Kvinnligt arbete blir manligt

Maskuliniseringsprocessen i detta fall handlar om hur mejeriyrket förändrades, och är förknippat med införandet av en ny teknik och förändrade attityder till kvinnors och mäns lämplighet att utföra vissa sysslor. Lena Sommestad har beskrivit denna process i sin avhandling Från mejerska till mejerist, som 1992. Sommestad menar att detta berodde på tre förändringar, nämligen:

1. den industriella produktionsindustrins genombrott
2. påverkan från den utländska mejerihanteringen
3. framväxten av en ny kvinnlighet i industrialismens Sverige

Inom den nordiska bondekulturen fanns en traditionellt stark koppling mellan kvinnlighet och mjölk, då mjölkhanteringen sköttes av kvinnorna. I slutet av 1800-talet började en industrialisering, som drastiskt kom att förändra hela det svenska samhället. En stor del av befolkningen lämnade sina gårdar för arbeten inom den växande industrin. I takt med industrialiseringen utvecklades också den vetenskapliga mjölkforskningen och maskintekniken.

Från småmejerier till storindustri

Mejeriindustrin utvecklades alltså från en småindustri, med många små mejerier runtom i byarna, till en storindustri där driften koncentrerades allt mer till tätorter och städer. Mejerierna ökade i storlek både vad gäller produktion och personal. Maskuliniseringsprocessen skedde främst under mellankrigstiden. 1920 var 64 procent av den kvalificerade arbetskraften kvinnor, 1930 hade den sjunkit till 44 procent, 1939 till 25 procent och 1950–51 utgjordes den endast av fem procent.

Mejerska var titeln på kvinnor med utbildning vid någon av Sveriges mejeriskolor. Mejerskan hade en ledande ställning med ansvar för produktframställning på mejerierna. Mejeristen var titeln på män utbildade till motsvarande mejeriingenjörer. Det var delvis den ökade automatiseringen av mjölkindustrin som gjorde att mejerskan försvann till förmån för mejeristen.

Redan på 1800-talet kom männen in i mjölkhanteringen i länder som Schweiz, Nederländerna och England. Dessa länder hade en tidig specialisering och kommersialisering inom mjölkhanteringen. Detta kulturella synsätt på mjölkhanteringen kom till Sverige genom Danmark, och Sommestad menar att detta bidrog till själva maskuliniseringsprocessen.

Kvinnans roll ifrågasattes

Depressionen och arbetslösheten på 1930-talet gjorde att man började ifrågasatta kvinnans roll i mejerihanteringen. Det ansågs bättre att männen fick jobben då dessa var de traditionella familjeförsörjarna. Många kvinnor slutade arbeta när de väl skaffade familj. En annan förklaring kan vara att kvinnorna nu hade fått nya och mer lockande karriärmöjligheter på kontor och inom den offentliga vården.

De skilda skolsystemen för mejerskor och mejerister, som växte fram i början av 1900-talet, undergrävde mejerskornas framtida roll i mejeriyrket. Mejerskorna fick en mer hantverksmässig och produktionsinriktad utbildning. Detta ledde till att de förlorade i konkurrenskraft mot mejeristerna, som fick en bredare, mer teoretisk utbildning, som bättre svarade mot de krav som den framväxande storskaliga mejeriindustrin hade.

Skriven av Lotta Sahlberg, arkivarie och skribent