Fråga bonden

Vanliga frågor till Arlabonden

Inger Sundberg är Arlabonde och svarar gärna på dina. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna och svaren som Inger fått. Du är också välkommen att skicka din fråga direkt till Inger – hon svarar normalt inom ett dygn.

Frågor om Arla och mjölkprodukter

Varför ska man välja Arlas produkter?

Vi är många Arlabönder som tillsammans äger Arla. Arla är ett producentkooperativ med lång tradition. Alla Arlabönder har varsin rösträtt med vilken vi väljer representanter att företräda oss.

Arla är byggt av oss bönder och har lång tradition att hämta mjölk från sina medlemmar. Det billigaste för ett företag skulle vara att enbart hämta mjölk från stora gårdar nära mejeriet men genom Arlas hämtningsgaranti kan både stora och små gårdar, även om man har få kor och inte kan lämna så stora mängder mjölk åt gången, känna trygghet att få sin mjölk hämtad varannan dag. Vårt ansvar som bönder är att lämna förstklassig råvara från välskötta kor och hålla farbara vägar.

Arla å sin sida hämtar vår mjölk året runt i alla väder.Arla är ett starkt varumärke som står för kvalitet och omsorg. Genom Arlas kvalitetsprogram Arlagården säkerställs att alla produkter är framtagna på ett bra sätt, både för djuren och för miljön. På min gård driver vi ekologisk mjölkproduktion. När jag ser färdiga Arlaprodukter i mejerihyllan känner jag stolthet eftersom jag vet vilket ansvarsfullt arbete vi Arlabönder gör. Dessutom är Arla duktiga på produktutveckling och har många produkter att erbjuda. Det finns något för allas smak.

Få reda på mer om Arlas kooperativa idé.

Frågor om kor

Hur många magar har en ko?

Kon och alla djur som är idisslare har fyra magar. De heter våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen.

Hur gammal blir en ko?

En svensk mjölkko blir i medeltal omkring 5 år gammal och föder två till tre kalvar. En del mjölkkor blir betydligt äldre, tio till femton år. Bonden arbetar för att kunna behålla kon länge i produktion genom förebyggande hälsovård och avel.

 

Hur stor är en ko?

En ko av de vanligaste mjölkraserna SRB (Svensk Röd och vit Boskap) väger ca 600 kg och är ca 140 cm hög över korset (korset är längst bak på ryggen). Den svartvita mjölkrasen SLB ( Svensk Låglandsboskap) väger ca 700 kg och är ca 148 cm hög över korset. De mindre raserna Svensk jersey och Fjällko väger ca 450 respektive 400–450 kg och är något lägre, ca 129 cm i korshöjd.

Har kor mjölktänder?

Ja, de tappar mjölktänder och får nya permanenta tänder efteråt. Ibland hittar vi bönder tänder på foderborden, de är rätt vackra!

Varför ger kor så mycket mjölk?

Människan har i många tusen år haft mjölkkor som husdjur för att få mjölk. De kor som har gett mest mjölk har sparats för att få fler kalvar. I mitten av 1900-talet började bönderna använda semin vilket gjorde att aveln förbättrades. Fina tjurar kunde bli pappa till fler kalvar. Korna har genom aveln blivit större. Stora kor orkar äta mer och då kan kon också ge mer mjölk. Genom böndernas noggranna skötsel kan kon ge mycket mjölk som räcker till både kalven och oss människor. Idag får korna också mycket bättre foder som är mer näringsrikt och bättre skötsel än förr i tiden. Bönderna är kunnigare än förr.

Hur mycket foder äter kor?

Mycket! En ko som är nykalvad och ger mycket mjölk behöver äta mycket foder för att inte bli mager. En ko som producerar 40-50 kg mjölk behöver äta ca 12-15 kg torrsubstans grovfoder. Beroende på näringsinnehållet i grovfodret behöver hon också ca 10-14 kg kraftfoder, mineralfoder och mycket vatten.Torrsubstans är vikten då man räknat bort vatteninnehållet så i själva verket äter kon minst dubbla mängden blött ensilage. Eftersom vattnet inte innehåller någon näring räknar man fodret i torrsubstans när man ska räkna ut kons foderbehov. På sommaren går korna dessutom ute och betar.

