FUSIONER, NEDLÄGGNINGAR OCH NAMNBYTE

Under åren efter kriget fortsatte Mjölkcentralen att växa genom fusioner, men samtidigt lades många mindre mejerier ned. Och 60 år efter bildandet bytte företaget namn till Arla.

När andra världskriget slutade 1945 kunde Mjölkcentralens verkställande direktör, Carl Utterström, konstatera att MC klarat distributionen under krigsåren utan att något mankerat. Till och med under de svåra missväxtåren klarade man svårigheterna, så stockholmarna kunde vara belåtna med sin stora mjölkleverantör, menade han.

1946 avgick Carl Utterström med pension från vd-posten efter tio år, och som en hyllning till honom lät styrelsen prägla en Mjölkcentralens egen förtjänstmedalj, kallad Utterströmsmedaljen, som sedan dess har utdelats till personer som gjort en betydande gärning inom föreningen. Utterström blev själv den förste att motta utmärkelsen. Hans efterträdare på vd-posten blev överingenjör Gösta Winberg.

Större inflytande för personalen

Personalen fick under de här åren ett större inflytande. 1947 inrättades i enlighet med gällande kollektivavtal en företagsnämnd vid MC:s stockholmsavdelning, och det var den första företagsnämnden inom lantbrukskooperationen. En viktig del av nämndarbetet var den information som arbetsgivaren lämnade kring produktions- och ekonomiska frågor. Några år senare, 1950, fick Mjölkcentralen också en personaltidning, Mjölkdags, som sades vara ”personalens egen tidning”.

Samtidigt organiserades arbetarskyddet inom företaget, bland annat genom att en särskild avdelning kallad MC Säkerhetstjänsten inrättades, och dessutom utsågs skyddsombud på alla arbetsplatser med minst tio anställda. I skyddskommittéerna diskuterades de olycksfall och tillbud som inträffat, och det arbetades mycket med förebyggande verksamhet. Mejerierna tävlade i att visa upp flest antal skadefria dagar.

1950 företog MC en radikal omläggning av mjölkdistributionen inom tätorterna. Butikerna försågs med kylrum eller kylskåp för att göra distributionen smidigare och inte minst för att förbättra mjölkens kvalitet. På det viset kunde mjölken fraktas nedkyld hela vägen från leverantören till konsumenten.

Tetra-Pak gjorde sitt intåg

”Mjölk i papper” kunde Aftonbladet berätta om 1951. Mjölkcentralen hade redan då stora planer att som första företag pröva Åkerlund & Rausings nya pappersförpackning för mjölk, där firmans namn på patentet var Tetra-Pak. 1953 kunde den första pappersförpackningen så presenteras, och det var grädde i 1-deciliters förpackning. ”Pappersmjölken” slog snart igenom, först i den pyramidformade tetraedern, och senare i den tegelstensformade Brik-förpackningen. Men mjölk i lösvikt kunde fortfarande inhandlas en bit in på 1950-talet i Mjölkcentralens egna MC-butiker.

Under 1960-talet arbetade SMR, Svenska Mejeriernas Riksförening, för att dra ned på antalet mejeriföretag. Syftet var bland annat att bättre kunna planlägga tillverkningen av ost och mjölkpulver, och att genom större enheter få bättre förutsättningar för produktutveckling och marknadsföring, vilket började bli allt viktigare områden för mejeriindustrin på den här tiden.

För Mjölkcentralens del ledde detta till att mejeriföretagen inom Jönköpings län och på Gotland erbjöds fusion med MC. Det tog dock några år innan detta kom till stånd. Under resans gång blev det också aktuellt med fusioner med Sydöstmejerier, Örebroortens mejeriförening samt LMC i Västsverige, och 1972 kom den stora multifusionen när alla dessa företag gick samman.

För att manifestera att det nu handlade om ett nytt, stort mejeriföretag, som inte längre var koncentrerat till Stockholm och Mälardalen, ändrades namnet till Arla 1975, och i samband med det gjordes en marknadsföringskampanj, som fick stort genomslag.

Skriven av Kerstin Norberg, journalist

Läs mer