GRÄDDFIL EN MODERN MJÖLKPRODUKT

Sedan 1950-talet har gräddfil funnits i Arlas sortiment. Ändå räknas den som en av bolagets moderna mjölkprodukter. Från att ha konsumerats nästan enbart på sommaren används gräddfilen i dag året runt.

Gräddfilen lanserades 1952 av Arla som då fortfarande hette Mjölkcentralen. Produkten var bolagets sommarnyhet för året och den gjorde succé. Med sin slogan ”Gräddfil – en läckerhet” syntes förpackningen inom kort på många svenska matbord. I marknadsföringen hette det snart att gräddfilen var både ”mat och dessert – frisk, läskande och mättande utan att tynga”.

Gräddfilen var den första förädlade moderna mjölkprodukten i Arlas sortiment. Efter att bolaget länge haft ett ganska konservativt förhållande till sina produkter, startade i och med den här lanseringen en satsning på produktutveckling.

Nästa produkt i genren var Keso som började säljas 1958 och på 1960-talet lanserades fruktfil, h-mjölk med mera. Senare skulle yoghurt i olika former, juice, Crème Fraiche med flera produkter komma att saluföras av Arla. Just Crème Fraiche är snarlik gräddfil, men gräddfilen är syrligare och går inte att koka.

Såldes på sommaren

Gräddfilen sågs ursprungligen som en renodlad sommarprodukt – lämplig inte minst till matjessillen på midsommarafton – och marknadsfördes också som en sådan. Men på 1970-talet satsades det hårdare på att sälja gräddfil året runt. Satsningen gällde också andra sommarprodukter.

Under december 1973 hade Arla en kampanj på mjölkförpackningarna, där konsumenterna fick tips om lämpliga gräddfilsrätter, som kunde fungera som en lämplig motvikt till den feta julmaten. Kampanjen bestod också av fyndiga illustrationer av den kände Tecknar-Anders.

På 1980-talet började Arla regelbundet marknadsföra gräddfilen i butikerna genom tips för matlagningen och recept – samtidigt visade förpackningen en tecknad bild på olika maträtter produkten kunde kombineras med. Och i början av nästa decennium introducerades gräddfil som bas i dippsåser.

År 1991 fick gräddfilsförpackningen sitt – i stort sett – nuvarande utseende genom ett linjemönster, skapat av Tom Hedqvist, grafisk formgivare och några år senare professor vid Konstfack. Linjemönstret var i gräddfilens fall vågformat och linjerna på andra Arlaprodukter, som skapades samtidigt, var exempelvis lodräta eller vågräta. Linjerna blev ett effektivt dekorkoncept för Arlas produkter och används fortfarande.

Gräddfilen förknippas framför allt med tredecilitersförpackningar. Men 1993 introducerades en större bägarförpackning på fem deciliter som en specialprodukt för sommaren. Den blev mycket populär och är från 1996 en del av Arlas ordinarie sortiment. Gräddfilen finns också i enlitersförpackningar, liksom i ekologiska och laktosfria varianter.

Grädden syras

Arlas gräddfil tillverkas av färsk grädde och har tolv procents fetthalt, med undantag från den laktosfria sorten som har tio. Konsistensen och den karaktäristiska smaken skapas genom att grädden syras med en syrningskultur.

Det var i Arlas centrallaboratorium i Stockholm som bolagets gräddfil kom till världen i början av 1950-talet. Forskningschefen professor Torsten Storgårds låg bakom den nya produkten. Han arbetade mycket med att på olika sätt kultivera mjölk. Storgårds mottog 1973 Livsmedelspriset, utdelat av Livsmedelsföreningen, bland annat för sina insatser inom Arla.

Innan Arlas lansering av gräddfilen skedde 1952 lär en provförsäljning ha skett i Sverige. Produkten ska då ha kallats ”sur grädde”. Kanske inte det bästa namnet – och i själva verket en direktöversättning av det engelska ”sour cream”. Gräddfilen har annars sina rötter i centrala och östra Europa där den under lång tid har använts i soppor och stuvningar.

Skriven av Mats Wickman, journalist och kulturhistoriker

Läs mer