Får korna äta GMO-foder?

Nej. Arla Sverige har bestämt att fortsätta sin position med GMO-fritt foder till korna.

Vanliga frågor och svar kring GMO

 

Hur mycket får korna gå på bete?

I Sverige har vi en beteslagstiftning som säger att korna ska vara på bete under 2-4 månader beroende på var i landet djuren bor. Med bete menas minst 6 timmars utevistelse per dygn på betesmarken. Minst 60 dygn ska vara sammanhängande. Djuren får hållas inne vid speciella tillfällen men detta ska då noteras i stalljournalen. På ekologiska gårdar måste djuren vara ute även nattetid, minst hälften av grovfoderintaget ska komma från betet. Utöver det ska ekologiska kor ha minst 2 månaders förlängd utevistelse.

Få reda på mer om ekologisk mjölkproduktion här.

Hur länge stannar kalvarna hos kon?

På konventionella gårdar är det tillåtet att skilja ko och kalv åt direkt vid födseln, men kon bör få tillfälle att slicka kalven. På ekologiska gårdar är minsta tid som ko och kalv ska vara tillsammans ett dygn. Alla bönder som har kalvningsbox har möjlighet att låta dem vara tillsammans längre. Avskiljningen brukar dock ske senast 4 dygn efter födseln. Då är råmjölksperioden över och kon börjar ge vanlig mjölk som kan levereras till mejeriet. Det är lättare för kon att lämna kalven ju tidigare avskiljningen sker. Då har inte så starkt band bildats mellan dem.

Hur ofta mjölkas en ko?

Två eller tre gånger per dygn, det varierar mellan gårdarna. Om korna bor på en gård med robotmjölkning kan de själva gå till roboten och bli mjölkade flera gånger per dygn.

Vad händer när kon inte producerar mjölk längre?

Om hon är dräktig så har hon uppehåll i sin mjölkproduktion till nästa kalvning då hon börjar ge mjölk igen. Om kon inte är dräktig så slaktas hon.

Hur vet man att korna trivs?

De är friska och lugna. De äter med god aptit och har pigga ögon och öronen uppåt. De går, reser och ställer sig utan problem och idisslar länge och metodiskt. Bonden känner sina kor och ser om någon ko avviker från normalt beteende. Om kon är sjuk rådgör bonden med veterinär. Att de är friska i juvret kontrollerar bonden varje gång mjölkmaskinen ska sättas på. Kon provmjölkas först.

Går korna lösa i ladugården under vintern?

Sedan flera hundra år tillbaka har det varit vanligast med uppbundna stallar i norra Europa. Korna har gått ute på bete under sommarmånaderna. De senaste 25 åren har allt fler djurstallar byggts om till lösdrifter, mycket för att det då blir mer lättarbetat för bonden när också djurantalet har ökat. Alla nya stallar som byggs i Sverige måste vara lösdriftsstallar där korna går lösa. Ca 55% av Sveriges kor bor i sådana ladugårdar nu. Inom 10 år är det troligt att de flesta uppbundna ladugårdar fasats ut på grund av att bonden slutat eller utökat sin besättning. Djurskyddet i både uppbundna och lösdriftsladugårdar följer samma regler.

Finns det regler för penicillin till korna?

Ja, det är enbart veterinären som får ordinera penicillinbehandling till en sjuk ko. Det får inte ske förebyggande. Under hela behandlingen och under karenstiden (varje preparat har en fastställd karenstid efter avslutad behandling då inte mjölk, kött eller ägg får levereras). Karenstiden är beslutad av Livsmedelsverket. På ekologiska gårdar gäller alltid dubbla karenstider. Mjölk som innehåller antibiotika får aldrig lämnas till mejeriet. Att detta inte sker kontrolleras genom det prov som mjölkbilschauffören tar vid mjölkhämtningen på gården.

