vi säljer mindre mjölk och mejeriprodukter så är det Arlas ägare, Arlabönderna, som får mindre betalt.

Varför ska jag fortsätta köpa Arla?

Man ska köpa Arlaprodukter av tre anledningar:

  1. Man tycker att de är goda, nyttiga och naturliga.
  2. Man vill stötta Sveriges 3200 svenska Arlabönder.
  3. Man tycker det är viktigt med en levande svensk landsbygd.

Att sluta köpa Arla slår mot dem som äger Arla, det vill säga Arlabönderna.

Läs mer om bondeägda Arla på "Vi är Arla"

Vem äger Arla?

Det gör Arlabönderna. Arla är ett bondeägt och demokratiskt styrt kooperativ med totalt 12700 ägare i sju länder. 3200 av Arlas ägare är svenska mjölkbönder, och de finns från Skåne till Jämtland. Sju av tio svenskar har en Arlabonde som närmsta mjölkbonde. Allt Arla tjänar går på ett eller annat sätt tillbaka till Arlabönderna.

Läs mer om bondeägda Arla på "Vi är Arla"

Varför är mjölkpriset så lågt?

Det beror på flera saker, främst det europeiska överutbudet av mjölk och mejeriprodukter., men även den ryska livsmedelsbojkotten och Kinas importstoppbidrar.  Överutbudet av mjölk innebär att det är köparnas marknad, och för att sälja Arlaböndernas mjölk måste Arla anpassa priset till vad handeln är villig att betala. Om det här hade varit bara ett Arla-problem hade det varit löst för länge sedan.

Läs mer om den globala mjölkkrisen på "Vi är Arla"

Var hittar jag mer information om Arla?