Driftiga bröder bakom Arlas tillkomst

Bröderna Lidholm, aktiva inom Stockholms mjölkförsäljning i slutet av 1800-talet, kan sägas vara de som ligger bakom det som senare blev Mjölkcentralen och Arla.

Då Stockholms Mjölkförsäljnings AB grundades i oktober 1880 på initiativ av bröderna Hildemar Albin (kallad H.A.) och Wilhelm Lidholm var det Lidholmska namnet redan etablerat inom mejerinäringen. H.A. hade 1869 anlagt sitt första mejeri och året därpå bildat Mälareprovinsernas Mejeri AB i Stockholm för att möjliggöra expansion. De följande åren lyckades H.A. etablera flera mejerier i Mellansverige.

Bröderna Lidholm hade som målsättning att strukturera den oorganiserade mjölkhandeln i Stockholm på ett tillfredställande sätt, varför Stockholms Mjölkförsäljnings AB – vanligen kallat Mjölkbolaget – bildades genom sammanslagning av de mjölkhandelsaffärer som Mälareprovinsernas Mejeri AB drev.

Mjölkbolaget började sin verksamhet i en fastighet på Klara Västra Kyrkogata 21, men hade rätt snart kapital för att uppföra ett centralmejeri vid Dalagatan/Torsgatan. Vd för Mjölkbolaget fram till 1883 var Wilhelm Lidholm, varefter H.A. tog över ledningen.

Verksamhet i Mälardalen

Samma år, 1883, bildade H.A. dotterbolaget AB Mälaremejeriet, som en ombildning av Mälareprovinsernas Mejeri AB. Genom dotterbolaget – som hade sitt arbetsfält utanför Stockholm, med mejerier i exempelvis Eskilstuna, Västerås och Nyköping – kom Mjölkbolaget även att tillverka smör och ost.

Så småningom återförvärvade emellertid Mjölkbolaget större delen av aktierna i AB Mälaremejeriet, då de för att möta säsongsvariationerna och problemet med ojämn tillgång på mjölk i Stockholm behövde öka antalet produktmejerier som samtidigt kunde tjäna som regleringsmejerier.

Mjölkbolaget, med sitt centralmejeri i Stockholm och med filialmejerier och uppsamlingsställen placerade i närliggande orter, var under den här tiden det ledande mjölkhandelsbolaget i Stockholm. Omsättningen i mjölk var år 1881 lite över fem miljoner liter, 1895 drygt 26 miljoner liter och 1909 nästan 35 miljoner liter.

Egna mjölkbutiker

Mjölkbolaget hade också en handfull egna butiker, men mjölkhandeln skedde huvudsakligen via mindre återförsäljare, näringsställen och bagerier, samt genom åtagande av leveranser. Vid sidan av försäljningen av vanlig mjölk ägnade bolaget också särskilt intresse åt kontroll- och barnmjölk, då de tyckte sig se ett behov av mjölk som i kvalitet var bättre än den vanliga handelsmjölken.

I sina försök att centralisera mjölkdistributionen i Stockholm skaffade Mjölkbolaget aktiemajoritet i AB Mejeriet Victoria, samt ekonomiskt inflytande i Henning Johanssons mjölkaffär, två av de större konkurrenterna på Stockholmsmarknaden. I samband med det växte behovet av större lokaler. De fick tillgång till en tomtmark som angränsade till mejeriet på Dalagatan, och påbörjade 1912–13 byggnationen av ett nytt mejeri.

Bygget och centraliseringen hann emellertid aldrig bli helt klart. Konsul Fredrik Benzinger, Mjölkbolagets vd 1905–15, kontaktades nämligen av Sigfrid Rålamb, som var en av jordbruksexperterna i den av Stockholm stad tillsatta mjölkhandelskommittén. I sitt arbete med att bilda ett producentkooperativt mjölkföretag i Stockholm ville Sigfrid Rålamb veta om Fredrik Benzinger var intresserad av att upplåta Mjölkbolaget för detta ändamål.

Fredrik Benzinger svarade positivt på idén och under de följande åren arbetade han tillsammans med Sigfrid Rålamb fram det förslag som under ett möte på hotell Kronprinsen i Stockholm i april 1915 presenterades för ett 30-tal jordbruksrepresentanter från mellersta Sverige. Förslaget röstades igenom, och därmed var Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u.p.a. bildad.

Skriven av Lisa Qviberg, arkivarie och skribent

Läs mer