Arlas kvalitetsprogram, Arlagården

Frågor om mjölk

Varför är mjölken vit?

Mjölken är vit för att ljusstrålarna bryts när de träffar mjölkytan på så sätt att vi uppfattar den som vit. Om man tar bort mjölkfettet ( grädden) från mjölken så ser den blåvit ut. Om man tittar närmre på grädden så är den gulvit. Det beror på att mjölkfett innehåller karoten, ett naturligt gulrött färgämne. Att vi ser färger överhuvudtaget beror på att ljuset innehåller alla färger som har olika våglängd. När ljuset träffar en yta eller föremål bryts det upp så att vi ser olika färger.

Påverkar kons foder smaken på mjölken?

Ja det gör det. Kons miljö är viktig och även vad hon äter. Vissa växter kan ge konstig smak på mjölken. Om kor t.ex betar mycket vårlök på våren kan mjölken få löksmak. För att undvika det måste vi mjölkbönder alltid vara noga med att ge korna det bästa fodret och ha kontroll på vad som växer där djuren ska beta. Om kon betar en giftig växt kan hon bli sjuk.

Läs mer om Arlagården - Arlas kvalitetsprogram

Följer bakterier med i mjölken?

Ja, bakterier finns överallt, både snälla och elaka. För att så lite bakterier som möjligt ska komma in i kon eller följa med mjölken till mejeriet torkar bonden noggrant av spenarna innan mjölkmaskinen sätts på. Bonden är också noga med miljön runt kon och i mjölkrummet. Mjölkanläggningen diskas noggrant efter varje mjölkning och tankhämtning. Vattenprover tas kontinuerligt. Mjölken provtas vid hämtning.

När mjölken kommer till mejeriet genomgår den lågpastörisering, vilket betyder att den upphettas till 72-76 grader i femton sekunder, då dör alla bakterier och virus. För att inte nya bakterier ska växa till i mjölken är det viktigt att den förvaras i kylskåp utom då man ska hälla upp mjölk. Den som uppfann pastöriseringen hette Louis Pasteur.

Hur kontrolleras att mjölken är bra?

Mjölkbilschauffören tar prov på mjölken vid hämtning. Länsstyrelsen kontrollerar att djurskyddet efterlevs på gården och att gården uppfyller EU:s lagstiftning. Miljö och hälsoskyddet i kommunen kontrollerar att miljölagarna efterlevs. Arlas kvalitetsprogram Arlagården följs upp genom särskilt utbildade revisorer. Om gården producerar ekomjölk sker utöver detta flera kontroller årligen av ett certifieringsorgan för att kontrollera att KRAVs regler följs.

Arlas kvalitetsprogram - Arlagården - kan du läsa mer om här!

Frågor om ekologiskt

Vilket foder får ekokor?

Ekologiska kor äter samma sort foder som vanliga kor, dvs vallfoder (grovfoder) och kraftfoder (spannmål, trindsäd, pellets mm) men fodret är 100% ekologiskt odlat, dvs utan bekämpningsmedel eller konstgödning. I ekologiska foderstater måste kon äta mer grovfoder vilket betyder att ekologiska kor äter mindre andel kraftfoder. Vissa foder som t.ex. majs är svåra att odla ekologiskt och därför inte vanliga i foderstater på ekologiska gårdar.

Lär dig mer om ekologisk mjölkproduktion.

Frågor om bonden

Hur många timmar jobbar en mjölkbonde?

Det är självklart olika mellan bönder men jag arbetar 8-10 timmar med djuren. När det ska sås och skördas eller om en ko blir sjuk blir det förstås många fler timmar. Den absolut intensivaste perioden är ensilageskörden då det inte blir många timmar sömn.

Vad är det roligaste med att vara bonde?

Att få jobba med djur och natur och se kalvarna födas och växa upp. Det är roligt att ha ett eget företag och få bestämma själv om sitt arbete. Att jobba åt sig själv och se resultat av sitt arbete.