Vårt ansvar

Mjölken och miljön

Från hage till mage – och därför är mjölk bra.

All matproduktion påverkar på ett eller annat sätt miljön och klimatet, men hur mäter man det? Och hur vet man hur stor påverkan är? Här berättar vi vilka verktyg vi använder för att se på miljö- och klimatpåverkan och vad som är ett bra val när det gäller mat.

Ett sätt att se miljö- och klimatpåverkan av matproduktion är att göra en livscykelanalys. Där kan man se vilken påverkan produktionen har och var i produktionskedjan påverkan är som störst. Vi på Arla använder resultaten från livscykelanalyser som ett verktyg i vårt miljöarbete i hela kedjan.

Sex slutsatser utifrån flera livscykelanalyser* av svensk mjölkproduktion

  1. Den största miljöpåverkan sker på gården.
  2. Försurning och övergödning av naturen orsakas till viss del av jordbruket, genom förluster av kväve och fosfor från både växtodling och djurhållning.
  3. Mjölkproduktion ger upphov till växthusgaser (koldioxid, lustgas och metan). Gaserna kommer framförallt från foderodling, förbränning av fossila bränslen och kornas fodersmältning.
  4. Transporterna av mjölk och hanteringen i mejeriet ger jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser, särskilt när man använder förnybara drivmedel och förnybar energi.
  5. Miljöpåverkan är inte alltid negativ. Mjölkproduktion och kor är en förutsättning för ett öppet och varierat landskap och betande djur bidrar till en rik biologisk mångfald och många ekosystemtjänster.
  6. Du som konsument är viktig. Om du exempelvis cyklar för att handla istället för att ta bilen, om du undviker att slänga mjölkprodukter och om du återvinner dina förpackningar, betyder det mycket för mjölkens totala miljö- och klimatpåverkan.

Matens miljö- och klimatpåverkan måste sättas i relation till vad man får i form av näring. Vi måste ju äta och då gäller det att göra val som också är bra för hälsan. Mjölk och andra mejeriprodukter har en påverkan på miljön och klimatet, men de innehåller också många värdefulla näringsämnen som vi alla behöver varje dag.

I en studie** som publicerades 2010 presenterades en metod att sätta olika dryckers klimatpåverkan i relation till deras naturliga näringsinnehåll och bidrag till dagsbehovet av 21 viktiga näringsämnen***. Metoden kallas Nutrient Density to Climate Impact index och studien visade att mjölk är den måltidsdryck som ger mest näring i förhållande till sin klimatpåverkan.

* Livscykelanalyser:

  • LIFECYCLE INVENTORY OF 23 DAIRY FARMS IN SOUTH WESTERN SWEDEN (PDF). Cederberg C and Flysjö A 2004. SIK report no 728, Swedish Institute for Food and Biothechnology, Gothenburg, Sweden.
  • LIVSCYKELANALYS (LCA) AV NORRLÄNDSK MJÖLKPRODUKTION (PDF). Cederberg C, Flysjö A and Ericson L 2007.
  • VARIATION IN CARBON FOOTPRINT OF MILK DUE TO MANAGEMENT DIFFERENCES BETWEEN SWEDISH DAIRY FARMS. ANIMAL 2011 (länk). M.Henriksson, A.Flysjö, C.Cederberg and C.Swensson.
  • GREENHOUSE GAS EMISSIONS IN MILK AND DAIRY PRODUCT CHAINS IMPROVING ON THE CARBON FOOTPRINT OF DAIRY PRODUCTS (PDF). Flysjö A. 2012, PhD thesis. Aarhus University and Technology, 2012.

** NUTRIENT DENSITY OF BEVERAGES IN RELATION TO CLIMATE IMPACT (länk). Smedman et al 2010.

*** Enligt nordiska näringsrekommendationer.