Arla svarar

Arlas svar till Uppdrag granskning

I Uppdrag gransknings program om Arla den 3 februari uppmärksammades ett antal exempel på utgifter och kostnader. Samtliga exempel härrör från Arlas egen interna kostnadsutredning från 2014. Nedan sammanfattar vi Uppdrag gransknings frågor och de svar som Arla har gett via e-post, telefon eller i intervjuform. 

Varför ger Arla bort guldklockor och ordnar årliga banketter på Grand Hotel?

Enligt en tidigare gällande policy på Arla fick anställda som arbetat i 25 år välja mellan en guldklocka eller presentkort. Det genomsnittliga värdet på gåvan uppgick under 2014 till ca 6000 SEK. Dessutom samla-des alla jubilarer på Grand Hotel. Som ett resultat av vår egen kostnadsutredning beslutades i april 2015 att firandet ska ske lokalt på arbetsplatsen och att guldklockan ska ersättas av presentkort.

Varför sker representation på restauranger som Mathias Dahlgren, Frantzen och Oaxen?

Arla är ett livsmedelsföretag som satsar mycket på matinspiration genom bland annat sponsorskap av exempelvis Årets Kock och andra matevent. Vi har kunder i alla restaurangsegment – från mindre pizzerior till s.k. "fine dining". Därför finns det tillfällen då representation eller besök på den sortens restauranger kan vara motiverat. All representation – oavsett i vilket sammanhang det sker – ska vara måttfull, kunna motiveras ur ett affärsperspektiv och göra nytta för Arlabönderna.

Varför genomför Arla en körutbildning på racerbanan Sturup, där även höghastighetskörning ingick?

Arla erbjuder körutbildningar till anställda som ofta kör bil i tjänsten, exempelvis lastbilschaufförer och säljare. Syftet är att öka trafiksäkerheten och att utbilda de anställda i miljöeffektiv körning. I detta specifika fall valde några medarbetare att även genomföra höghastighetskörning. Detta är inte i linje med en god kostnadskultur och kan inte försvaras. Nya riktlinjer infördes därför i februari 2015.

En faktura visar att VD:ns fru flög till Paris i samband med branschorganisationen DLF:s möte i sep-tember 2014. Varför betalade Arla för den flygbiljetten?

Arla Sveriges VD, Henri de Sauvage, sitter sedan 2014 i styrelsen för DLF (branschorganisation för företag som säljer dagligvaror till handel, restauranger och storhushåll i Sverige). Genom att vara med i styrelsen och delta i DLF:s arbete bidrar han till att förbättra villkoren för vår bransch, och därmed även för Arla. I september 2014 arrangerade DLF ett två-dagars arbetsmöte i Paris. DLF bjöd då även in styrelsemedlemmarnas respektive och arrangerade ett separat program för dem.

I och med att detta var ett arbetsmöte till vilket respektive var inbjudna med ett eget program gjorde han vid tiden för mötet bedömningen att Arla skulle betala fruns flygbiljett om ca 2700 SEK. Samtliga övriga kostnader stod DLF för. På grund av en flygstrejk ombokades biljetten under resan, vilket gjorde den dyrare än det ursprungliga priset. När Uppdrag granskning frågade Henri om detta i höstas insåg han att det kunde misstolkas och ta fokus från hans huvuduppdrag: att öka försäljningen och minska kostnaderna. Därför har Henri själv valt att betala flygbiljetten i efterhand.

Varför tillät Arla att personer gjorde privata inköp på företagskort?

I maj 2015 förtydligade Arla policyn för användande av företagskort. Arla har idag nolltolerans vad gäller privata inköp. Det är alltså inte tillåtet att använda företagskort privat.

Policyn för företagskort som gällde innan maj 2015 var tyvärr otydlig i det här avseendet och kunde tol-kas som att privata inköp var tillåtna förutsatt att löneavdrag gjordes. Det specifika exempel som Upp-drag granskning tar upp visar på bristerna i den tidigare policyn. I samband med vårt utredningsarbete har vi säkerställt att de privata inköpen återbetalades.

Varför lät Arla en advokatbyrå utreda vem som gav Uppdrag granskning tillgång till Arlas interna kost-nadsutredning?

Detta stämmer inte. Arla har aldrig gett Setterwalls i uppdrag att utreda vem som gav Uppdrag gransk-ning vår kostnadsutredning. Arla kontaktade Setterwalls eftersom vi hade anledning att misstänka att företagshemligheter olovligen hade spridits från vårt interna ekonomisystem. Våra databaser innehåller personkänsliga uppgifter och det är vår skyldighet att utreda eventuell skadeverkan för både företaget och enskilda personer.

Varför gick Arla ut offentligt med sin kostnadsutredning först efter att Uppdrag granskning hade hört av sig?

