23 september 2013

I går morse började det blåsa allt mer, Sune ringde och sa att vår halm var torr och att han hade börjat pressa. Jag började genast tralla lite, för vi blev så glada! Vi har oroat oss för hur det skulle bli med den. Den fanns ett par mil härifrån. Vi vill få in fin halm till korna och om vi inte får in den kommer vi inte kunna åka på semester.. jag skojade och sjöng lite för Sune också när han stannade till med sin traktor och månen stod som allra vackrast på skördehimlen. Trötta som attan var vi förstås allihop men vi njöt ändå några ögonblick av bondens sätt att se på världen, det där alldeles speciella när man lyckats pricka naturens nycker och gått iland med en skörd. Han hade precis tröskat klart och vi fått halmen rullad. Jag väntade med bilen och körde bakom lassen hem eftersom de var så stora. Klockan blev midnatt innan vi var hemma och i säng.  

Här är lilla texten;

Melodi: Nej se det snöar!
....Ja se det stormar, ja se det stormar, det var ju roligt hurra!
Nu blir den torrer, som vi har hoppats, vår fina halm, tralalala
 
Nu åker Calle med traktorn och släp kors o tvärs
och Tobbe lastar och lastar tills lasset är fullt.
 
Och på med spännband, och dra åt spännband, så ingen bal åker av.
Sen koppla vagnar och på med gasen och sen så hemåt det bär
Nu ska den staplas i logen så högt som det går.
Och om vi jobbar till midnatt kan vi allt in få!
 
Sen ska det regna sen, ska komma massor, det har vi hört jo minsann!
Om den är räddad, då kan vi vila, när regnet smattrar som mest
Och om vi jobbar som attan, så kanske vi får
fin halm till kossan och kalven, semester i år!