Landsbygdens historia genom mjölken

Dagens mejerinäring skiljer sig helt och hållet åt från 1800-talets. Då var det kvinnorna som svarade för tillverkning av mejeriprodukter, och det skedde från början i hemmen. När mejerierna växte fram med mekanisering tog männen över allt mer.

Mejerier – ordet ger associationer till män i vita rockar, kakelklädda rum där Tetrapak fylls med mjölk, eller där ost framställs. Denna bild hör egentligen 1900-talet till och har alla den moderna mejerinäringens epitet. Det är en tekniskt avancerad mejerinäring, hygienisk och modern.

1800-talets mejerinäring såg helt annorlunda ut. Mejerivaror producerades i hemmet för försäljning på lokala marknader och på gården var mjölken kvinnans ansvar. Under 1800-talets gång förändrades detta, och mjölk tillsammans med kött och ägg gav bonden bättre inkomster än att odla säd. Vetenskapen – med konstgödsel, växtförädling, avel och rationell drift – bidrog till moderniseringen.

En teknisk innovation var mjölkseparatorn, och De Lavals separatorer som spreds från slutet av 1870-talet effektiviserade mejerihanteringen i hemmen. Mejeriernas utveckling kom att bli medelpunkten i jordbrukets och landsbygdens modernisering.

Mejerier ersatte hemtillverkning

Omkring 1850 började mejerihanteringens utveckling accelerera, och hushållsproduktionen började ersättas av nya typer av mejerier. Staten bidrog till mejeriernas utveckling genom jordbruksforskning och utbildning, varvid det sistnämnda kom att bli allt viktigare för mejerierna.

Herrgårdsmejeriet var det främsta av de nya typerna av mejerier. Dessa låg främst i Syd- och Mellansverige och producerade ost och smör för städerna, men också för export. De stora herrgårdsmejerierna var framgångsrika och kompletterades av bymejerier, där bönder samverkade. Det började också bildas aktiebolagsmejerier som köpte upp mjölk från bönderna i området.

Snart kom dock den kooperativa ideologin in i jordbruket och de första beskrivningarna av kooperativa mejerier kom under 1860-talet. Det var dock först under 1890-talet som de kooperativa mejerierna grundlades och dessa utkonkurrerade senare alla andra typer av mejerier.

Mejerskorna ersattes av mejerister

Mejeriernas utveckling innebar en omstöpning av jordbruket och dess arbetsförhållanden. Mjölkproduktionen blev ekonomiskt allt viktigare och övertogs också i högre grad av män. Detta förändrade det agrara samhället i grunden då de tidigare mejerskorna ersattes av mejerister (se Lena Sommestad, Från mejerska till mejerist – en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess, Lund 1992).

Mejerierna innebar också att utbildning blev viktigare då mejerierna krävde formella yrkeskunskaper. Med mejeriernas utveckling blev hygienen allt viktigare. Inte minst tuberkulos spreds nämligen genom mjölk, och kampen mot TBC belyser det allt viktigare hygientänkandet i agrarhistorien.

När man beskriver mejerinäringens utveckling under 1800-talet innebär detta samtidigt att man beskriver hur de ekonomiska och sociala förhållandena på landsbygden förändrades. Mejerierna kom att bli en symbol för moderniseringen, och i de hygieniska, moderna och rationella mejerierna producerades alltmer standardiserade varor. Det moderna mejeriet var symbolen för den omstöpta och moderna landsbygden.

Skriven av Fredrik Eriksson, fil. dr. i historia

Läs mer