Uppdrag gransknings reportage bygger på Arlas interna kostnadsutredning från 2014. Vi hade ursprungligen inte tänkt att kommunicera den externt. När vi insåg att Uppdrag granskning avsåg att presentera vår kostnadsutredning som sitt eget "avslöjande" så kände vi av hänsyn till både ägare och medarbetare att det var lämpligt att vi själva kommunicerade vår kostnadsrapport för perioden 2012 till 2017. Den innehåller både en beskrivning av de åtgärder som vidtagits och kommande års besparingar.

I juni 2014 görs ett inköp av 49 presentkort på Systembolaget. Vem gav Arla dessa till och varför?

Detta var en sommarpresent från en avdelningschef till medarbetarna som tack för att man lyckats bra med affärsresultaten under inledningen av 2014. Denna typ av presenter har stoppats som en följd av vårt eget utredningsarbete.

Varför visar Arla inte "bevis" på att deras anställda har betalat tillbaka sina privata inköp med före-tagskortet?

I samband med vårt utredningsarbete har vi säkerställt att samtliga privata inköp har återbetalats. Vi kommer dock inte att förse Uppdrag granskning med handlingar av privat karaktär utöver det stora in-terna utredningsmaterial som Uppdrag granskning redan har tillgång till och har baserat sitt reportage på. Detta av principiella skäl.
En av Arlas anställda köpte 2014 en kostym för 3000 kr på Brothers på sitt företagskort. En annan köpte ett presentkort i en golfaffär för samma belopp. Varför köper anställda på Arla kostymer och presentkort på Arlaböndernas bekostnad?

Båda dessa exempel var presenter till medarbetare som fyllde 60. Det låg i linje med Arla Sveriges dåvarande policy om en presentnivå om 5 procent av prisbasbeloppet exklusive moms. Denna policy har förändrats, även det som ett led av vårt eget utredningsarbete. Från och med januari 2016 ges inga presenter till anställda som fyller 50 eller 60 år.

Varför har en av Arlas anställda under 2014 åkt taxi för 30 000 kr och samtidigt haft tillgång till en tjänstebil?

Vi har inget förbud mot att åka taxi i tjänsten. Vi har genomfört en fördjupad kontroll som visar att samtliga resor har varit tjänsterelaterade. Men sett till beloppet är detta inte i linje med en god kostnadskultur och kan därför inte försvaras. Ny resepolicy infördes i februari 2015.

I samband med en golftävling som Arla arrangerade 2014 så köptes det golfutrustning och golfkläder för flera tusen kronor. Är det ett ansvarsfullt sätt att använda Arlaböndernas pengar?

Nej, vi tycker inte att detta är det mest effektiva sättet att använda våra ägares pengar, även om det gav oss möjlighet att berätta om Arlas verksamhet. Tävlingen var ett återkommande arrangemang vi hade med ett antal av våra kunder. Utrustningen som köptes in användes som priser i tävlingen. Golfgreppen som nämns i reportaget var en sk "give away", värda 147 kr styck.

Representation, utförd på rätt sätt, är ett viktigt och värdefullt verktyg i vår marknadsföring och i våra kontakter med kunder och samarbetspartners. Arla har tagit beslut om att vi inte kommer att ha några egna golfarrangemang, eftersom vi bedömer att det finns andra aktiviteter som gör större nytta för Arlabönderna.

Enligt Institutet mot mutor så är det "ytterst tveksamt" att bedriva representation på det sätt som Arla gjorde i samband med den här golftävlingen. Vad är er kommentar till det?

Det finns ingen som helst grund för det påståendet. I höstas gav vi för säkerhets skull advokatbyrån Setterwalls i uppdrag att utreda golftävlingen. Utifrån det material som Setterwalls har tagit del av bekräftar Setterwalls att det inte finns någon grund för att det här arrangemanget är en muta.

När Arla har representerat och bjudit andra företag, har ni haft kännedom om vilka representations-policies de andra företagen har?

Vi ansvarar för Arlas representationsregler och för att våra medarbetare följer svensk lagstiftning. Kän-nedom om andra företags policies är inte ett krav, vare sig enligt svensk lag eller Näringslivskoden.

I samband med en golfturnering som ICA arrangerade i augusti 2015 bjöd Arla ca 200 personer på en trerätters middag. Är det ett ansvarsfullt sätt att använda Arlaböndernas pengar?

Arla var en av många sponsorer av ICA:s golfevenemang. Vi bjöd deltagarna på en av de två middagarna som arrangerades i samband med evenemanget. Detta var vårt sätt att betala för vårt sponsorskap, som gav oss väldigt goda möjligheter att träffa våra kunder, visa upp våra produkter och informera om Arla. Detta är ett exempel på en lyckad sponsorsaktivitet med rätt målgrupp i syfte att visa upp kommande produkter och innovationer.

Läs "Övriga frågor och svar"