Arlas historiesyn och självbild

När Mjölkcentralen bildades 1915 innebar det ett nytt system att möta marknaden där bönderna inte längre behövde konkurrera med varandra. Men i jubileumsskrifterna har det mer fokuserats på den moderna och hygieniska andan.

Historia och självbild är intimt förknippade med varandra, inte minst när det gäller att skapa företagsanda och gemenskapskänsla. Frågan om vems historia som beskrivs är alltid aktuell, så också när det gäller företag och organisationer, som genom jubileumsskrifter skapar sin egen historia. All historia som skrivs är på ett sätt en produkt av sin egen tid, och därmed är det intressant att fråga sig om en jubileumsskrift egentligen handlar om sin egen samtid och mindre om det som jubileet syftar till att högtidlighålla.

Mjölkförsäljningen i Stockholm bedrevs under 1800-talet av privata handlare, enskilda bönder och av mejeribolag. Under 1860-talet skapade pionjären H.A. Lidholm ett distributionsnät i Stockholm för att sälja sitt eget mejeris (Nådhammar) produkter.

Det finns en omfattande förhistoria innan det som skulle bli Arla kom till. Det var nämligen under sommaren 1915 som Lantmännens Mjölkförsäljningsförening u.p.a. bildades, men redan från början användes namnet Mjölkcentralen (MC), och 1927 blev det bolagsnamnet. Syftet med organisationen var att inlemma alla bönder vars mjölk såldes i Stockholm och kontrollera distribution liksom försäljning.

Tre linjer i Arlas historieskrivning

I Arlas egna jubileumsskrifter (1935, 1945, 1955, 1965 och 1990) beskrivs företagets grundande. I korthet var det några aktörer i Stockholm som bestämde sig för att skapa en kooperativ förening för mjölkförsäljning i staden. Man kan beskriva tre olika linjer i Arlas egen historieskrivning: den moderna och rationella mjölkförsäljningen, den hygieniska mjölkförsäljningen, samt den kooperativa tanken.

Dessa tre teman utgör de centrala punkterna i Arlas egen historieskrivning och bygger på att det funnits ett behov av att hävda producenternas och konsumenternas gemensamma intressen. Man har kontinuerligt lyft fram moderniteten inom Arla genom att påpeka hur hygieniskt och effektivt företaget har varit. Man ställde således det gamla, där bonden sålde sin mjölk direkt till konsumenten, mot det nya, hygieniska och moderna företaget.

Arlas tonvikt vid det kooperativa ursprunget var ett sätt att lyfta fram konsumenters och producenters gemensamma intressen i en tid då det fanns starka motsättningar mellan dessa grupper. Begreppet kooperation förde också tankarna till småbönder, något som var positivt laddat i de flesta kretsar i början av 1900-talet. De individer som stod i ledningen för MC var dock inga småbönder, utan istället var det godsägare och friherrar.

Ett nytt system att möta marknaden

Man skulle samtidigt kunna presentera en konkurrerande historieskildring. När MC kom till innebar det ett nytt system för att möta marknaden där bönder inte längre konkurrerade mot varandra. Det var ett för producenterna ekonomiskt fördelaktigt system. Detta är något som inte lyfts fram i jubileumsskrifterna, men det var trots allt huvudbudskapet i det upprop för bildandet av MC som gick ut under våren 1914 (uppropet citeras i jubileumsskriften från 1955).

Arlas självbild bygger på det tidiga 1900-talets behov av att beskriva sig själv som någonting annat än ett vinstdrivande bolag, och det är denna bild som sedan reproducerats. I jubileumsskrifterna skulle exempelvis Lidholm ha kunnat få en större roll, men hans insatser för Stockholms mjölkförsörjning har vägt lätt i jämförelse med behovet av att lyfta fram Arlas föregångares kooperativa, moderna och hygieniska anda.

Skriven av Fredrik Eriksson, fil. dr. i historia

Läs mer