Historien om årets kock
I början av 80-talet var gastronomin satt på undantag i Sverige. Det fanns få bra restauranger, kockarna hade skamfilat rykte och för många var det nordiska köket fryspack, pulverprodukter och konserver. Så kom Årets Kock, tävlingen som gjorde vårt land till en gastronomisk stormakt.
Roland Persson, Årets Kock 1990, är en av dem som vittnar om hur illa det var i branschen för 30 år sedan.
– Sverige var ett gastronomiskt u-land. Det fanns några få bra restauranger men där jobbade det bara tyska kockar eftersom det inte fanns tillräckligt duktiga inhemska.
Andra kökschefer talar också om hur svårt det var att få tag på bra personal och även mejeribranschen såg med oro på det kulinariska läget.
När Gastronomiska Akademien firade 25-årsjubileum föreslog man ett samarbete: En tävling som skulle höja statusen på kockyrket och föra gastronomin i Sverige framåt. Med Tore Wretman som frontfigur drogs satsningen igång.
Trög start
I dag är Årets Kock ett jätteevenemang. Så var inte fallet 1983 när tävlingen först drog igång. Monica Sander, dåvarande försäljningschef på Arla, minns den blygsamma starten:
– Vi höll till i Jordbrukens Provkök i Slakthusområdet i Stockholm. En hemmasnickrad miljö där några från mejeribranschen och lite pressfolk trängdes med de tävlande. Väldigt långt från dagens final med tv-kameror och fulla läktare. Kockarna var till en början lite tveksamma till tävlingen. Det var inte helt enkelt att få tag i deltagare, berättar hon.
De som var kända ville absolut inte tävla och sätta sina namn på spel och mindre kända kockar såg inte vitsen med att vara med.
– Arlas säljare fick bearbeta sina kunder i krogbranschen för att få folk att ställa upp. Men tävlingen ökade snabbt i popularitet och vinnarna blev berömda långt utanför provkökets väggar.
Hela evenemanget växte och såväl stjärnkockar som politiker och andra kändisar ville sitta i juryn. Överhuvudtaget började duktiga kockar att lyftas fram i medierna och av det tidigare lite skamfilade ryktet fanns inget kvar. Nu kunde kockar bli stjärnor som signerade kokböcker och lagade mat i tv på bästa sändningstid. Dessutom gick det bra i internationella mästerskap som Bocuse d’Or, och uppsvinget för det nordiska köket märktes långt utanför landets gränser.
Förhoppningarna med Årets Kock har alltså vida överträffats, konstaterar Monica Sander. Flera nischade finkrogar satsar i dag på det nordiska köket och traditionella rätter med en twist har fått en renässans. Föreningen Årets Kock, som samlar vinnarna, anlitas ofta vid prestigefyllda evenemang och har till exempel hand om Nobelmiddagen. De medverkar också vid Arla Guldko och gör gästspel i skolor och storkök.
Sprider kunskap
Arla som är presentatör av tävlingen, sprider även kockarnas kunskap ut till konsumenterna, påpekar Monica Sander.
– Vi tar hjälp av vinnarna för att utveckla recept och produkter. Sammanfattningsvis kan man säga att tävlingen har haft enorm betydelse. Årets Kock sprider matglädje i hela landet och ger måltidsinspiration på högsta nivå, säger hon.
Inte minst Matlagnings-OS 2012 visar på bredden och kvaliteten i det svenska köket. Där blev det storslam med guld för Svenska Kocklandslaget och juniorlandslaget, svensk seger i regionalklassen och både guld och silver i storköksklassen.
Sverige har blivit en gastronomisk stormakt.
