CRÈME FRAICHE PÅ SVENSKA

I början av 1980-talet lanserade Arla Crème Fraiche på den svenska marknaden. Produkten var etablerad på kontinenten och efterlängtad eftersom intresset för matlagning ökade starkt i Sverige vid den här tiden. I dag bidrar segrarna i tävlingen Årets Kock till att utveckla den syrade grädden.

I oktober 1981 började Arla provsälja Crème Fraiche i Norrköpingstrakten och på Gotland. Försäljningen gick bra för Arla och våren 1982 rikslanserades den med bakteriekultur syrade grädden i hela landet (med undantag från några områden i Norrland). Crème Fraiche såldes i tvådecilitersburkar till ett pris av sex kronor styck. Året därpå började den också säljas i tvålitersförpackningar, avsedda för storhushåll.

I samband med lanseringen bjöd Arla och Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) in matjournalister till en presskonferens, där kända kockar lagade mat med Crème Fraiche. Matjournalisterna var lyriska – Crème Fraiche var en efterlängtad produkt och nu var den här. Journalisterna knorrade dock lite om att den egentligen borde kommit tre år tidigare, 1979, då det ”nya franska köket” slog igenom i Sverige. Att Crème Fraiche var en från början fransk produkt syntes i alla fall tydligt på Arlas förpackning, där en förnöjd fransk kock med tvinnade mustascher var avbildad.

Sent till Sverige

Arla hade samarbetat med ett franskt mejeri för att lansera den syrade grädden. Via det tyska dotterföretaget Milei etablerades ett industriellt samarbete med franska mejeriföretaget ASMAR. Bengt Mårtensson var utstationerad på det franska mejeriet några år runt 1970, och när han kommit tillbaka till Sverige presenterade han ett antal idéer på nya produkter med inspiration från Frankrike, en av dem var Crème Fraiche. Arlas ledning tände på Crème Fraiche-idén och Mårtensson fick själv ansvara för utvecklingen av produkten som skedde på Arlas Norrköpingsfabrik, där han tidigare varit teknisk chef.

Faktum är att Crème Fraiche kom sent till Sverige. Den danska författaren Suzanne Brøgger utgav sin genombrottsroman ”Crème Fraiche” 1978 och då var produkten välkänd i Danmark, liksom på kontinenten. Men när Brøggers bok kom i svensk översättning såg omslaget snarare ut att avbilda grädde än Crème Fraiche. Många sydsvenska kockar åkte regelbundet till Danmark för att köpa den Crème Fraiche som de behövde i sin matlagning. Att just Skånemejerier startade produktutveckling av Crème Fraiche ungefär samtidigt som Arla var alltså ingen slump.

Crème Fraiche marknadsfördes som ett fetare alternativ – fetthalten var 34 procent – till gräddfil och som ett mer sofistikerat alternativ till grädde. Den nya produkten var dessutom betydligt lättare att använda i matlagningen – med Crème Fraiche kunde såsen aldrig skära sig. Just att så många rätter blev så goda tack vare en enkel tillagning med Crème Fraiche grundlade produktens popularitet. Crème Fraiches fina matlagningsegenskaper berodde på en hög fetthalt kombinerad med en låg proteinhalt.

Lyckad lansering

Rikslanseringen blev lyckad och redan till hösten 1982 hade Crème Fraiche plockat åt sig en–två procent av den svenska gräddmarknaden. En andel som kontinuerligt skulle växa. Stor del i det snabba genombrottet hade de receptbroschyrer som Arla spred över riket. I samband med lanseringen distribuerades den första broschyren i en miljon exemplar och under hösten kom ännu en broschyr med samma upplägg och ungefär samma spridning. Recept till såväl för- som huvud- och efterrätter fanns med i broschyrerna – Crème Fraiche gick att använda till all sorts mat, varm som kall.

Marknadsföringskampanjen var framgångsrik på många sätt. Bland annat blev den av tidskriften Marknaden utsedd till 1982 års bästa kampanj. När dåvarande produktchefen Anders Berggren skulle hämta priset ur prinsessan Christinas hand fullföljde han kampanjens intentioner på bästa möjliga sätt. I samma kungliga hand som gett honom priset från tryckte han resolut en av Arlas receptbroschyrer om Crème Fraiche.

Året efter det att Crème Fraiche lanserats inleddes Mejeriindustrins satsning på den offentliga tävlingen Årets Kock. Under 1980-talet producerade tävlingen ett antal vinnande kockar som omdanade det svenska restaurangköket, bland andra Christer Lingström och Gert Klötzke. Det franska köket var fortfarande den stora inspiratören för kökschefer med ambitioner. Därmed användes produkter som var väsentliga för franskinspirerad matlagning – som Crème Fraiche. Kändiskockarna i tävlingen Årets Kock inkluderade mycket riktigt Crème Fraiche i sina recept. I tidningar, radio och tv växte intresset för matlagning.

De matskribenter som publicerade recept i dagspress och veckopress skrev också kokböcker, antingen själva eller i samarbete med kända kockar. I dessa recept blev Crème Fraiche en mycket vanlig ingrediens som underlättade matlagningen och gjorde att smaken bättre trädde fram.

I oktober 1989 lanserades Lätt Crème Fraiche med en fetthalt på 17 procent. Smaken var snarlik den fetare varianten men Lätt Crème Fraiche kunde inte kokas eftersom det fanns risk att den på grund av den låga fetthalten skar sig. Senare har dock en lätt variant som är kokbar utvecklats. En lättare version av Crème Fraiche hade planerats redan samtidigt som standardprodukten, men den tog många år att utveckla för att kunna motsvara de krav konsumenterna ställde. När Lätt Crème Fraiche till sist kom ut på marknaden mottogs den dock positivt och sålde bra redan från början.

Smaksatt Crème Fraiche

År 1998 var det dags för ytterligare produktutveckling av Crème Fraiche. Under hösten lanserades två smaksatta varianter av produkten: en med franska örter och en med tomat och basilika. På den svenska marknaden hade det dittills inte funnits någon smaksatt syrad produkt som var avsedd för varm matlagning, medan det på kontinenten var vanligt. Liksom inför den ursprungliga lanseringen av Crème Fraiche 1982 låg Sverige på efterkälken – men nu skulle det tas igen. Produkterna gick hem hos svenska folket, och därefter har bland annat smakerna tomat och saffran samt paprika och chili tillkommit.

Smaksatt Crème Fraiche lanserades främst med tanke på den yngre generationen som inte ägnade så mycket tid åt matlagning utan var intresserad av färdiglagad mat och redan smaksatta produkter. Men det visade sig att den nya produkten gick minst lika bra hem i stor- och restaurangkök. Kockarna tyckte att produkten var fantastisk att jobba med.

Apropå kockar har sedan 2007 den person som vunnit Årets Kock-tävlingen – som numera utvecklats till SM i professionell matlagning – fått uppdraget att smaksätta Arlas Crème Fraiche Gourmet med en smak som kocken i fråga tycker passar produkten. Exempelvis smaksatte Årets Kock 2009, Viktor Westerlind, Crème Fraiche Gourmet med honung, getost och rosmarin. Fräscht!

Skriven av Mats Wickman, journalist och kulturhistoriker

Läs mer